Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Domar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOMAR
DOMVILLA
Ynglingaätten, som på grund av
hungersnöd offrades av folket för
att blidka gudarna. Carl Larsson har
använt motivet för Midvinterblot,
3799.
Domar, enligt Snorre konung av
Ynglingaätten och Domaldes son. Under
hans tid skall fred och goda tider
ha rått, begravd vid Fyr isvallarna.
Domare, person, som av samhället har
uppdrag att enligt lag avgöra
rätts-tvister och ådöma straff för brott.
I Sverige skall lagfaren D. vara
svensk medborgare, ha fyllt 25 år
och ha avlagt juris kandidatexamen
samt fullgjort viss tjänstgöring vid
domstol. Regler finnas i 4 kap.
rättegångsbalken.
Domareboken skildrar Israels historia
från Kanaans erövring till
kungadömets början. Domarna voro
hövdingar, som i krigiska avgöranden
dömde mellan Israel och dess
fiender.
Domared skall enligt särskilt i
rättegångsbalken fastställt formulär
avläggas av domare.
Domarjäv, hinder avseende domares
person att handlägga mål, t. ex.
släktskapsförhållande till part.
Domarregler, en samling allmänna
rättssatser för domare, som numera
inleda den svenska lagboken.
Urgamla till sitt ursprung, torde de
i sin nuvarande formulering ha
präglats av Olaus Petri.
Domarring, stensättning från
förhistorisk tid, som består av cirkelformigt
eller avlångt placerade större
stenar, vars antal variera från 6 till
24. Troligen har D. varit
gravminnesmärken, vilket dock ej utesluter
att de använts även som offer- och
tingsplatser, 1098.
Dombes [dånsb], landskap i dep.
Aisne, ö. Frankrike, bekant för sina
under 1500-talet delvis konstgjorda
sjöar med fiskodling.
Dombok, i D. sammanföras för varje
år rättens domar i kronologisk
ordning.
Dombås [dåm’ås], turistort och
järnvägsknut vid banlinjerna Oslo—
Trondheim (Dovrebanan) och D.—
Åndalsnes (Raumabanan) i
Gud-brandsdalen s. om Dovrefjäll. 659
m ö. h., ca 300 inv.
Domedag, yttersta dagen, då Gud
eller Kristus skall döma levande och
döda.
Domedagsprofeterna, opera av W.
Pe-terson-Berger, uppförd 1 :a ggn i
Stockholm 1919.
Do’mei, Japans officiella nyhetsbyrå.
Bildades 1936, upplöstes 1945 på
order av amerikanska
ockupationsmakten.
Domenichino [-ki’nå] (1581—1641),
italiensk målare, verksam
huvudsakligen i Bologna, Rom och
Neapel, lärjunge till Carraccierna, vars
stil han för vidare. Hans mest
kända verk är freskerna i Sant’ Andrea
della Valle i Rom (1624—28).
Domesdaybook [do’msdei bok’],
engelsk medeltida jordebok, upprättad
under Vilhelm Erövraren 1086,
viktig källa för vår kunskap om det
dåtida engelska samhället. Tr. 1773—
83; 4 bd, 3690.
Domesti’k, lat. domes’ticus, hörande
till huset, tjänare i hushållet.
Numera ett slags grovt bomullslärft. —
Domesticera, tämja.
Domför kallas domstol, som har det
antal medlemmar som erfordras för
ett beslut.
Domgraf-Fassbaender [-[då’mgraf-fass’-bänder],-] {+[då’mgraf-fass’-
bänder],+} Willi (f. 19/2 1897), tysk
operasångare, världsberömd för sin
fylliga och sköna barytonstämma.
Har skördat sina största triumfer i
Mozart-operor, särskilt vid
festspelen i Salzburg.
Domhavande, häradshövding eller
dennes ställföreträdare.
Domherre, Pyr’rhula pyrrhula,
fink-fågel (se d. o.). Hanen har
cinno-berrött bröst, grå rygg, svart hjässa,
svarta vingspetsar och stjärt, honan
är tecknad på liknande sätt men i
mattare färger. D. anses skada
fruktträden genom att vintertid
förtära deras knoppar.
Domicil, lat., hemvist.
Domicilprinci-pen innebär, att vid fråga om
vilket lands lag som skall tillämpas
skall vederbörandes hemvist vara
avgörande. Motsats:
nationalitetsprincipen.
Dominant’, förhärskande ton, kvinten
över grundtonen i en tonart (t. ex.
g i C-dur).
Domine’ra, lat., härska; göra sig
gällande på andras bekostnad.
Domine’rande anlag, begrepp inom
ärftlighetsläran. Arvsanlagen, som
ligger till grund för organismernas
egenskaper, finns i par. Om de
båda anlagen i ett par är olika och
det ena gör sig gällande, säges
detta dominera och det andra vara
recessivt eller vikande, 3855.
Dominica [dåmini’ka], brittisk ö i
Västindien bland Små antillerna i
kolonin Windward islands, 790 km2,
55 914 inv. 1951. Berömd för sin
kokande kratersjö. Heta källor och
sol-fatarer. Huvudort Roseau, 12 000
inv.
Domin’icus (1170—1221),
dominikanor-dens stiftare. D., som var av spansk
härkomst, blev under sina besök i
det av katarer och albigenser
uppfyllda Sydfrankrike övertygad om
nödvändigheten av att bekämpa
kättare, vilket också blev
huvuduppgiften för hans orden.
Dominika’norden, av Dominicus
stiftad och 1216 stadfäst tiggarorden,
som framför allt ägnat sig åt
predikoverksamhet och vetenskaplig
forskning. Sedan 1232 anförtroddes
inkvisitionen så gott som helt och
hållet åt D., som också kom att
innefatta en stor del av medeltidens
främsta filosofer och mystiker.
Under medeltiden bildade
Skandinavien en egen ordensprovins Dacia.
Det äldsta svenska
dominikanklost-ret är Sigtunas. Medlemmar av D.
kallas dominikaner eller
svartbröder (efter klädedräkten), 2018.
Dominikanska republiken, sp.
Re-püblica Dominica’na eller San’to
Domin’go, republik på ö. Haiti,
Västindien. 48 442 km2, 2 236 000 inv.
1952, därav 66 % mulatter och 20 %
negrer. Huvudstad Ciuda’d TrujilTo,
2490 K.
Domin’ion, engelsk beteckning på de
självstyrande medlemmarna i
Brittiska samväldet (sedan 1947
benämnda members of
commonwealth) : Canada, Australien, Nya
Zeeland, Sydafrikanska unionen,
Ceylon, Indien och Pakistan (1950).
Domin’ium, lat., egendom, herravälde.
Dom’ino. 1. Maskeraddräkt (vid
kappa med kapuschong, svart halvmask
för ansiktet), även person, som är
kostymerad i sådan. — 2. Italienskt
sällskapsspel med (vanligen) 28
svarta rektangulära brickor delade i
två kvadratiska fält med 0—6 vita
tärningsögon på.
Dom’inus, lat., husbonde, herre,
härskare.
Domitia’nus, Titus Flavius (51—96 e.
Kr.), son till Vespasianus, romersk
kejsare 81—96, förde under de
första åren en god styrelse och företog
flera fälttåg bl. a. mot Britannien,
chatterna (vid Rhen) och Dacien
men tillgrep småningom alltmer
ty
ranniska metoder och föll offer för
en sammansvärjning 96. Praktlysten.
Domkapitel, stiftsstyrelse, kollegium
av andliga (kaniker) omkring
biskopen. I Sverige blev under
1600-talet D. en myndighet för kyrka
och skola, under biskopens ledning
och med lektorer (i Uppsala och
Lund teologie professorer) som
ledamöter. Enligt lag 13 nov. 1936 består
D. av 3 präster, 1 skolman och
därtill 2 lekmän (i Uppsala och Lund
även 2 teologie professorer), 3314.
Domkraft, anordning för
kraftutväx-ling, t. ex. för lyftning av
motorfordon el. byggnadsdelar.
Domkraftens bärande del var förr vanligen
en skruv eller kuggstång. Numera
överväga de på hydraulisk princip
baserade D., varvid arbetsmedlet
oftast är olja.
Domkyrka (lat. dom’us, hus),
biskopskyrka, även kallad katedral.
Domnarvet, förutvarande kommun och
bruksort i s. Dalarna vid Dalälven,
med Domnarvets järnverk, det
största i sitt slag i Norden, 1944
inkorporerad med Borlänge, 640, 641 K.
Domnarvets järnverk, järn- och
stålverk med elektriska och
blästermas-ugnar, elektrostålverk, valsverk,
mekanisk verkstad m. m. vid
Domnarvet (Kopparbergs län).
Årsproduktion ca 400 000 ton
järnvaror. Äges av Stora Kopparbergs
bergslags ab. Antalet anställda är ca
3 000. D. anlades vid mitten av
1870-talet invid Tunaforsarna i
Dalälven.
Domnarvsforsen, fall i Dalälven vid
Domnarvet, 642.
Domostroj’, husordning, namn på en
samling ryska levnadsregler från
slutet av 1500-talet, delvis
tillskrivna Ivan den förskräckliges biktfader
Sylvester.
Domprost, föreståndare för
domkapitlet, främst bland kanikerna. Efter
reformationen kyrkoherde i
stiftsstaden och vice ordförande i
kapitlet. I Uppsala och Lund var 1923—
41 professor i praktisk teologi
tilllika D.
Domptö’r, djurtämjare.
Domra [dåm’ra], ryskt tresträngat
lutinstrument med rund kropp och
lång hals. Spelas med plektron.
Domrémy-la-Pucelle [då"8remi’ [-lapy-säl’],-] {+lapy-
säl’],+} by i dep. Vosges, n.ö.
Frankrike, vid Meuse, Jeanne d’Arcs
födelseort.
Domsaga, område för rättsskipningen
på landsbygden i Sverige. I varje
D., som består av ett eller flera
tingslag, handhaves ledningen av en
häradshövding. Antal D. är 116
(1950).
Domsjö, träindustriort i ö.
Ångermanland vid Domsjöfjärden, s. om
Örnsköldsvik. Tillsammans med
Al-fredshem, österås och Järved 8 219
inv. 1951. Hit äro flera av Mo och
Domsjö ab:s industrianläggningar
förlagda, bl. a. sågverk med
hyv-leri samt cellulosa- och kemiska
fabriker.
Domsrätt, jurisdiktion, är den
dömande makt, som tillkommer staten och
som utövas av staten genom
domstolarna.
Domstol, statsorgan, som utövar
domsrätt. Som allmänna domstolar
betecknas härads- och rådhusrätt,
hovrätt och Högsta domstolen, som
specialdomstolar, t. ex.
arbetsdomstol, vattendomstol, ägodelningsrätt,
728, 2079 B.
Domsverkställare, biträde till
utmätningsman i stad.
Domvilla, svårare rättegångsfel, som
gör att även dom som vunnit laga
kraft kan undanröjas. Besvär härom
4118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
