Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fenja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FENJA
FERNANDEZ, ALVARO
har sedan gammalt varit symbol för
odödligheten.
Fenja, se Grottesången.
Fenknot, Tri/gla lucer’na (jfr
Knorr-hanesläktet), förekommer vid
Västkusten, är större än knorrhanen och
skiljes från honom genom sina
mycket stora bröstfenor, som nå
till eller ett stycke in på analfenan,
979.
Fenköl, en förr på segelbåtar använd
költyp av plåt eller trä och
kännetecknad av en ansvällning, bulb, i
underkanten. Denna ansvällning
bestod vanligen av bly.
Fen’nek, ökenräv, storöronräv, Can’is
zer’da, längd med den långa, yviga
svansen 65 cm, höjd 20 cm, det
minsta hunddjuret, ovan ljust
sand-färgad, under vit. Nattdjur, lever
av däggdjur, fåglar, insekter, frukt.
Nordafrikas ökenområden.
Fennia, nylatinskt namn på Finland.
Fennoman, finskhetsivrare,
anhängare av en språkligt nationell rörelse
i Finland, vars program på
1840-talet utformades av J. V. Snellman
(se d. o.), 972.
Fennosarma’tiska blocket, det gamla
stabila urbergsområde, som
omfattar de skandinaviska ländernas och
största delen av det europeiska
Rysslands berggrund.
Fennoskan’dia, det urbergsområde,
som omfattar större delen av
Skandinavien, Finland, Kolahalvön och
ryska Karelen, 880 K, 920.
Fenoler, aromatiska föreningar
innehållande en eller flera
hydroxyl-grupper bundna direkt vid kärnan.
— Vanlig fenol, karbolsyra, utgör
färglösa kristaller med
karakteristisk lukt. Verkar frätande på huden
och är starkt bakteriedödande. Har
teknisk användning för
framställning av bakelit, färgämnen,
läkemedel m. m. Bland andra viktiga
fenoler kunna nämnas resorcin,
hyd-rokinon, pyrogallol, naftol och
kreo-soler, 1682.
Fenolftalei’n framställes genom
upphettning av fenol och
ftalsyraanhyd-rid tillsammans med ett
vattenbindande medel. Användes såsom
indikator vid titrering och inom
medicinen såsom avföringsmedel, 44.
Fenologi’, grek. fai’nesthai, visa sig,
och log’os, lära, företeelselära:
vetenskap, som undersöker periodiska
förändringar i växt- och djurriket
på grund av skiftningar i klimat
och andra omständigheter i den
oorganiska naturen. F. omfattar
t. ex. lövsprickningen,
bladfällningen, fåglarnas flyttning och
rugg-ning.
Fenome’n (grek. fainom’enon, det
uppenbarade, det som synes); i
filosofin företeelse, dvs. den av våra
sinnen förmedlade kunskapsbilden
av (ytter-)världen eller tingen.
Särskilt i Kants filosofi har F. fått
betydelse. I allmänt språkbruk är
fenomen en underbar, oförklarlig
händelse eller företeelse. — Fenomenal,
förbluffande, underbar, oerhörd.
Fenomenalis’m (se Fenomen) kallas
ibland de filosofiska åskådningar,
som betraktar den för sinnena
givna verkligheten som »fenomen» av
en högre verklighet (Platon, Kant
m. fl.).
Fenomenologi, se Husserl.
Fenosafrani’n, ett rött färgämne, som
användes för desensibilisering av
fotografiska skikt.
Fenoty’p, inom rasbiologin resultat
av arvsanlag (genotyp) och miljö
för en individs vidkommande, 3854.
Fenrisulven eller Fenrir, i nordisk
mytologi en av Lokes söner, skulle
efter Ragnarök sluka Oden men
själv dödas av Vidar. Till dess hölls
han fängslad i av dvärgar
förtrollade bojor, 2506.
Fenvalar, Balaenopte’ridæ, bardvalar
med ryggfena och veckad
undersida; korta, grova barder. Hit
räknas sillval, blåval, vikval m. fl.,
3636.
Feny’l, den envärda atomgruppen CeHs,
som ingår i fenol, bensen, anilin
m. m.
Fenylalani’n, en aminosyra, som ingår
i många äggviteämnen.
Fenylami’n, detsamma som anilin.
Fenylhydrazi’n, färglösa kristaller med
honungsliknande lukt. Smälter vid
23° C. Ett viktigt reagens på
alde-hyder och ketoner. Speciell
betydelse har F. för isolering och
identifiering av olika sockerarter.
FeodaT, som är utmärkande för
läns-väsen eller storgodsägarklassen (i
olika länder och kulturer). —
Feo-dalis’m, feodalsystem länsväsen.
Feoda’ladel (lat. feu’dum, län),
länsadel, se Länsväsen, 6.
Feodalväsen, se Länsväsen, 6, 922.
Feodo’sia, Feodosija eller Kef’e,
antikens grekiska koloni Theodosia, på
ö. kusten av Krim, 35 000 inv. Var
från 1266 en stark genuesisk
fästning och exporthamn. Staden heter
numera Kefe och ingår i
Sovjetunionen.
Ferber [fa’ba], Edna (f. 1887),
amerikansk författarinna; världsbekant
genom skickligt skrivna, dramatiska
romaner såsom Teaterbåten (1926,
sv. ö. 1927), Högt spel i Saratoga
(1941, sv. ö. 1942) m. fl., vilka även
filmats.
Ferdinand I (1861—1945), konung av
Bulgarien, prins av
Sachsen-Koburg-Gotha. Valdes 1887 till furste av
Bulgarien och antog titeln konung
(tsar) 1908, då han befriade
Bulgarien från turkisk överhöghet;
deltog i första världskriget på
centralmakternas sida och abdikerade i
okt. 1918 till förmån för sin son
Boris. F. bodde till sin död i
Ko-burg, 534.
Ferdinand I (1751—1825), konung av
Neapel och Bägge Sicilierna,
förjagades av Napoleon men återfick
kronan på Wienkongressen. Bildade
konungariket Bägge Sicilierna 1816,
bekämpade jesuiterna.
Ferdinand II, sonson till F. I (1810—
59), konung av Neapel och Bägge
Sicilierna 1830, känd för sitt
despo-tiska styrelsesätt, som väckte avsky
i hela Europa; kallades kung Bomba.
Ferdinand I (1865—1927), konung av
Rumänien. Blev tronföljare efter sin
äldre brors avsägelse och uppsteg
på tronen 1914. F. deltog på
västmakternas sida i första
världskriget. Gift 1893 med prinsessan Maria
av Storbritannien, 2888.
Ferdinand V (1452—1516), konung av
Spanien, kallad den katolske,
konung av Aragonien 1479, gift med
Isabella av Kastilien. F. förjagade
morerna från Spanien, intog Neapel
och Navarra och lade grunden till
Spaniens stormaktsställning genom
en god statshushållning och en
skicklig utrikespolitik, 3170.
Ferdinand VII (1784—1833), konung av
Spanien 1808, tvingades av
Napoleon att abdikera men återfick
kronan. F. regerade despotiskt och
ändrade tronföljden till förmån för
dottern Isabella, vilket medförde
brytning med brodern don Carlos och
ledde till carlistupproren.
Ferdinand I (1503—64), tysk-romersk
kejsare, Karl V :s bror, konung över
Böhmen och Ungern 1526, grundläde
den österrikiska monarkin. Hade
väsentlig del i fördraget i Passau
1552 och religionsfreden i Augsburg
1555 och förde under sin kejsartid
(1558—64) en försonlig
religionspo-litik.
Ferdinand II (1578—1637),
tysk-romersk kejsare. Uppfostrad av
jesuiter och genomträngd av
motrefor-mationens idéer blev F. som
konung av Böhmen (från 1617)
anledningen till 30-åriga kriget. Som kej
-sare 1619—37 sökte han genomföra
en katolsk reaktion i riket men hans
planer omintetgjordes av Gustaf II
Adolf.
Ferdinand III (1608—57), tysk-romersk
kejsare, son till F. II, fortsatte sin
faders försök att utrota
protestantismen. Kejsare 1637—57. Slöt
westfaliska freden.
Ferdinand I (1793—1875), kejsare av
Österrike 1835. Tvingades 1848 att
avskeda den reaktionäre furst
Met-ternich och avsade sig kronan till
förmån för sin brorson Frans Josef.
Ferdinande’a, grund, tidigare ö i
Medelhavet, mellan Sicilien och
Pan-telleria. Uppstod juli 1831 vid ett
vulkanutbrott, togs då i besittning
både av Neapel och England, men
tvisten löstes genom att ön i slutet
av året åter försvann, för att sedan
göra ett kort gästspel, 1833.
Ferga’na. 1. Landskap i Uzbekistan i
Västturkestan kring övre Syr-darja
och dess bifloder. Är ett bördigt,
konstbevattnat lössområde med stor
produktion av vete, bomull, ris, vin
m. m. Olja och brunkol utvinnas.
— 2. Textilindustristad i F. 1, 40 000
inv. (1939).
Fe’riae, lat., fest- eller helgdagar i
antikens Rom. Därav namnet ferier
på våra skollov.
Feringe, flygfält i Vittaryd,
Kronobergs län.
Ferlin, Nils (f. 11/12 1898), skald
Hans dikter utmärkas av
pessimistisk livsuppfattning, galghumor och
en uddvass, skenbart naiv ironi.
Även rent tekniskt står hans
verskonst högt. — En döddansares visor
(1930), Barfotabarn (1933), Goggles
(1938), Med många kulörta lyktor
(1944) och Kejsarens papegoja (1951).
— Frödingsstipendiat 1942, — 3342,
3343 B.
Ferm (fr. ferme, av lat. fir’mus, fast),
skicklig; snabb, rask. — Fermite’t,
raskhet, snabbhet.
Fermanagh [fami’no], grevskap i
Nordirland, 1691 km2, 53 040 inv.
1951. Huvudstad Enniskillen.
Ferma’t (ital. fermata), halt, stopp,
i musiken förlängningstecken
betecknar att en not eller paus
för-länges utöver sitt egentliga
tidsvärde, 2279.
Ferment’ (lat. fermen’tum, jäsämne),
det jästa, det bryggda;
jäsningsämne, som påskyndar kemiska
processer utan att själv förändras. —
Användes också i överförd betydelse:
pådrivande faktor. Se även Enzym.
Fermi, Enrico (f. 1901), italiensk
fysiker, professor i teoretisk fysik i
Rom 1927. E. fick nobelpriset i
fysik 1938 för sina teoretiska
undersökningar rörande hy per
finstrukturen i atomernas spektrallinjer. F.
har i USA medverkat vid arbetet
med atombomben, 220, 1266, 2792.
Fer’mo, ärkebiskopsstad i ö.
mellersta Italien, 27 070 inv. 1951.
Femandel
däl’l (f. 1903), har i många
år varit den franska filmens [-populäraste komiker. Han har dock de
senaste åren visat, att han även är
en god karaktärsskådespelare. Bland
hans filmer märkas: Drömmarnas
bal (1937), Don Camillo (1952) och
Fåret har fem fötter (1954).
Femandez, Alvaro [farnan8disj’], (f.
omkring 1420),portugisisk
upptäcktsresande, utforskade delar av
Afri
4184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
