Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Explodera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXPLODERA
EXTERNSTEINE
förhållanden), utnyttja t. ex.
mänsklig arbetskraft (gärna i klandrande
eller agitatorisk bemärkelse),
vidare en uppfinning, ett lands
naturrikedomar, m. m.
Explode’ra, lat., utstöta, utbryta,
utdriva; springa sönder med en knall.
Exploratio’n, lat., undersökning,
utforskning; samtal i syfte att
fastställa en persons psykiska läggning
och situation, 3448. — Explore’ra,
noga undersöka, utforska.
Explosio’n, hastig förbränning eller
annan kemisk reaktion, som
åtföljes av plötslig tryckstegring,
vanligen i samband med ett kraftigt
ljudfenomen, 1296, 3203.
Explosionsmotor, förbränningsmotor
som drives med gasformig blandning
av luft och bränsle. Jfr
Dieselmotor.
Explosi’v, lätt exploderande.
Explosi’vor [el. ex’-],
språkvetenskaplig term, explosionsljud, dvs.
konsonanter, som bildas bl. a. genom
att luftströmmen från lungorna
spränger ett hinder, t. ex. båda
läpparna vid bildningen av p och b.
Även k och g, d och t äro E.
Kallas även klusiler (avspärrningsljud)
eller stötljud.
Expo, internationellt bruklig
beteckning på utställning (förkortning av
fr. exposition).
Exponent’ (av exponera), matematiskt
tal som betecknar dignitet eller
po-tens av ett tal eller en storhet. I
uttrycket 53 = 125 är siffran 3
exponent till 5. E. kan vara ett helt
tal eller ett bråk. — Bildligt mest
om personer, typisk representant
för, t. ex. Strindberg är en E. för
sin tids andliga oro.
Expone’ra (lat. expone’re), utsätta,
utställa, visa offentligt, blottlägga.
— Utsätta en fotografisk film för
ljus, jfr nedan.
Expone’ring, vid fotografering den
tid den ljuskänsliga filmen i en
kamera utsättes för ljusstrålar från
det fotograferade föremålet, i
vanliga fall bråkdelen av en sekund.
— Överexponering uppstår, då
filmen får alltför mycket ljus, varvid
negativets kvalitet försämras (för
stark svärtning). — Motsats:
underexponering.
Exponeringsmätare, instrument
innehållande en s. k. spärrskiktscell,
som vid belysning lämnar ström till
en känslig voltmeter. Medelst
skalor för filmkänslighet och
bländar-öppning kan exponeringstiden med
någorlunda säkerhet bestämmas,
1130.
Exponeringstabell,’ vanligen utförd
som en exponeringssticka, ett
hjälpmedel att uppskatta rätt
expone-ringstid för viss bländaröppning
när filmkänslighet och belysnings
-förhållanden äro kända. Största
svårigheten vid användning av E.
är att i densamma identifiera
rådande belysning, 1130.
Export, lat., utförsel till främmande
land. — Exporte’ra, utföra ur
landet. — Exportör, person eller
företag som exporterar. Man räknar
dels med s. k. synlig E., dvs. E.
av varor, dels med s. k. osynlig E.,
dvs. E. av tjänster. Jfr Bytesbalans,
1470.
Exportavgift, avgift eller skatt, som
lägges på exportvara i syfte att
tillfälligt eller permanent begränsa
exporten. Motsats: exportpremier.
Exportförbud spelade stor roll i
mer-kantilismens handelspolitik.
Användes numera företrädesvis i
krigsbe-redskapssyfte, 2914.
Exportförening, sammanslutning av
exportörer för
upplysningsverksam
het om avsättningsmarknader m. m.
Sveriges allmänna exportförening,
som bildades 1887, har till ändamål
att främja Sveriges utrikeshandel
och särskilt befordra avsättningen i
utlandet av svenska produkter, 711.
Exportkreditgaranti, statlig garanti till
exportören om erhållande av likvid,
därest den utländske köparen på
grund av valutasvårigheter, som
uppkommit till följd av statliga
åtgärder i importlandet, eller köparens
insolvens icke kan erlägga
betalning. Dylik E. lämnas i Sverige
sedan 1934 genom
Exportkreditnämnden.
Exportpremier, statliga bidrag till
inhemska exportindustrin i syfte att
öka dess avsättningsmöjligheter på
världsmarknaden. Tillgripas bl. a.
som ett led i
sysselsättningspolitiken eller som ett stöd åt viss
näringsgren, företrädesvis jordbruket.
En speciell form av E. är
exportkrediten. Motsats: exportavgift.
Exportsprit, beteckning för saluförd
95 %-ig finsprit, 48.
Exportöl, maltdryck innehållande över
3,2 % alkohol. Fick före 1 okt. 1955
icke försäljas inom riket utan
lä-karrecept, 51.
Exposé, fr., översikt eller överblick i
sammandragen form över
innehållet i en skrift eller ett tal;
utställning.
Expositio’n, utställning. — Inom
musiken sonatformens första huvuddel,
där de egentliga temata först
införas eller exponeras. E. avser även
den grundläggande
temapresentationen i en fuga.
Express (lat. expres’sus, tydlig,
frampressad), snabbast möjligt, på
skyndsammaste sätt; snabbt
kommunikationsmedel, ilbud.
Expressen, daglig kvällstidning i
Stockholm från 1944, utgiven på
Dagens Nyheters officin.
Chefredaktör sedan 1944 Ivar Harrie, 3468.
Expressio’n, lat., uttryck,
uttrycksfullhet. — Exprime’ra, uttrycka.
Expressionis’m (fr. expression,
uttryck), modern konstriktning, som
genom deformerad formgivning,
uttrycksfull färg, dramatisk
penselfö-ring söker gestalta konstnärens
subjektiva, inre uppfattning av
motivet. Uppstod i opposition mot
naturalismens och impressionismens
na-nurtrohet gentemot motivet. E. som
tidigast gjorde sig gällande inom
målarkonsten räknar som sina
främsta förgrundsgestalter van Gogh och
Munch. Sitt starkaste fäste fick E.
i Tyskland under och efter första
världskriget, bl. a. genom E. Nolde
och O. Kokoschka. I Sverige
märkas G. Sandels och Vera Nilsson.
E. användes även som beteckning
på den franska fauvismen (se d. o.)
och på den svenska konst som tog
intryck därifrån, de s. k. 1909 års
män. — E. har även kommit att
användas på liknande yttringar i
äldre konst, t. ex. hos El Greco och
Mattias Grünewald, 1407, 2282, 2402,
2849, färgpl. vid art. Målarkonst.
Expres’sis ver’bis, lat., i uttryckliga
ordalag.
Expressiv’, lat., uttrycksfull.
Ex profes’so, lat., i egenskap av
fackman, å yrkets vägnar.
Expromissio’n, övertagande av annans
skuld genom avtal med borgenären.
Exproprie’ra, jur., fråntaga någon
hans egendom för statens eller
kommunens räkning mot skälig
ersättning i det allmännas intresse, t. ex.
för rikets försvar,
kommunikationer, bostadsplanering,
skogsåter-växt. Lag 12 maj 1917 om
expropriation, i betydelsefulla delar
änd
rad genom lag 21 dec. 1949. E.
användes stundom som politiskt
slagord i betydelsen utsuga: De
exproprierade eller expropriatörerna
(Marx).
Ex protocolTo, lat., ur protokollet.
Expurge’ra, lat., rensa, t. ex. en bok
från anstötliga uttryck. —
Expur-gation, rening, rensning; avföring.
— Expurgati’v, rensande, avförande
(medel).
Ex. R., före 1943 förkortning för
exekutivkommitténs representant,
beteckning för kommunister som hade
till uppgift att besöka och
kontrollera partisektionerna i andra länder.
Exsicka’tor, på kemiska laboratorier
en apparat för torkning medelst
absorberande ämnen.
Exspektans’, lat., väntan på ett
ämbete. Förr kunde en förläning
erhållas i E.
Exspektativ behandling, avvaktande
behandling då man t. ex. tillsvidare
avhåller sig från operativt ingrepp.
Exspiratio’n (lat., exspera’re, utandas),
utandning.
Extempore’ra, lat., tala eller predika
utan koncept eller oförberedd;
översätta till eller från ett främmande
språk utan förberedelse; i musiken
spela från bladet. Ex tem’pore,
genast, utan förberedelse.
Extensi’v (lat. exten’dere, utsträcka),
utsträckt. Termen användes mest
i uttrycken extensivt jordbruk och
extensiv boskapsskötsel, dvs.
jordbruk respektive boskapsskötsel
bedrivna över stora ytor men utan
rationell metod, ofta om primitiva
folks jordbruk och boskapsskötsel.
Exteriö’r, fr., yttersida, det yttre, i
synnerhet om byggnader. —
Motsats : interiör.
Extern’, lat., utvärtes, yttre.
Exstinktiva fång (lat. exstin’guere,
utplåna), förvärv av egendom,
vilka i motsats till derivativa fång
icke härleda sin rätt från förre
ägaren. Exempel på E. utgöra förvärv
i god tro av egendom, vilken
tillhör tredje man, expropriation,
inlösen av mark enligt ensittarlagen.
Exstirpatio’n (av lat. exstirpare,
utrota), operativt avlägsnande av ett
sjukt organ eller en sjukligt
förändrad del därav, 410.
Exsudat (lat. exsuda’tum, utsvettat),
inflammatorisk utgjutning i
vävnader eller hålrum från blodbanorna
av äggvitehaltig blodvätska.
Exsudativ diate’s, medfödd konsti tu
-tionsanomali hos barn, som utan
egentlig orsak få katarrer och
inflammationer i slemhinnor och hud.
Exta’s, grek., religiös eller
konstnärlig hänryckning eller hänförelse;
ibland överspändhet. — Exta’tisk,
hänförd.
Extensio’n, lat., uttänjning,
sträckning, betecknar inom kirurgi och
ortopedi den dragning varmed man
söker återföra en urledvridning
eller ett förskjutet benbrott till sitt
rätta läge. — Extensionsförband, vid
benbrott och vissa bensjukdomar en
anordning med vilken en dragning
(extension) utövas på en kroppsdel,
vanligen med hjälp av påhängda
vikter.
Exten’sor (lat., sträckare), muskel,
som sträcker en ledgång. —
Motsats: flexor (lat., böjare), muskel
som böjer en ledgång.
Externsteine [äks’ternsjtajne], en
grupp 30—40 m höga
sandstensklip-por i Teutoburger Wald, nära
Det-mold i Tyskland. I en av klipporna
invigdes 1115 ett grottkapell,
troligen en efterbildning av
gravkyrkan i Jerusalem, vars yttre vägg
var en fem meter hög
relieffram
4172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
