- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 8. Register A - K /
4125

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Drusus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DRUSUS, NERO CLAUDIUS

DUBBELBRYTNING

slag om utsträckande av den
romerska medborgarrätten till de
ita-liska bundsförvanterna förkastades
av senaten. Följden blev utbrottet
av bundsförvantkriget (91—88 f. Kr.).
Mördad.

Dru’sus, Nero Claudius (38—9 f. Kr.),
romersk fältherre, son till Claudius
Nero och Livia. Företog som
ståthållare i Gallien tre framgångsrika
fälttåg mot germanerna och
erövrade för en tid större delen av
Ger-manien v. om Elbe. Hans söner voro
Germanicus och Claudius, den
senare kejsare.

Druva, vinrankans frukt.

Druvbörd, sjuklig förändring av ett
befruktat ägg, yttrande sig i att
moderkakan förvandlas till ett
oändligt antal blåsor, påminnande om
druvklasar. D. avgår vanligen
under de första månaderna av
havandeskapet. Kan medföra svåra
blodförluster.

Druvsocker, glyko’s, dextro’s, den
viktigaste av alla enkla sockerarter.
En aldos (jfr Kolhydrat) med sex
kolatomer. Vita, i vatten lättlösliga
kristaller, med söt smak.
Förekommer i fri form i frukter och bär,
ofta tillsammans med fruktsocker,
samt i bunden form i flertalet
sammansatta sockerarter, såsom
stärkelse, cellulosa, mjölk-, malt och
rörsocker, 3142.

Druvsyra, racemformen av vinsyra,
en av de fyra isomera former i vilka
vinsyran kan uppträda.

Dry [drai], eng., torr, om vissa
vinsorter med låg sockerhalt. Motsats:
söt.

Drya’d, i grekiska mytologin en
trädnymf, skogsnymf, 1430.

Dryander, Jonas (1748—1810),
svensk-engelsk botanist, Linnés lärjunge,
en av stiftarna av Linnean Society.

Dry’as. — 1. Släkte av
pärlemorfjärilar, se d. o. — 2. Släkte av fam.
Rosa’ceæ. Hit hör fjällsippan, se d. o.

Dryden [drai’dn], John (1631—1700),
engelsk skald, en mästare i att
skriva klangfull vers och högstämd
poesi, men också en skicklig
komediförfattare i restaurationens frivola
anda. Han skrev därjämte tragedier
i spansk-fransk heroisk stil,
politiska satirer och en allegorisk
försvarsskrift för katolicismen, till
vilken han övergick, 839.

Dry-farming [drai’-fa’ming], eng.,
torrmarks jordbruk, tillämpas bl. a.
i USA:s västra stater och innebär
att på ett jordbruksområde blott
skördas vartannat år. Under året
efter en veteskörd söker man
sålunda genom försiktig ytbearbetning
hindra all växtlighet och
vattenavdunstning. Härigenom
magasineras den knappa nederbörden och
nästa års gröda kan utnyttja två
års nederbörd, 235, 583, 1314.

Dråp, uppsåtligt dödande av
människa i hastigt mod. Straffas enligt 14
kap. strafflagen. Motsats: mord,
dödande med berått mod, överlagt.

Dråsa, eller drösa, falla tätt och rikt;
om sädeskorn: falla av före
tröskningen.

Dräktighet, graviditet (lat. gra’vis,
tung) hos däggdjur, moderns
tillstånd under fostrets utveckling från
äggets befruktning till födelsen. D.
innebär en påfrestning på
moderdjuret, motiverande en särskilt
skonsam behandling av villebråd
och husdjur. D. varar hos pungdjur
7—11, kanin 30, katta 59, tik 61, so
115, tacka 150, ko 280, sto 336 dygn
i medeltal.

Dräll, enkelt linnetyg med 3—5 skaft,
ofta mönstrat i stjärnor eller rutor,
använt till duktyg och handdukar.

Dräne’ra, avleda vatten, dika, sänka
grundvattennivån.

Dräng, i fornspråket: stridbar ung
man; ordets nuvarande betydelse,
manlig tjänare, uppträder under
medeltiden.

Drängsered, församling i Torups
kommun i Hallands län, 805 inv. 1954.
Drätsel, skattkammare. »Rikets
drätsel» betecknar i äldre språkbruk
statens finansväsen, numera
användes ordet endast om städernas
finansförvaltning. Jfr Drätselkammare
och Drätselnämnd.

Drätselkammare, handhar i städerna
(utom Stockholm) fastighets- och
finansförvaltningen, 2028.

Drätselnämnden handhar
finansförvaltningen i Stockholm.

Drättaduk, dragduk, bonad, varmed
allmogen i de sydsvenska
landskapen vid helgerna fordom prydde
(drog) stugans väggar och tak.
Mönstren, vanligen geometriska
tvärränder av varierande bredd, äro
garn på vit linnebotten.

Dröbak, stad i s. Norge vid
Oslofjor-dens smalaste del, Dröbaksundet, 4
mil s. om Oslo. 2192 inv. 1950. I
sundet finnas befästningar.
Biologisk station, badort.

Drög. 1. Grov arbetssläde med
träbotten och långa medar, avsedd för
vinterbruk. — 2. Grovt släpdon för
förflyttning av t. ex. sten kortare
sträckor, även på barmark. —
Ordet härlett av verbet draga.

Dröglapp kallas det lösa skinnet i
bringan hos nötkreatur.

Drömmar, den själsliga aktivitet som
äger rum under sömnen och
kommer till uttryck i åskådliga bilder
som man i viss utsträckning erinrar
sig vid uppvaknandet. Det är
psykoanalysens grundare Sigmund
Freud som har förtjänsten att ha
påvisat att drömmen är en
fullvärdig psykisk akt som efter tydning
enligt en viss metod kan avslöja de
djupaste drivkrafterna i själslivet,
745, 2751.

Drömmilen (»the dream mile»), ett
uttryck som präglades under
Gunder Häggs USA-tumé 1943 och
gällde möjligheterna att löpa 1 eng.
mil under 4 min. Den förste som
lyckades var R. Bannister 1954
(3.59,4).

Drönare, hanen av honungsbiet, längd
17 mm, med stora ögon och trubbig
bakkropp. D. uppträda i något
hundratal i bikupan under våren och
sommaren men dödas sedan av
arbetsbina, 352 B.

Dröppel. annat namn på gonorré, se
d. o., 258, 2114.

Drösa, se Dråsa.

Dsaudsjikau, kallades Ordsjonikidse
1934—44, huvudstad i autonoma
sovjetrepubliken Nord-Ossetien, s.
Sovjetunionen, 127 000 inv. 1939. Väg
över Kaukasus till Tiflis.

Dschuang-tse eller Chuang-tse
(omkring 300 f. Kr.), kinesisk diktare
och filosof, en av de främsta
taois-terna (se d. o.) och en av
mänsklighetens originellaste och
fantasifullaste tänkare. Delar av de
skrifter som är författade av eller om
honom har översatts av Erik Folke
(Den äkta urkunden, 1924).

Dsersjinsk’, före 1930 Rastja’pino, stad
vid Oka, Sovjetunionen, 103 000 inv.
1939.

Dsersjinskij, se Dzerzjinskij.

DSI, förkortning för Diplomerad från
Socialinstitutet.

Dsjagg’a, bergland vid s. foten av
Ki-limandjaro, Tanganjikaterritoriet,
Brittiska Östafrika.

Dsjidda, se Djidda.

Dsjiggetai’, Equ’us hemio’nis,
vildåsna från Centralasiens stepper.

Dsungari’et, centralasiatiskt landskap
i sänkan mellan Tianshan och Ektag
Altai, är ett stäpp- och
ökenlandskap med odlade oaser på
bergssluttningarna. Nomadiserande
dsun-ganer (kalmucker), kirgiser och
mongoler, i städerna även kineser.
Huvudort Urumchi.

Dsungariska porten, pass i Dsungariet
mellan Tianshan och Altai, går från
sjön Ebi-nor till Ala-kul. Har förr
spelat en stor historisk roll, i det de
flesta folkvandringar från inre Asien
västerut gått fram här, 170 K.

dt, förkortning för Deciton.

Dua’la, hamnstad i den franska delen
av Kamerun, vid Kamerunflodens
mynning. 22 000 inv., 24 K.

DuaTis (eller du’alis), två tal,
nume-rus i de äldre indoeuropeiska språken.

Dualis’m, en åsikt, enligt vilken det
varande beror av växelverkan
mellan två inbördes oförenliga
principer. I vidare bemärkelse betecknar
ordet motsatsförhållandet mellan två
sådana principer eller krafter o. dyl.
i allmänhet, i filosofien vanligen
en åskådning, som anser tillvaron
bestå av två skilda verkligheter,
den andliga och den kroppsliga, 944.

Du Barry [dy bari’], Jeanne Bécu
(1743—93), grevinna, Ludvig XV :s
älskarinna. Utövade ett begränsat
politiskt inflytande; framdrev
Choi-seuls fall 1770. Giljotinerades under
revolutionen.

Du Bartas [dy barta’], Guillaume de
Saluste (1544—90), fransk diktare,
känd för sin stora episka dikt om
skapelsen, som översatts cch
efterliknats i många länder. Spegels
Guds verk och vila återgår sålunda
på Du Bartas.

Dubb, kort tapp; murhake för
bergs-bestigning.

Dubba, slå till riddare; en ceremoni
som under medeltiden skedde med
slag på axeln med svärdets flatsida.
I Sverige kvarstod dubbning inom
riddarordnarna fram till 1800-talets
slut, 7 B.

Dubbel (-spel), se Double.

Dubbel-b, PP. användes för att sänka
en ton med två halva tonsteg, j?? för
e blir alltså = essess, vilken ton
en-harmoniskt är densamma som d.

Dubbelbeckasin, Gallina’go med’ia,
familjen beckasinfåglar, längd 28 cm.
Ovan brun- och svartspräcklig med
rostgula längsband, huvud ovan
svart med blekt mittband, bröst med
mörka vågformiga streck. De yttre
stjärtpennorna i yttre hälften vita.
Skåne—Lappland. Avtager med
ut-dikningen.

Dubbelbeskattning föreligger, då
samma inkomst eller förmögenhet
beskattas antingen två gånger i samma
land (t. ex. aktiebolagsvinst i
Sverige, som beskattas både före och
efter utdelning till aktieägarna) eller
i mer än ett land. Det sistnämnda
söker man undvika genom
internationella avtal.

Dubbelbindning, en kemisk bindning
mellan flervärda atomer, medelst
två valenser. I exempelvis en
syremolekyl (Oa) äro de bägge
syreatomerna (O) bundna vid varandra
med en D., 0 = 0. Speciellt talar
man om D. mellan två kolatomer i
organiska föreningar.

Dubbelbrytning, ett fenomen som
bl. a. vissa kristaller (kalkspat,
tur-malin, kalomel m. fl.) uppvisa och
som består i att en infallande ljus
stråle delar upp sig i två strålar,
varav endast den ena (den ordinära
strålen) följer de vanliga brytnings
-lagarna. Ett föremål, t. ex. en
teckning, som betraktas genom en
dubbelbrytande kristall, synes ha
dubb

4^5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:57:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-8/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free