Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Flintlås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLINTLÅS
FLOTATION
Flintlås, äldre tändinrättning för
gevär, varvid tändningen skedde
genom slag av flinta mot stål, 1756.
Flintporslin, ett slags fajans,
tillverkas av lera och malen flinta eller
kvarts. Kallas även
wedgwoodpors-lin efter dess förste framställare,
engelsmannen J. Wedgwood.
Flintrännan, farled i Öresund mellan
Saltholmen och Skåne, 7,2 m djup,
3871, 3886.
Flirt, flört (eng. flirt, kurtisera),
kurtis, förälskelse på lek; kurtiserande
person. — Flirta, flörta, bedriva
flirt, kurtisera.
Flisberg, Tage (f. 12/10 1917),
försäljare, Tranås, Sveriges främste
bordtennisspelare med (t. o. m.
1955) 43 SM. Han var tvåa i VM
1954, — 457 B.
Flisby, församling i Solberga
kommun i n. Småland, Jönköpings län,
1 287 inv. 1954.
Fliseryd, kommun i ö. Småland,
Kalmar län, 2 311 inv. 1954.
Flistad. 1. Församling i Tidans
kommun i n. Västergötland, Skaraborgs
län, 358 inv. 1954. — 2. Församling
i Vreta klosters kommun i v.
Östergötlands län, 486 inv. 1954.
Flitiga Lisa, namn på vissa rikligt
blommande rumsväxter, tillhöranae
balsaminväxterna (se d. o.), bl. a.
en begoniaart med små, ljusröda
blommor.
Flo, församling i Grästorps kommun
i n.v. Västergötland, Skaraborgs
län, 868 inv. 1954.
Floby. 1. Församling i Vilske
kommun i ö. Västergötland, Skaraborgs
län, 1 497 inv. 1954. — 2.
Munici-palsamhälle i Vilske kommun,
Skaraborgs län, v. om Falköping, 1 253
inv. 1954.
Flock, blomställning med kort
huvudaxel och långa blomskaft. Hos
familjen flockväxter är F. i regel
dubbel (flockarna sitta i flock).
Flock och famöte, fornsvenskt
allitte-rerat uttryck från lagspråket med
betydelsen flock och färdefölje.
Användes ännu i frasen gå i F. i
betydelsen handla osjälvständigt.
Flockväxter, umbella’ter,
Umbellif’e-rae, växtfamilj med flerbladiga,
femtaliga blommor, nästan alltid i
dubbel flock och med undersittande,
tvårummigt fruktämne. Många
arter odlas som krydd- och
medicinalväxter, t. ex. dill, persilja, anis
och kummin, eller för de
närings-rika rötternas skull, morot,
palster-nacka, selleri, några som
prydnadsväxter.
Flod. 1. Större vattendrag, älv, 1009 B.
— 2. Stegrad vattenföring i en älv
eller å. — 3. Stigande tidvatten i
havet, 3476.
Floda. 1. Kommun i s. Kopparbergs
län, 2 651 inv. 1954. — 2. Kommun
i n.v. Södermanlands län, 2 533 inv.
1954, med intressant kyrka, delvis
från medeltiden, jämte av Erik
Dahlbergh ritat gravkor över Lars
Kagg.
Floddelfiner, Platanist’idae, en familj
av underordningen tandvalar. Hit
höra bl. a. gangesdelfinen och
la-gundelfinen.
Floderus, Björn (1867—1941), kirurg,
botanist. Berömd Salixforskare.
Flodhästsläktet, Hippopot’amus, tillhör
de icke idisslande partåiga
hovdjuren. En av släktets arter är den
vanliga flodhästen, H. amphib’ius.
Flodhästar förekomma endast i
Afrika. De leva av strandvegetation.
Deras närmaste släktingar äro
svindjuren, 722 B, 1014 B.
Flodillrar, Lutre’ola lutre’ola, några
arter av vesslesläktet, som anpassat
sig för jakt i vatten. En art,
nert-zen, förekommer i Europa, bl. a. i
Finland, men ej i Sverige, en annan
är den amerikanska flodillern, även
kallad mink.
Flodi’n, Karl (1858—1925), finländsk
kompositör och musikkritiker,
betydelsefull genom sakliga och
uppskattade musikrecensioner.
Floding, Per Gustaf (1731—91), en av
Sveriges mest betydande
koppar-stickare, en av uppfinnarna av
ak-vatintagravyren. Hans mest kända
verk är den allegoriska
kompositionen: Adolf Fredrik omgifven af
riksstånden och de sköna
konsterna. F. ledde 1766—69 en statligt
understödd gravyrskola i Stockholm.
Flodmusslor, U’nio, släkte av fam.
Unio’nidae. Hit hör den vanliga
må-larmusslan, U. picto’rum, vars skal
lämpa sig till färgkoppar.
Flodområde, en flods
awattningsom-råde.
Flodsediment, detsamma som
älvsediment.
Flodsvin eller knölsvin,
Potamochae’-rus, ett släkte svindjur med
medellångt tryne och långa smala öron,
som finns i s. Afrika och på
Madagaskar.
FIog’iston, fordom hypotetiskt
»eldämne», som man ansåg frigjordes
vid förbränning, 1296, 1978.
Flolägriga bergarter, äldre benämning
på sedimentära bergarter.
Flor (lat. flos, blomma), blomstring;
tunn vävnad, slöja. — Flore’ra,
blomstra, speciellt i överförd
bemärkelse.
Flor’a, i romersk mytologi
fruktbarhets- eller blomstergudinna. F:s
barn voro blommorna. Även i
betydelsen växtvärld. —
Växtförteck-ning.
Flo’ra danica. 1. Icon’es florae
dani-cae, bildverk i koppartryck över
alla vilda växter i Danmark. Utkom
1761—1883. — 2. Porslinsservis för
100 personer utförd på beställning
av kronprins Fredrik (Fredrik VI)
på Den kongelige Porcelænsfabrik
omkring 1800 med bilder ur
nämnda planschverk.
Floréal [flåreal’] (fr., blomstermånad),
åttonde månaden i den franska
re-volutionskalendern, motsvarande
slutet av april och början av maj.
Flo’reas, lat., må du blomstra. —
Flo’-reat, må han (hon) blomstra.
Flores [flå’-]. 1. Ö i ögruppen Små
Sundaöarna, Indonesien, s. om
Cele-bes. 15 176 km2, omkring 250 000 inv.
Huvudort Larantuka. — 2. Den
västligaste ön bland Azorerna, 160 km2,
ca 8 000 inv. — 3. Förstad till
Bue-nos Aires.
Florens [flå’-], ital. Fire’nze, stad i
v. mellersta Italien vid floden Arno.
386 288 inv. 1953. Toscanas
historiska huvudstad. En av världens
främsta konststäder med märkliga
museer, bibliotek och medeltida
byggnadsverk, bland dem
domkyrka, påbörjad 1296, Palazzo Vecchio,
uppfört 1298—1314. Universitet.
Siden- och konstindustri, 553 B, 1015,
1813 K.
Flo’res och Blan’zeflor, saga av
österländskt ursprung, som handlar om
två unga älskande. Spreds under
medeltiden till Europa och har bl. a.
litterärt behandlats av Bocaccio och
i en av de svenska Eufemiavisorna
(se d. o.).
Florett’, fäktvapen för herrar och
damer med smal, böjlig klinga.
Kling-an får vara högst 90 cm lång,
vapnets totala längd högst 110 cm, vikt
0,5 kg, 1280, 1282.
Florey [flår’i], Howard Walter (f.
1898), engelsk läkare,
utexperimen-terade med A. Fleming penicillinets
medicinska användning och erhöll
tillsammans med denne och E. Chain
1945 nobelpriset i fysiologi och
medicin, 107.
de Florian [flårianB’J, Jean Pierre
(1755—94), fransk författare,
diktade fabler, herderomaner, komedier
m. m. i graciös och sentimental
stil.
Floriano’polis, förr Desterro, stad i s.
Brasilien på ön Santa Catharina,
48 264 inv. 1950. Viktig hamn, 493 K.
Flori’d (lat. flo’ridus, blomstrande),
om sjukdomar använt för att
beteckna högakut stadium.
Florida [flår’ida], USA:s sydöstligaste
stat, omfattande halvön F. mellan
Atlanten och Mexikanska bukten.
151 668 km2, 3 268 000 inv. 1953,
därav 27 % av negrer. Huvudstad
Tal-lahassee. F. upptogs som delstat i
unionen 1845, — 1320, 1321 K, 2490 K.
Floridaströmmen [flår’-], den del av
Golfströmmen, som passerar
Flori-dasundet.
Floridasundet, sundet mellan Florida
och Cuba samt Bahamaöarna,
förenande Mexikanska golfen med
Atlanten, 1321 K.
Florileg’ium, lat., blomstersamling;
samling blommor; skaldestycken,
anekdoter, jfr Antologi.
Flori’n, utländsk myntsort av olika
värde, tidigast präglad i Florens, nu
bruklig i Holland (= gulden) samt
England [flår’in] (= 2 shillings).
Florin, Rudolf (f. 1894), botanist,
professor och föreståndare för
Ber-gianska stiftelsen sedan 1944. F.
har särskilt studerat paleobotaniken.
Florina [flår’ina], stad i n.v.
Grekland, nära jugoslaviska gränsen,
12 278 inv. 1951. Medelpunkt i
to-baksdistrikt.
Floris, Cornelis (1514—75),
nederländsk bildhuggare, arkitekt och
tecknare för omamentstick. F. är
den främste skaparen av den
nederländska renässansornamentiken, som
genom F:s ornamentsstick fick vid
spridning. Hans förnämsta
arkitektoniska skapelse är rådhuset i
Ant-werpen (1561—65). F. uppförde
även flera gravmonument, bl. a.
över Kristian III i Roskilde, 553,
1005.
Florman, Carl (f. 12/7 1886), militär,
flygare. Deltog 1924 i stiftandet av
ab Aerotransport, vars chef han var
till 1949, — 1042.
Flormjöl, genom florsikt erhållet
särskilt fint vetemjöl.
FloroglucTn, trevärd fenol. En
saltsur lösning av F. färgar trä
rödviolett, vilken reaktion användes för
att påvisa trä (lignin) i papper.
Florshuva, bildligt: lätt rus.
Florsikt, fin mjölsikt med botten av
gastyg. Jfr Flormjöl.
Florsländor, Hemerobi’idæ,
insektfamilj av ordningen nätvingar med
fyra glasklara vingar med håriga,
nätformiga ådror. De ha långsam
flykt, och deras egendomliga,
lång-skaftade ägg, som förr troddes vara
ett slags svampar, fästas på bladen
av träd och buskar. Hit höra stink
-sländor.
Florö, stad i Sogn och Fjordane
fyl-ke, v. Norge, på ön Flora, 1 796 inv.
1950. Fiskexport.
Floskler, lat. flo’sculus, små blommor,
pluralis av floskel, tomma
vältalig-hetsfraser. — Floskulös’, svulstig.
Flotatio’n (eng., flytning) eller
flyt-process, metod vid anrikning av
• vissa mineralfattiga malmer. Den
till en kornstorlek av högst 0,3 mm
pulvriserade malmen slammas upp
i vatten som uppblandats med
tallolja och ett lämpligt »reagens», t. ex.
såpa el. xantat, och hålles
uppslammad genom inblåsning av luft.
Bubblorna häfta härvid vid vissa
kristallkorn och lyfta dem till ytan,
4198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
