Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Franska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSKA REVOLUTIONEN
FRAZER, JAMES
de franska ögrupperna i ö.
Polynesien, Sällskapsöarna, Tubuai-,
Tua-motu-, Gambier- och
Marquesas-öarna samt Clipperton. 4 006 km2
med 63 000 inv. 1951. Huvudstad
Papeete på Tahiti.
Franska revolutionen,
omstörtningsti-den 1789—99 i Frankrike, inleddes
i juni 1789 genom eden i Bollhuset
och bildandet av
nationalförsamlingen. Den 14 juli stormades
Bas-tiljen och privilegiesamhället
avskaffades i augusti s. å.
Nationalförsamlingen avlöstes av den
lagstiftande församlingen 1791—92,
varunder utvecklingen fortskred åt
vänster och krig med Österrike
utbröt. Nationalkonventet utropade
republiken och avrättade Ludvig
XVI. Ett välfärdsutskott med
Ro-bespierre i spetsen blev landets
egentliga regering. Gironden (se
d. o.) krossades och skräckväldet
tog sin början. Slutligen störtades
Robespierre genom thermidor
kuppen. Den följande direktorietiden
1795—99 kännetecknades av en viss
reaktion. Borgerskapet grep
makten, men finansiella och militära
motgångar banade väg för
Bona-partes militärdiktatur genom
Bru-mairekuppen, 1153 B.
Franska revolutionskalendem
användes i Frankrike 5 okt. 1793—1 jan.
1806 samt en kort tid under
Pariskommunen 1871 i stället för den
kristna tideräkningen. Räknades
officiellt från dagen för den
franska republikens utropande 22 sept.
1792, då år 1 begynte.
Franska sjukan, äldre namn på
syfilis.
Franska skolan i Aten, klassiskt
arkeologiskt institut, grundat 1846 i
Aten. Bedriver undervisning och
har gjort utgrävningar bl. a. i Delfi
och på Delos.
Franska Soma’liland, tidigare även
Obok, fransk koloni i n.ö. Afrika,
kring Tadjuraviken och på v. sidan
av Bab-el-Mandeb-sundet. 23 500
km2 med 61 625 inv. 1952. Från
huvudstaden Djibouti utgår järnvägen
till Addis Abeba i Etiopien.
Franska språket, romanskt språk,
utvecklat ur vulgärlatinet. Äldsta
språkliga minnesmärke, de s. k.
Strassburgederna, är från 842. Den
nyfranska perioden brukar räknas
från år 1539. F. talas av ca 40 milj,
människor och har haft stor
betydelse som internationellt
umgänges-språk sedan 1600-talet och har
varit den internationella diplomatiens
officiella språk, 1160, 2855.
Franska Suda’n, koloni i Franska
Västafrika, kring övre Senegal samt
övre och mellersta Niger, även
omfattande delar av Sahara. 1 192 215
km2, 3 444 900 inv. 1952, därav 5 664
vita. Huvudstad Bamako vid Niger
och järnvägen till Dakar, 24 K,
1166.
Franska unionen, Union Francaise,
den federation mellan Frankrike och
dess kolonier, som föreligger i ett
utkast i 1946 års franska
författning, 1151.
Franska Västafrika, franskt
koloniområde omfattande kolonierna Senegal,
Franska Guinea, Elfenbenskusten,
Dahomey, Niger, Franska Sudan,
Övre Volta och Mauretanien,
tillsammans 4 675 700 km2, 17 361 800
inv. 1951, därav 62 236 vita.
Huvudstad Dakar, 21 B, 24 K, 1162.
Fransk boxning, la savate, sannolikt
från 1600-talet, i tävlingsform
sporadiskt förekommande under
1800-och början av 1900-talet, tillåtande
stötar och grepp, som i
fribrottning, även med fotterna.
Fransk-klassicism, litteraturriktning.
som uppstod vid mitten av
1600-talet i Frankrike och som därefter
spred sig till alla europeiska
kulturländer. Rörelsen kännetecknas av
sin inriktning på det
allmänmänskliga, sin beundran för antik poesi
och sin böjelse för fast bindande
regler. Dess främste teoretiker är
Boileau, dess störste författare
Ra-cine, 1172.
Fransk lilja (fr. fleur de lis [flör da
li’]), stiliserad lilja som sedan
medeltiden förekommit i de franska
konungarnas vapen och allt sedan
dess använts i dekorativt syfte.
Fransk potatis, se Pommes frites.
Franskt band, den hantverksmässigt
mest gedigna typen av bokband. I
nutida språkbruk avser helfranskt
band ett helt skinnband, halvfranskt
band ett band med rygg och hörn
av skinn.
Franskt bröd, franskbröd,
snabbgräd-dat matbröd av fint vetemjöl,
vatten och salt, bakas som bullar eller
långa bröd. Jfr Pain riche.
Fransk trädgård, trädgårdsstil som
utbildades under barocken och
utmärker sig för symmetri, starkt
betonad längdaxel, klippta träd och
häckar, fontäner, skulpturer o. d.
Den stora förebilden är Versailles;
i Sverige utgör Drottningholm ett
gott exempel.
Fransk-ty ska kriget 1870—71
orsakades av Frankrikes oro över
Preussens växande makt, närmast
erbjudandet av spanska kronan ät
arvprins Leopold av Hohenzollern, och
utbröt sedan Bismarck
offentliggjort Emsdepeschen (se d. o.). Den
tyska armén under Moltke gick
genast till offensiv och de
avgörande slagen stodo vid fästningen Metz
och vid Sedan, där Napoleon III
kapitulerade. Sedan Paris fallit, slöts
freden i Frankfurt a/M. 10 maj
1871, där Frankrike avträdde
El-sass-Lothringen och erlade ett
skadestånd på 5 miljarder francs,
1188 B.
Franso’s, ålderdomligt ord för
fransman. — Fransoser, »franska sjukan»,
äldre benämning på syfilis.
Fransysk’, fransk (ty. französisch,
äldre svensk form fransösk),
användes numera mest i uttrycket
fransysk visit, kortvarigt besök.
Fransy’ska. 1. Fransk kvinna. — 2.
Ländstycke av slaktad oxe.
Fransä’s, fransk kontradans,
prome-nadliknande dans, som dansades av
flera par och i flera turer. Den är
besläktad med angläsen och var
vanlig i Sverige under hela
1800-talet, 665.
Franz, Robert (1815—92), tysk
kompositör, skrev Schumannpåverkade
romanser till romantiska texter.
Franzén, Frans Michael (1772—1847),
skald, biskop. Under sin
ungdomstid i Finland — han flyttade till
Sverige 1811 — var F. en av de
främsta representanterna för den
romantiska förnyelsen av poesin,
t. ex. Människans anlete (1793) och
Sången över Creutz (1797). Som
naturlyriker blev han epokbildande,
särskilt för finländsk diktning. I
hans senare produktion väga de
innerliga psalmerna tyngst, 350 B,
1189 B, 2750, 3336.
Frappe’ra (fr. frapper, slå); göra ett
starkt intryck. — Frappant’, slående.
Fras (grek. fras’is), stående uttryck,
talesätt; tomma ord. — Inom
musiken naturligt avgränsat led inom
en period av ett musikstycke.
Frasbrand, en smittosam nötkreaturs
-sjukdom, som sällan sprider sig
utom vissa områden. I Sverige
förekommer den endast i Kalmar län.
Symtomen äro feber och
smärtsam
ma svulster, innehållande gaser och
en svartröd, illaluktande vätska.
Döden följer efter Va—3 dygn.
Skyddsympning är effektiv.
Frasca’ti, italiensk stad, 2 mil s.ö. om
Rom på Albanobergens n. sluttning.
13 102 inv. 1951. Omtyckt sommarort
med många praktfulla villor,
omgivna av parker och trädgårdar från
1500- och 1600-talen. — Var tyskt
högkvarter under fälttåget 1943—44
och utsattes för bombräder.
Fraseologi’ (grek. logi’a, samling),
läran om ett språks eller en
författares uttryck och vändningar;
samling av exempel på dylika.
Fraser [frei’sa], Arthur Ronald (f.
1888), engelsk författare, direktör i
Suezkanalbolaget. Har skrivit
talrika romaner, som även översatts
till svenska, t. ex. Finansvärlden
(1942, sv. ö. 1944).
Fraser, Bruce, baron av North Cape
(f. 1888), engelsk sjömilitär, amiral,
chef för Home-fleet 1943—44,
överbefälhavare för engelska flottan i
Stilla havet 1944—45 och sedan 1948
förste sjölord.
Fraserburgh [f rei’saborå], betydande
sillfiskehamn på Skottlands ö. kust.
10 444 inv. 1951.
Frasering. 1. Inom språkvetenskapen:
den del av taltekniken som
behandlar pausernas längd och placering.
— 2. Inom musiken: logisk
avgräns-ning och rätt accentuerat föredrag
av ett musikstyckes olika delar
(fraser, motiv, perioder o. dyl.).
Fraser River [frej’so riv’a], flod i
Brit-ish Columbia, Canada, 1190 km lång.
Guldförande, betydande laxfiske.
Fra’ter (lat., broder); ej prästvigd
munk. — Fraternise’ra, umgås
förtroligt, ofta i nedsättande betydelse.
— Fra’tres mino’res, »småbröder»,
franciska’ner. — Fra’tres
praedica-to’res, predikarbröder, dominikaner.
Frauenburg [frao’onbork], po.
From-bork, stad i n. Polen vid Frisches
Haff. 2 300 inv. Kopernikus var
ka-nonikus vid domkyrkan i F. och
ligger begravd där.
von Frau’nhofer [-håfor], Joseph
(1787—1826), tysk
instrumentmaka-re, särskilt skicklig optiker, som
under sina framgångsrika arbeten med
att förfärdiga akromatiska linser
upptäckte de mörka
solspektrum-linjer, som nu bära hans namn. De
hade dock tidigare observerats av
Wollaston. F. konstruerade även
gitter, med vilka han observerade
diffraktionsfenomen och kunde
be-beräkna våglängder för olika
ljussorter. Se Diffraktion och F:ska
linjerna.
Frau’nhoferska linjerna (se
Fraunho-fer), upptäcktes 1802 av W. H.
Wollaston men blevo kända först efter
den förnyade upptäckten av
Fraun-hofer (1814), som underkastade dem
ett noggrant studium och
upprättade det första diagrammet över dem.
Den riktiga tolkningen gavs dock
först av Kirchhoff 1859. Se
Spek-tralanalys. Numera äro över 2 000
linjer noggrant bestämda. På
studiet av F. nedlade svensken A. J.
Ångström under 1860-talet ett
betydelsefullt arbete.
Frau’stadt [-sjtat], po. Wrchowa, stad
i n.v. Polen. 7 500 inv. 1933.
Sockerfabriker. Vid F. besegrade
svenskarna under Rehnsköld 3 febr. 1706
en dubbelt starkare saxisk-rysk
armé.
Frax’inus, asksläktet, se Ask.
Frazer [frej’a], sir James (1854—
1941), engelsk folklorist och
religionshistoriker. Studerade särskilt
förhållandet mellan religion och
magi. F:s huvudarbete är The
gol-den bough (l:a uppl., 2 bd, 1890,
4213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
