- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 8. Register A - K /
4199

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Flotow ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von FLOTOW, FRIEDRICH

FLYGBLAD

där de kunna skummas bort, 1018,
2062.

von Flotow [flå’tå], Friedrich (1812—
83), friherre, tysk operakompositör,
särskilt påverkad av fransk komisk
operastil. Av hans många verk för
scenen uppföras i våra dagar
egentligen endast Alessandro Stradella
(1844) och Martha (1847).

Flottholme, holme i torvsjöar, som
av sumpgaser flyter upp från
bottnen eller stranden.

Flottilj’, inom örlogsflotta medelstora
förband av likformiga eller för
likartade operativa ändamål avsedda
fartyg, t. ex. ubåtsf lottilj,
minröj-ningsf lottilj, jagarflottilj
(sammansatt av jagare och
motortorpedbåtar). Vid svenska flygvapnet det
förband, som närmast motsvarar
regemente vid armén. Se även
Flygflottilj.

Flottkonferens, internationell
förhandling om begränsning av rustningar
till sjöss. Sådana ha hållits bl. a.
i Washington 1921—22, i London
1930 och 1926.

Flottled, vattendrag, naturligt eller
konstgjort, där flottning äger rum.

Flottning, transport av timmer med
rinnande vatten eller genom
bogse-ring, 1030.

Flottningsförening, obligatorisk
sammanslutning av alla flottande i
allmän flottled. Regler om F. i lag
19 juni 1919.

Flottsund, Fyrisåns utlopp i
Mälarfjärden Ekoln, söder om Uppsala.

Flottyr, smält fett, talg, svinister
eller späck, användes för att
brunsteka fisk, potatis o. dyl. och vid
gräddning av bakverk.

Flottö’r (fr. flotter, flyta), en
flyt-kropp av t. ex. kork eller i form
av en sluten metalldosa, som följer
rörelsen hos den vätskenivå som
man önskar studera eller reglera.
Användes bl. a. för
konstanthållning av vätskenivån i förgasare och
WC-apparater.

Flox, gemensamt namn för olika
odlade arter och hybrida former av
växtsläktet Phlox. — Höstflox är
högväxt och har blommor i stora
klasar av lysande färger. Odlas
allmänt i trädgårdar och parker.
Moss-flox och vårflox äro lågväxta,
mattbildande arter, som ofta odlas i
stenpartier.

Fluc’tuat nec mer’gitur, lat.,
»(skeppet) vräks av vågorna men
sjunker icke», staden Paris’ valspråk.

Flugblommor, insektblommor
avpassade för insekter med kort
sugsna-bel, dvs. flugor. Hos flockväxter
kan honungsdisken lätt iakttagas
runt omkring fruktämnet.
Asblom-mor locka till sig flugorna genom
sin lukt.

Flugfälla, Dionae’a muscip’ula, USA,
fångar och förtär flugor med sina
blad, som vid beröring hopfällas.

Flugor (i egentlig mening), fam.
Mus’cidae av ordningen tvåvingar,
se Husfluga, Takdansfluga, Stick
-fluga, 848 B, 1032 B.

Flugsnappare, Muscicap’idae, en
familj av småfåglarna, omfattar
småväxta arter med bred, platt näbb.
I Sverige finnas bl. a. svart-vita
flugsnapparen, Musci’capa hypoleu-’
ca, vars hane i vårdräkt har en
skatliknande teckning i svart och
vitt, medan honan är gråbrun med
vit undersida, och grå
flugsnapparen, M. stria’ta, som är gråbrun
med vit, brunfläckig undersida.
Den förra häckar gärna i uppsatta
holkar, se Fågelholk, 1272 B, färgpl.
vid art. Fåglar.

Flugsvampar, Amani’tæ, svampsläkte
med flera giftiga arter, t. ex. röd
flugsvamp, Amani’ta musca’ria, som

har lysande röd hatt med vita fjäll,
3303 B.

Flugvikt, viktklass i brottning (högst
52 kg) och i boxning (högst 51 kg),
476, 510.

Fluidite’t. 1. Om vätskor och gaser
det inverterade värdet av
viskosi-teten. — 2. Den hos flertalet fasta
kroppar mer eller mindre
utpräglade tendensen att långsamt ändra
form under belastning. En
lackstång, som upplägges på två stöd,
kröker sig småningom under
inflytande av tyngdkraften.

Flu’idum, pluralis flu’ida, lat., vätska.
Flundre, kommun i Älvsborgs län,
3 941 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Fors, Rommele,
Upphärad och Äsbräcka.

Flundrefiskar, Pleuronec’tidae,
tagg-feniga bottenfiskar. Det nykläckta
flundreynglet förvandlas under
uppväxten så, att det ena ögat
vandrar över till den s. k. ögonsidan.
I samband därmed välter flundran
över mot blindsidan, som blir
bottensida. Munnen är sned och
användes till att ur bottnen draga
upp havsborstmaskar (se
Sandmasken), hälleflundran är dock
rovfisk. Se Hälleflundra, Piggvar,
Röd-spotta, Sjötunga, Slätvar, 3083.

Fluktue’ring (lat. fluctua’re, svalla),
böljande rörelse, växling,
föränderlighet. — Fluktue’ra, växla (ofta
om penningvärdet), förändras.

Flu’or, lat., flöde. — Inom medicinen
flytning (från underlivet).

Fluo’r, grundämne, kemiskt tecken F,
atomvikt 19, atomnr 9, gasformigt,
icke metalliskt, giftigt.
Fluorvätesyran är fluorväte löst i vatten.
Angriper glas och användes vid
glasetsning.

Fluorescei’n, brunaktig vätska,
framställd genom upphettning av
resor-cin och ftalsyreanhydrid tillsammans
med ett vattenupptagande medel.
Ger i alkalisk lösning en mycket
stark gulgrön fluorescens, 1111.

Fluoresce’ns, ett ljusfenomen, som
beror på vissa ämnens förmåga att så
länge de belysas omvandla det
upptagna ljuset och återutsända det
med annan och större våglängd.

Fluorider, fluorvätesyrans salter.
Fluori’t, annat namn för flusspat.
Flussmeclel, ämnen som tillsättas vid
lödnings- och smältningsprocesser
för att underlätta hopsmältningen,
för att upplösa ytföroreningar och
förhindra luftens tillträde, t. ex.
flusspat, slagg, naturliga silikat,
borax osv.

Flusspat, fluorit, mineral av
kalcium-fluorid med vit, violett, gul eller
grön, ofta fluorescerande färg.
Användes för framställning av
fluorväte och fluorföreningar.

Fluster, flyghålet på bikupan och
brädet utanför.

Flustret, en bekant
sommarrestaurang i Uppsala. Sedan Rullans
brand 1946 öppen hela året.

FluviaTes, annat namn på fam.
Po-tamogetona’ceae, se Nateväxter.

FluvioglaciaTa kallas avlagringar,
avsatta av isälvar såsom
rullstens-åsar.

Flyckt, Yngve (f. 24/12 1908),
pianopedagog och musikkritiker, från
1944 medarbetare i Expressen.
Utgav 1939 den kritiska boken Svenskt
musikliv och 1948 en pedagogisk
skrift. Den förrädiska klaviaturen.

Flyer [flaj’a], eng., kapplöpningshäst
som är bra på korta distanser men
saknar uthållighet. — Motsats:
stAVPT

Flyg, Nils (1891—1943), tidningsman,
socialistisk politiker. Blev 1924
ordförande i Sveriges kommunistiska
parti, sedermera socialistiska
par

tiet, 1929 ledamot av A. k. och
utrikesredaktör i Folkets Dagblad, där
han blev chefredaktör 1936. Från
1940 framträdde F. som ledande
nazist, 2710.

Flygambulans, 1923 på initiativ av
Röda korset inredda flygplan för
transport av sjuka till vårdplatser.
För civilt bruk finnas nu av
staten underhållna
flygambulansstatio-ner bl. a. i Boden, Frösön,
Hägernäs. — Användes i stor skala under
andra världskriget för transport av
sårade.

Flygande fästning, benämning på
amerikanska och engelska
pansarskyd-dade och kraftigt bestyckade
bombplan av typ Boeing B-17, B-29 och
B-50, — 1052.

Flygande holländaren, folksaga från
1600-talet om en holländsk
skeppare, som för hädelse mot Gud dömts
att ständigt irra omkring på haven.
F. har ofta behandlats poetiskt,
bl. a. av Viktor Rydberg, och har
inspirerat Wagner till en opera
(uppförd l:a ggn i Dresden 1843),
3626.

Flygande hunden, Pter’opus
vampy’-rus, jättefladdermus med 1,5 m
mellan vingspetsarna, är fruktätare.
Ostindiska öarna. Se Fladdermöss,
725 B, 1002.

Flygande mara, brottningsgrepp, där
motståndaren fattas med båda
händerna om ena överarmen, höften
vrides snabbt under honom, och
medan man själv går ned på knä,
kastas han mot marken, 512.

Flygande start, en tävlande (särskilt
i cykel- och motortävlingar)
passerar startlinjen med full fart.
Tiderna blir med sådan start betydligt
bättre än om starten sker
stillastående på startplatsen.

Flygande tunnan, svenskt reaktions
-jaktplan med flygvapnets
typbeteckning J 29. Kallas skämtsamt
»tunnan» på grund av sitt säregna
om en tunna påminnande utseende.
Dess maximala fart överstiger 1 050
km/tim. och den är sedan 1951
flygvapnets modernaste flygplan i
tjänst, 1049 B, 1057.

Flygande vinge, flygplan bestående av
enbart ett par i V-form anordnade
vingar, dvs. utan stjärtroder.
Genom denna anordning blir skadliga
motståndet lågt och härmed även
bränsleåtgången. — Den mest
omtalade konstruktören av F. är
amerikanen J. K. Northrop.
Anordningen synes ännu icke ha hävdat sig
i praktiken.

Flygare-Carlén, Emilie (1807—92),
författarinna, vars flödande
berättartalang tillförsäkrat hennes romaner
en bestående popularitet, bl. a.
Rosen på tistelön (1842), Enslingen på
Johannisskäret (1846), En natt vid
Bullarsjön (1847), Ett köpmanshus
i skärgården (1859—60) m. fl.,
3336, 3337 B.

Flygattaché, vid diplomatisk
beskickning tjänstgörande flygofficer.

Flygbas, land- eller sjöflygplats
jämte anläggningar och personal för
att betjäna och utrusta flygplan före
start och efter landning. Militärt
indelas Sverige i fem
flygbasområden med var sin stab för vissa
förvaltnings- och
organisationsupp-gifter beträffande F. i krig och
fred. En särskild flygbaskår finns
i Luleå (F 21), 3755 B.

Flygbensin, bensin med viss, för
flygmotorbruk lämpad
destillationskur-va och ett oftast relativt högt
oktantal. Detta uppgår vid den högsta
kvaliteten till 100 å 130.

Flygblad, för masspridning avsett
kortfattat tryckt meddelande i syfte
att tillkännage nyheter, utöva agi-

4199

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:57:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-8/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free