Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Frcs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRCS
FREDRIKA DOROTEA WILHELMINA
3 uppl., 12 bd, 1907—20, sv. ö. av
en förkortad uppl. Den gyllene
grenen, 1925).
Frcs, förkortning för francs, pluralis
av franc.
Fredag, veckans sjätte dag, Fröjas
dag, motsvarande romerska Venus’
dag, fr. vendredi [vansdradi’]. F. är
muhammedanernas heliga veckodag.
Fredborg, Arvid (f. 3/10 1915), fil.
dr. Svenska Dagbladet
korrespondent i Berlin 1941—43, utgivare av
tidskriften Obs! 1944 - 47 och
innehavare av Fredborgs förlag 1946—
47. Har utgivit Bakom stålvallen
(1943) och Tredje gången (1948).
Fre’degars krönika, namnet på en
krönika från 600-talets Frankrike,
skriven på barbariskt latin och i
verkligheten författad av tre olika
författare.
Fredegun’da (d. 597), frankisk
drottning, gift med konung Kilperik I,
sedan hon dödat dennes gemål
Gal-svintha, syster till Brynhilda, vars
dödsfiende F. blev.
Fredensborg, danskt kungligt slott i
nordöstra Själland vid Esrom Sö.
Uppfördes på 1720-talet till
sommarresidens för Fredrik IV och fick
sitt namn efter den 1720 slutna
freden med Sverige. Slottet uppfördes
av Marcantonio Pelli efter ett
utkast av Nic. Tessin d. y.,
tillbyggdes på 1750-talet av Eigtved och
Thura för Fredrik V. En trädgård
i fransk stil anlades av Jardin.
FrederVcia, dansk stad i Jylland vid
smalaste delen av Lilla Bält, 25 981
inv. 1950. 1650—64 benämnd
Fre-deriksodde var den 1657—1909 en
av Danmarks starkaste fästningar.
Lilla Bältbron till Middelfart
öppnades 1935, — 653 K.
Frederiksberg, slott i Köpenhamn,
uppfört 1699—1703 av Fredrik IV,
efter ursprungligen av Nic. Tessin
d. y. utförda ritningar, vilka
senare omändrades av E.
Branden-burg. Slottet, som senare
tillbyggdes, är sedan 1869 officersskola.
Parken, Frederiksbergs Have,
anlades ursprungligen i fransk stil, men
omdanades till fri engelsk park
under Fredrik VI, 657.
Frederiksberg, dansk stad, omsluten
av Köpenhamn, 117 450 inv. 1954.
Förr villastad, nu med höghus och
fabriker.
Frederiksborg, slott vid Hilleröd på
n. Själland, uppfördes 1601—25 av
Kristian IV i dansk renässansstil,
i huvudsak av nederländaren Hans
Steenwinkel d. ä. Härjades av eld
1859, restaurerades av F. Meldahl
och inrättades 1878 till
National-historisk Museum, med samlingar
av äldre porträtt och
historiemålningar, samt möbler från olika
epoker.
Frederiksborgs amt, omfattande n.ö.
Själland, har en areal av 1 344 km2,
147 695 inv. 1950. Residensstad
Hilleröd.
Frederikshaab [-håb], dansk koloni på
v. Grönland, 346 inv. 1938. Brytning
av kryolit, fiske.
Frederikshavn, dansk stad på Jyllands
n.ö. kust. 18 394 inv. 1950. Viktig
fiskehamn. Reguljär ångbåtslinje
till Göteborg m. fl. städer, 653 K.
Frederikssund, dansk stad på n.ö.
Själland vid Roskildefjord. 4143 inv.
1950.
Frederiksværk, dansk stad vid
Roskildefjord. 3 968 inv. 1950. Krutbruk.
Fredholm, Erik Ivar (1866—1927),
matematiker, professor vid Stockholms
högskola från 1906, världsberömd
för sina forskningar rörande vissa
typer av integralekvationer. F:s
upptäckter utgör den största
en
skilda matematiska insats som
någonsin utgått från vårt land.
Fredhäll, stadsdel på s.v.
Kungsholmen i Stockholm, omfattar ett
huvudsakligen på 1930-talet anlagt
bostadsområde.
Fredlös, biltog eller fågelfri, kallades
förr den, som på grund av något
brott ställts utanför lagen och som
därför ej kunde räkna på
samhällets skydd, så att den fredlöse
saklöst kunde dödas och hans egendom
tagas i besittning.
Fredman, Jean (1712—1767),
hovurmakare i Stockholm, förebild till
en av huvudpersonerna i Bellmans
Fredmans epistlar, 323.
Fredrek på Ransätt, pseudonym för
F. A. Dahlgren.
Fredrik I (1471—1533), konung av
Danmark 1523, andre son till
Kristian I, hertig av Gottorp 1482. Blev
vid utbrottet av upproret på Jylland
mot Kristian II utropad till konung,
kröntes 1524. Fick sin makt
inskränkt genom en handfästning. F.
närmade sig Gustav Vasa mot
Kristian II och påbörjade reformationen
i Danmark, 2090, 2519.
Fredrik II (1534—88), konung av
Danmark 1559, son till Kristian III.
Erövrade Ditmarsken, förde
sjuårskriget 1563—70 mot Sverige.
Förbättrade finanserna och gynnade konst
och vetenskap.
Fredrik III (1609—70), konung av
Danmark 1648, andre son till
Kristian IV. Hans ställning som biskop
i flera tyska stift grusades genom
30-åriga kriget. Ledde försvaret av
Köpenhamn 1659 mot Karl X
Gustaf och gjorde sig 1660 enväldig
med de ofrälses hjälp.
Fredrik IV (1671—1731), konung av
Danmark 1699, son till Kristian V.
Deltog i kriget mot Karl XII,
införlivade Slesvig. Adelsfientlig.
Fredrik V (1723—66), konung av
Danmark 1746, son till Kristian VI. Var
som regent obetydlig och svag och
lämnade i stor utsträckning
styrelsen åt sina ministrar. På förslag
som svensk tronföljare 1743.
Fredrik VI (1768—1839),
kronprins-regent 1784, konung av Danmark
1808, son till Kristian VII.
Genomförde bondeståndets frigörelse,
förbjöd slavhandeln och införde
pressfrihet. F. tvingades av Napoleon
förklara England krig, vilket
medförde bombardemang av
Köpenhamn. Måste 1814 avträda Norge
till Sverige.
Fredrik VII (1808—63), konung av
Danmark 1848, son till Kristian
VIII. Anhängare av skandinavismen.
Införde en konstitutionell
författning och bekämpade det
slesvig-holsteinska upproret. Karl XV :s vän
och mycket populär.
Fredrik VIII (1843—1912), konung av
Danmark 1906, son till Kristian IX.
Godtog det parlamentariska
styrelsesättet. Gift med Karl XV :s
dotter Lovisa.
Fredrik IX (f. 1899), konung av
Danmark 1947, son till Kristian X, gift
med prinsessan Ingrid av Sverige
1935 och har med henne döttrarna
Margarethe (f. 1940), Benedikte (f.
1944) och Anne-Marie (f. 1946).
Fredrik (1753—1805), dansk arvprins,
son till Fredrik V och dennes andra
gemål Juliane Maria, till namnet
regeringschef vid Struensees fall
1772—1784.
Fredrik (1826—1907), storhertig av
Baden, dotterson till Gustav IV
Adolf, far till drottning Viktoria av
Sverige. Varm anhängare av den
tyska enhetstanken.
Fredrik I (1371—1440), borggreve av
Nürnberg, blev 1417 kurfurste av
Brandenburg och inledde därmed
huset Hohenzollerns politiska
maktställning, 2733.
Fredrik II, F. den store (1712—86),
konung av Preussen 1740, under
kronprinsåren i strid med sin far
Fredrik Vilhelm I, erövrade
Schle-sien under österrikiska
tronföljds-kriget 1741—45 och utkämpade
lyckligt sjuåriga kriget 1756—63
under vilket han framstod som en
framstående strateg. Förverkligade
med framgång den upplysta
despo-tins idéer, genomförde stora
reformer inom jordbruket, införde en
enhetlig lagbok och verkade för
en franskt orienterad kultur.
Morbror till Gustav III, 1190 B, 2733,
3556.
Fredrik III (I) (1657—1713),
efterträdare till Fredrik Vilhelm, antog
titeln konung av Preussen 1701.
Fredrik III, den vise (1463—1525),
kurfurste av Sachsen 1486.
Grundade universitetet i Wittenberg
1502, beskyddade Luther och
motarbetade avlatshandeln.
Fredrik III (1831—88), kejsare av
Tyskland 1888, son till Vilhelm I.
Var såsom kronprins liberal och
kom därför i motsättning till
Bis-marck.
Fredrik IV (1671—1702), hertig av
Holstein-Gottorp 1699, förband sig
med Karl XII mot Danmark,
stupade vid Klissov. Gift med Karl
XII :s syster Hedvig Eleonora och
far till Holsteinska partiets
tronkandidat Karl Fredrik av
Holstein-Gottorp.
Fredrik V, Vinterkonungen (1596—
1632), kurfurste av Pfalz 1610,
protestanternas ledare. Valdes 1619 till
Böhmens konung men blev redan
följande år slagen på Vita berget
av katolikerna. Gick sedan i
landsflykt, 3509.
Fredrik I (1676—1751), konung av
Sverige 1720, lantgreve av Hessen.
Förmäldes 1715 med prinsessan
Ulrika Eleonora. Deltog som
genera-lissimus i 1718 års norska fälttåg.
Såsom regent utövade F. föga
inflytande och det var under hans
tid som den beryktade
namnstämpeln kom till användning.
Välvillig, tillgänglig och fördomsfri men
bekväm och njutningslysten.
Förblev en främling för sitt folk, 3370.
Fredrik I, kallad Barbarossa (omkring
1123—90), tysk-romersk kejsare,
tysk konung 1152, krönt till kejsare
1155. Framstående härskare,
besegrade Henrik Lejonet och stred mot
påvedömet, 2072, 3556.
Fredrik II (1194—1250), konung 1196,
krönt till tysk-romersk kejsare
1215, son till kejsar Henrik IV.
Invecklades i strider med påvarna
Gregorius IX och Innocentius IV,
bannlystes och besegrades. Gåtfull
personlighet, bildad, kulturellt och
vetenskapligt intresserad. »Den
första moderna människan.»
Fredrika, kommun i s. Lappland,
Västerbottens län, 1 697 inv. 1954,
— 2135 K.
Fredrika Bremer-Förbundet, en av
Sophie Adlersparre 1884 stiftad
förening, som verkar för förbättring
av kvinnans ställning, praktiskt och
intellektuellt. Styrelsen har sitt
säte i Stockholm. F. utger
tidskriften Hertha, 3S04.
Fredrik Adolf (1750—1803), svensk
arvprins, tredje son till Adolf
Fredrik och Lovisa Ulrika. Bosatt på
Tullgarn. Var obegåvad och
nöjes-lysten och spelade ingen politisk
roll.
Fredrika Dorotea Vilhelmina (1781—
1826), svensk drottning, prinsessa
av Baden, förmäldes 1797 med
Gus
4214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
