Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fernández ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FERNANDEZ, JUAN
FETKNOPP
kas v. kust och nådde 1446 Sierra
Leone.
Fernåndez, Juan [färnan’däb] (1538—
1602), spansk upptäcktsresande,
företog flera färder utmed
Sydamerikas kust och upptäckte 1563 de
efter honom uppkallade Juan
Fer-nåndezöarna i Stilla havet.
Fernando Noronh’a [naran’ja],
brasiliansk ögrupp 35 mil ö.n.ö. om Kap
Säo Roque, 27 km2, 648 inv. 1950.
Deportationsort,
mellanlandnings-plats vid Atlantflygningar.
Fernan’do Poo, spansk ö i innersta
Guineabukten utanför Kamerun.
2 098 km2, 40 475 inv. 1950. Täckes
av tropisk urskog. Plantageodling,
huvudstad Santa Isabel, 11 098 inv.
1950, — 24 K.
Ferney [färnä’], slott i ö. Frankrike
invid gränsen till Schweiz, 6 km n.v.
om Genève, beboddes 1758—78 av
Voltaire, 3710.
Fernis’sa, en vätska, som anbringad i
tunt lager på föremål relativt
hastigt torkar till ett hårt överdrag,
vilket skyddar mot fuktighet och
luft. Oljefernissor, framställda av
torkande oljor, vanligast linolja,
torka uteslutande genom
kemiskfysikaliska förändringar av
fernissan, medan lackfernissor, oftast
innehållande hartser, torka genom
avdunstning av det flyktiga
lösningsmedlet.
Fernström, John (f. 6/12 1897),
tonsättare och dirigent, från 1954
verksam som orkesterledare i Lund. Har
främst skrivit en rad orkesterverk,
bl. a. elva symfonier och Skånsk
rapsodi, kammarmusik och sånger
med orkester.
Ferra’ra, italiensk stad i provins m.
samma namn i Emilien (2 632 km2,
425 262 inv. 1953), strax s. om Po
(135 887 inv. 1953). Sockerfabriker.
Staden tillhörde 1208—1597 huset
Este, under vars välde den hade sin
glansperiod, varom talrika
renässansbyggnader vittna. Betydande
konstsamlingar och universitet,
1813 K.
Ferrara-Florenskonsiliet, möte
mellan den romerska och den ortodoxa
kyrkan 1438—45, som proklamerade
en likväl aldrig förverkligad union
mellan de båda kyrkorna.
Ferrari, Paolo (1822—89), italiensk
dramatiker, mest berömd för sina
komedier.
Ferrarismotor, en av italienaren G.
Ferraris 1885 uppfunnen
induktions-motor vid vilken en massiv rotor
drives runt av två i vinkel mot
varandra placerade
växelströmsmagne-ter med strömmar i olika fas.
Föregångare till 3-fas induktionsmotorn.
Numera namn på drivanordningen
i bl. a. elektriska växelströmsmätare.
Ferrer, José (f. 1912), amerikansk
skådespelare. Efter
universitetsstudier har han börjat vid teatern och
blivit en av USA:s skickligaste
aktörer. Verkar även som regissör,
sångare och dansör. Filmer: Jeanne
d’Arc (1948), Cyrano de Bergerac
(1950 — Oscar) och Målaren på
Moulin Rouge (1953).
Ferrer, Mel (f. 1917), amerikansk
skådespelare. Efter en växlande
bana kom F. till teatern och därefter
till filmen. Har medverkat i bl. a.
Toreadoren, Scaramouche och Lili.
1. Ferre’ro, Guglielmo [giljäl’mo]
(1871—1942), italiensk historiker,
professor i Geneve 1930. Har
bekämpat fascismen och utgivit mycket
lästa historiska och kulturhistoriska
arbeten, varibland särskilt må
nämnas Rom, dess storhet och förfall
(1902—07, sv. ö. 1921—25), 1823.
2. Ferrero, Leo (1903—33), son till
Guglielmo F., italiensk-fransk
för
fattare, framstående essäist och
kulturkritiker.
Ferret [färä’J, Col du Grand F., pass
i Alperna mellan Mont Blanc och
stora S:t Bernhard, 2 536 m ö. h.
Ferri, Enrico (1856—1929), italiensk
rättslärd och juridisk författare,
jämte Lombroso grundläggar e av
den italienska kriminalistskolan,
som bl. a. förnekar straffets
avskräckande verkan.
FerrTer, Kathleen (1912—53), engelsk
sångerska, alt. Blev tack vare en
sällsynt vacker och välskolad
stämma snabbt världsberömd, särskilt
som romans- och oratoriesångerska.
Ferriföreningar, järnföreningar
innehållande 3-värda järnjoner, t. ex.
ferriklorid, järn(IH)klorid.
Ferro eller Hierro, den västligaste av
Kanarieöarna, 276 km2, 6 500 inv.
Ansågs vara Gamla världens
västligaste punkt, belägen 20° v. om
Paris, varför Richelieu lät draga
0°-meridianen över ön.
Ferroföreningar, järnföreningar
innehållande 2-värda järnjoner, t. ex.
ferroklorid, jäm(II)klorid.
FerroT, spansk stad i n.v. Galicien
vid Corunabukten n. om La
Co-runa. 77 030 inv. 1950. Krigshamn.
Ferrolegeringar, icke smidbara
legeringar av järn med en eller flera
andra metaller. Användas såsom
tillsatsmedel vid tillverkning av
stål. F. äro billigare att använda än
de rena metallerna och upplösas
även lättare i stålbadet.
Ferromagnetiska ämnen, ämnen som
i likhet med järn ha stor av
fältstyrkan beroende permeabilitet, dvs.
ett starkt magnetfält kan i sådana
ämnen inducera en stor magnetisk
flödestäthet.
Ferrotypi’, fotografering på
svartlackerad järnplåt, preparerad med ett
kollcdiumskikt innehållande j
odsil-ver. Bilden blir vid framkallningen
negativ, men framstår dock positiv
mot den mörka bakgrunden, särskilt
på grund av sin finkornighet. Dess
gradation är underlägsen de vanliga
fotografiernas, men förfarandet tar
blott några minuter. Användes ofta
i fotografiautomater och av
gatu-fotografer.
Ferrum, lat., järn, 1900.
Ferry [färi’], Jules (1832—93), fransk
statsman. Var flera gånger medlem
av regeringen, konseljpresident och
utrikesminister. Upphävde av
politiska skäl religionsundervisningen i
skolorna 1880 och utökade
kolonialväldet bl. a. med Tunisien 1881 och
Madagaskar 1885. President 1893. En
av Frankrikes största statsmän.
von Fersen, svensk adlig ätt,
ursprungligen från Versen i Tyskland,
senare i Estland. Den svenska grenen,
som blev grevlig 1712, utslocknade
1839.
1. von Fersen, Axel, d. ä. (1719—94),
greve, politiker, fältmarskalk. Var
som hattpartiets förnämste chef
lantmarskalk vid riksdagarna 1755—
56, 1760—62 och 1769—70 och
tillhörde oppositionen mot Gustaf III.
F:s långt ifrån tillförlitliga
memoarer och historiska skrifter utgåvos
1867—72 (8 bd), 3323 B.
2. von Fersen, Axel, d. y. (1755—
1810), greve, riksmarskalk, son till
A. von F. d. ä. Utmärkte sig i
amerikanska frihetskriget. Intim vän till
Marie-Antoinette gjorde F. 1791 ett
misslyckat försök att föra franska
kungafamiljen ur landet. F. deltog
ej i revolutionen 1809. Misstänktes
såsom gustavian för att ha förgiftat
tronföljaren Karl August och
mördades av pöbeln vid dennes
begravning, 1156.
Fersenska mordet, se von Fersen d y.,
Axel.
Ferslew, Jean Christian (1836—1910),
dansk boktryckare och
tidningsäga-re, utgav bl. a. Aftenposten,
Natio-naltidende. Dagens Nyheder och
Dagbladet.
FertiT (lat. fer’tilis), bärande, bördig.
— Fertila skott, hos fröväxterna
blom-, hos kryptogamerna
sporalst-rande skott. Andra skott kallas
vegetativa. — Självfertila fruktträd,
sådana, som kunna befruktas med
eget pollen. Självsterila kräva
pollen från viss, främmande sort.
Fes, eller Fez, stad 1 Marocko vid en
biflod till Sebu. 179 372 inv. 1952.
Är en av Marockos residensstäder,
från 793 till 1550-talet huvudstad.
Ligger i ett rikt bevattnat område,
järnväg till Casablanca, Tanger och
Oran, 24 K, 1166.
Fess, tonen f sänkt ett halvt tonsteg.
Fessa’n eller Fezzan, landskap i s.
delen av Libyen, ca 50 000 inv. 1951,
en ökenplatå med oaser, i vilka
städer såsom Mursuk äro belägna, 24 K.
Festi’na len’te, lat., skynda långsamt.
FestivaT, ital., fest, högtid; årsfest,
periodiskt återkommande musikfest
o. dyl., festspel.
Festi’vitas, lat., festlighet; festlig
stämning.
Festi’vo, italiensk musikterm; festligt,
högtidligt.
Feston [-ång’], eller festong (fr.
feston). 1. Bågformigt hängande, flätat
band av blommor, lövverk, frukter
o. dyl. — 2. I senantik och
klassicistisk konst ett ofta förekommande
dekorationsmotiv i arkitektur,
grafik och konstindustri.
Festu’ca, släkte av familjen gräs, med
blommornas småax ordnade i vippa.
Av i Sverige allmänna arter kunna
nämnas fårsvingel, rödsvingel,
ängs-svingel och strandsvingel samt en
del losta-arter, vilka ofta räknas hit
(se Löstas)äktet).
Festung Europa, ty., fästningen
Europa, av tyskarna under andra
världskriget lanserat begrepp, avseende att
ge intryck av den europeiska
kontinentens militära enhet och styrka,
sedan den ockuperats och befästs
av nazisterna.
FetaT (lat. foètus, foster) tillhörande
fosterstadiet.
Fetaliebröder, se Vitaliebröder.
Fetblad, Sed’um telephäum, se
Kärleksört.
Fetbladsväxter, Succulen’tæ eller
Cras-sula’ceæ, växtfamilj med köttig
stam och tjocka, köttiga, saftiga
blad, som kunna uthärda långvarig
torka. Hit höra bl. a. släktet Sed’um
och taklöken (se dessa ord).
Féte [fät], fr., fest. — Fete’ra, fira.
FetiaTer (lat. fetiaTes), romerska
präster, som utförde offerceremonier vid
krigsutbrott och fredsslut.
Fétis [fetis’], Francois Joseph (1784—
1871), belgisk musikteoretiker och
musikhistoriker, som bl.a. skrivit ett
stort musiklexikon, Biographie
uni-verselle des musiciens (1833—44).
Fetisch’ (port, feitico, konstgjord),
enligt primitiv uppfattning besjälat
föremål, i vilket gudomlig eller
magisk kraft innebor, 2736.
Fetischism’, den hos primitiva folk
förekommande tron på fetischer,
dvs. föremål av olika slag som äro
laddade med magisk kraft. — Inom
psykologin betecknar F. sexuell lust
till föremål (klädesplagg etc.) som
tillhöra personer av det motsatta
könet.
Fetknopp, Sed’um acre, familjen
fetbladväxter, har gula blommor,
ägg-formiga blad och krypande, grenig
rotstock, 3—10 cm hög, allmän på
stenhällar och torr grusmark.
19—507033 VIII
4185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
