Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Drag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRAG
DRANK
målare, anslöt sig på 70-talet till
den Brandesska radikalismen, men
genomgick sedan flera
utvecklingsstadier, där hans okuvliga romantik
i olika former tog ut sin rätt. Hans
begåvning var övervägande lyrisk,
vilket kom till synes inte bara i
hans många diktsamlingar
(Dæm-pede Melodier, 1875, Ranker och
Roser, 1879, Gamle Guder og nye,
1881, Sangenes Bog, 1889, m. fl.),
utan också i hans skådespel,
noveller och romaner, 675, 676 B.
Drag, fiskedon, ett med krokar
försett fiskliknande konstgjort bete,
som dragés i en 30—45 m lång lina
efter fiskebåten eller som kastas
med spö. Bland mångfalden
D.-typer märkas skeddrag,
propellerdrag, spinnare och wobbler.
Draga (1867—1903), serbisk drottning,
g. m. Alexander I av Serbien. Dä
D., som tidigare varit gift med en
tjeckisk ingeniör vid namn Maschin,
förblev barnlös, fruktade man att
hennes bror skulle utses till
tronföljare, varför en av officerare
bildad sammansvärjning mördade
kungaparet.
Dragant’, det intorkade slem, som
utsipprar från stammen av i Mindre
Asien, Syrien och Iran växande
Astrag’alus-arter. Användes vid
tygtryck och färgtillverkning samt
såsom sprängnings- och bindemedel
i piller m. fl. läkemedelsberedningar.
Dragering [drasje’-], konfektyrers och
läkemedels övedragande med ett
skyddshölje av socker eller kakao.
— Dragéer, konfektyrer, såsom
mandlar, nötter och frukter,
behandlade med D.
Dragg, litet ankare utan stock med
3—5 flyarmar. — Dragga, söka med
D. på sjöbotten efter sjunket
föremål. Dragga kan också betyda
att ett ankare driver på grund av
otillräckligt fäste i bottnen.
Draghällan, fyr i Bottniska viken vid
inloppet till Sundsvall.
Dragkamp, modern sport med
urgamla anor, arrangeras vanligen för
åttamannalag och förekommer
huvudsakligen i England och Sverige.
Dragkamp förekom vid Olympiska
Spelen 1900—20, varvid Sverige
segrade 1912 (trea 1906).
Dragning. 1. Metod för framställning
av rör och tråd ur grövre gods.
Härtill användas i dragmaskiner
eller dragbänkar anordnade
drag-skivor, varvid rördragning i regel
sker med användning av dorn. —
2. Arbetet i en dragpress.
Dragoma’n, turko-arab., terdjümän,
översättare, tolk, särskilt för
västerlänningar i Turkiet, Persien eller
Arabien.
Drago’n. — 1. Beriden
infanterisoldat till stöd för kavalleriet, senare
soldat vid vissa kavalleriregementen.
— 2. Drakört, Artemi’sia
dracun’cu-lus, en meterhög ört, främst odlad
i Ryssland och Mongoliet.
Innehåller en flyktig olja, som användes
för smaksättning av senap och
ättika.
Dragona’der, namn på de påtvungna
soldatinackorderingar, som
hugenot-terna utsattes för under Ludvig
XIV :s regering.
Dragpress, en plåtpress som medger
relativt stort pressdjup. Härvid
finnas anordningar (»tillhållare») för
åtstramning av plåtens fria kanter,
så att plåten ej veckar sig.
Dragsmark, församling i Skaftö
kommun i mellersta Göteborgs och
Bohus län, 289 inv. 1954. I D. anlade
norske konungen Håkon Håkonsson
1234 ett kloster vid namn
Marie-skog.
Dragspel, dragharmonika eller
hand
klaver, musikinstrument, uppfanns
på 1820-talet och blev ca 30 år
senare ett omtyckt allmogeinstrument
i Sverige. D., som byggs i olika
storlekar, har numera blivit ett av
de populäraste amatörinstrumenten.
Dragstift, användes för dragning av
tunna streck i tusch eller bläck,
särskilt vid geometriskt och tekniskt
ritningsarbete. Bläcket hålles av
kapillärkraften inneslutet mellan två
knivliknande skänklar, vilkas
inbördes avstånd kan justeras
alltefter den önskade linjegrovleken.
Dragö’r, fiskeläge och badort på ön
Amagars s.ö. kust nära Köpenhamn.
2 705 inv. 1950. Under medeltiden
stort sillfiskecentrum.
von Drais, C. (1785—1851), tysk
friherre, uppfinnare till styrbara
löpvagnar, föregångare till velocipeden.
Förbrukade sin förmögenhet på
denna och andra uppfinningar; dog i
armod, 632.
Drakbergen, den östra bergranden i
det sydafrikanska höglandet. Når i
Cathkin Peak 3 660 m ö. h., 3382.
Drakblodsträd, släktet Dracae’na av
familjen liljeväxter med 40 arter i
Gamla världen, lämna ett rött harts,
drakblod, som användes som
färgämne i fernissor. D. på Teneriffa
är berömt för sin höga ålder.
Dra-caenaarter förekomma som
krukväxter.
Drake, ett fabeldjur som vanligen
liknar en bevingad orm eller ödla;
D., som i olika folks övertro spelat
en framträdande roll, i allmänhet
som det ondas symbol, förekommer
i de flesta länders konst. I Kina och
Japan har D. fått stor användning
i den dekorativa konsten (på
broderier, porslin m. m.). I Europa blev
D. som ornamentalt motiv i
synnerhet karakteristisk för den romanska
konststilen. I Norden förekommer
D. t. ex. på de norska
stavkyrkornas portaler. Under renässansen
spelar D. en roll i den folkliga
konsten (i träsnitt och kopparstick).
Medeltidens kyrkliga symbolik
gjorde D. till en personifikation av
djävulen. Som sådan har D. spelat en
särskilt framträdande roll i
legenden om S:t Göran och draken. Jfr
nedan och Drakskepp.
Drake, »förtöjd flygande vinge», kan
byggas av lätta träribbor, klädda
med tyg eller papper. Ungefär i
tyngdpunkten anslutes förtöj
nings-snöret, varvid man erhåller
erforderlig snedställning och stabilitet
genom att förse D. med lämplig
svans. Benämningen lär härröra från
användningen inom det gamla
Kinas armé, där olikformade och
olikfärgade, rikt utstyrda drakar
användes som samlingssignal för olika
anförare.
Drake [dreik], sir Francis (1540—96),
engelsk sjöhjälte. Företog »den
andra världsomseglingen» 1577—80 och
deltog i besegrandet av »den
oövervinneliga armadan» 1588. Dog under
en färd till Västindien, 823.
Drake, Gustaf (1634—84), hovjunkare,
militär, sjörövare. Bekant som
hjälten i V. Rydbergs Fribytaren på
Östersjön.
Draken, stjärnbild, belägen i
närheten av norra himmelspolen mellan
Stora och Lilla Björn. Innehåller 118
stjärnor starkare än 6:e storleken.
Drakenberg, Hans (f. 4/2 1901),
civilingenjör i Malmö, 1928—38 i Paris,
fäktare, vann EM på värja 1935
och fick Sv. D:s guldmedalj.
Drakes sund [dreiks], havsområdet
mellan Eldslandet och Grahams
land, 135 K.
Drak ma, Drach’me, Drakme. 1.
Forn-grekiskt silvermynt och myntenhet =
6 oboler. — 2. Nygrekiskt
skiljemynt =100 lepta.
Dra’kon, atensk lagstiftare på
600-talet f. Kr., känd för sin revidering
och uppteckning av gamla lagar. De
blevo ryktbara genom sin stränghet,
därav uttrycket drakonisk,
omutligt sträng.
Drakskepp eller drake, fornnordiskt
vikingaskepp med ett symboliskt
drakhuvud snidat i framstammen.
Ofta hade skeppet även drakstjärt.
Ett typiskt exempel på D. lämnas av
Gokstadsskeppet, framgrävt 1880 i
Norge. Jfr även Osebergaskeppet,
3073 B och 3073 B f.
Drakslinga, äldre, oegentlig (då
drak-bilderna äro bevingade) benämning
på ett i den fornnordiska ornamenti
-ken, under folkvandrings- och
vikingatiden, ofta använt motiv.
Består av en i slingor lagd, bandlik
kropp med stiliserat djurhuvud.
Draködlor, släktet Drac’o av familjen
Agamider med 35 arter på
Sunda-öarna och Malacka. De kunna flyga
med hjälp av hud veck, utspända
av falska revben. Draco voFans (lat.
vola’re, flyga), flygdraken, längd 2
dm, 3870.
Dram [dräm], engelsk och amerikansk
vikt. Handelsvikt (avoirdupois-vikt)
= 1,772 g; apoteksvikt = 3,89 g. I
England, Norge och ibland även i
Sverige detsamma som snaps, sup.
Dra’ma, stad i n.ö. Grekland,
Mace-donien, 32 895 inv. 1951.
Tobaksodling och bomullsindustri.
Drama, grek., handling; skådespel;
diktverk, vars handling försiggår
genom direkt framställda personers
tal och handlingar. Efter innehållets
karaktär indelas D. i sorgespel
(tragedi) och lustspel (komedi, fars).
Kan efter sitt syfte och teknik även
indelas i karaktärs-, ödes-, idé-,
problem-, skräck- och
tendensdrama.
Dramatik, dramatisk diktning, den
diktning, i vilken ett
händelseförlopp framställes i dialogform. —
Drama’tiker, författare av dramer.
— Dramatise’ra, göra till ett drama,
även i överförd bemärkelse. —
Drama’tisk, spännande,
händelse-mättad; som hör till ett drama.
Dramatiska teatern, Kungliga D.,
ursprungligen en av A. F. Ritsell
grundad teater som ställdes under
de kungliga teatrarnas direktion.
Den spelade 1787—92 i Bollhuset,
1793—1825 i Makalös. 1863—1907
inrymdes den i en byggnad vid
Kungsträdgården, 3428. Nuvarande
byggnaden uppfördes efter ritningar
av F. Lilljekvist 1904—07. Vid
dekoreringen av byggnaden, som är
utförd i jugendstil med skulpturalt
utsmyckad fasad, ha medverkat
bl. a. bildhuggarna C. Milles, Chr.
Eriksson, målarna O. Björck, J.
Kronberg, C. Larsson, G. Pauli
m. fl.
Dramatur’g, grek., en som teoretiskt
behärskar dramats teknik;
teaterrådgivare; senare liktydigt med
författare av skådespel.
Drammen, stad i s. Norge vid
Drams-elvens utlopp i Dramsfjorden. 27 297
inv. 1950. Stor träindustri,
exporthamn för trävaror, 2515 K.
Dramselven, älv i s.ö. Norge som
utfaller i Dramsfj orden, 276 km lång,
viktig flottled.
Dramsf jorden, västligaste delen av
Oslofjorden, Norge.
Drang nach Osten [-ås’tan], trängtan
österut, ett av hohenzollrarna
präglat slagord som betecknar tyskarnas
maktutvidgningssträvanden österut.
Drank, avfall från
brännvinsbränne-rierna. Man skiljer mellan
sädes-drank och potatisdrank. D.
innehål
4122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
