Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Frescati ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRESCATI
FRIDEGÅRD, JAN
metan. Dess ångtryck vid 0° är 3,2
ata.
Frescati, hållplats vid Roslagsbanan
på N. Djurgården, Stockholm, där
Vetenskapsakademien,
Nobelinstitutet för fysik, Bergianska trädgården
och Naturhistoriska riksmuseet
ligga.
Frescobald’i, Girola’mo (1583—1643),
italiensk kompositör, organist i
Pe-terskyrkan i Rom.
Frese, Jacob (1690 eller 1691—1729),
skald, född i Finland, kanslist i
Stockholm. Svår sjuklighet och
pietistisk fromhet förlänade en
vemodigt elegisk och djupt religiös ton
åt hans dikter och psalmer. Äkta
natursinne och förfinad sensibilitet
gör honom till sin tids måhända
främste svenske lyriker, 3333.
Freskomålning eller målning al fresco
(ital. fresco, frisk), muralmålning
utförd med färger utrörda med
vatten på ännu fuktig kalkputs, varvid
kalken förenar sig med och binder
de använda färgstoffen. Jfr Al
secco, 767 B.
Fresnay [fränä’], Pierre (f. 1897),
fransk skådespelare. En av
Frankrikes populäraste och skickligaste
aktörer med lång scenkarriär, innan
han 1931 började filma. F. är bäst i
psykologiska karaktärsroller. Den
stora illusionen (1937), Tre valser
(1938), Körkarlen (1939), Korpen
(1943) och Monsieur Vincent (1947).
Fresnel’ [fränäl’], Augustin (1788—
1827), fransk fysiker, framstående
teoretiker på optikens område.
Studerade och klarlade
interferensfe-nomenen bl. a. med användande av
polariserat ljus.
Fres’no, stad i Kalifornien i San
Joa-quindalen, s.ö. om San Francisco.
91 699 inv. 1950. Centrum i ett stort
vin- och fruktodlingsdistrikt.
Fresta, församling i Upplands-Väsby
kommun i s. Uppland, Stockholms
län, 1 476 inv. 1954, med kyrka från
1300-talet.
Frett, Puto’rius fu’ro, en tam varietet
av illem, utmärkt råttj ägare, 2408.
Freuchen [frå’jkan], Peter (f. 1886),
dansk polarforskare, författare och
journalist. Har tillsammans med K.
Rasmussen deltagit i flera
expeditioner till Grönland och andra
arktiska trakter samt filmat
eskimåernas liv. Bland hans arbeten märkas
Min grönlandske Ungdom (1936)
och romanen Eskimå (1934, sv. ö.
1944. Även filmatiserad), 296.
1. Freud [fråi’t], Sigmund (1856—1939),
österrikisk läkare och psykolog,
professor i neurologi i Wien 1902—38,
psykoanalysens grundare. F.
hävdade existensen av ett undermedvetet
själsliv, som i hög grad påverkar
vårt medvetna handlande. Till det
undermedvetna tillbakatränges de
drifter, främst sexualdrifter, vilka
av den moraliska instansen,
»överjagat», ej tillåtes komma till
uttryck. Vid upprepade
bortträngningar kunna härvid komplex
uppstå, som ge upphov till psykiska
rubbningar. Genom att det
omedvetna bringas till medvetande skola
rubbningarna avlägsnas. Härvid
spelar analys av drömmar, i vilka det
omedvetna uppträder i symbolisk
form, en avgörande roll. — F:s lära
fick epokgörande betydelse inom
psykoterapin och påverkade även
starkt 1920- och 30-talens litteratur,
1673, 2950, 2981, 2753 B.
2. Freud [fråi’t], Anna (f. 1895),
dotter till S. Freud, österrikisk
barnpsykolog och psykoanalytiker, nu
verksam i England. Hon tillämpar
psykoanalysen på barn men
underkastar därvid metoden vissa
modifikationer, 2754.
Freudenthal [fröj’-], Axel Olof (1836
1911), finländsk språkforskare,
professor i svenska språket och
litteraturen i Helsingfors, skapare av den
svenska samlingsrörelsen i Finland.
Freudenthal, Heinz (f. 25/4 1905),
svensk dirigent av tysk börd, 1928—
36 altviolinist i Göteborgs
orkesterförening, och 1936—53 dirigent och
konstnärlig ledare för Norrköpings
orkesterförening och radioorkester
samt från 1954 chefsdirigent vid
radion i Jerusalem.
Freudenthal [fröj-], Per (1875—1953),
författare och journalist, skrev
ironiska satirer under signaturen Ode
Balten.
Freund [fråjnt], Hermann Ernst (1786
—1840), tysk-dansk bildhuggare,
elev till Thorvaldsen, professor i
Köpenhamn 1829. Upptog motiv ur
den nordiska gudasagan, bl. a. i
Loke (1822) och huvudverket
Rag-naröksfrisen i Christiansborg (1825
—26), förstörd vid slottets brand
1884.
Frey, litterär tidskrift som utgavs i
Uppsala 1841—50 av bl. a. F. G.
Afzelius och C. F. Bergstedt, med
bl. a. Bottiger, Malmström och F. F.
Carlsson som medarbetare.
Freyberg [frefbag], sir Bernard Cyril
(f. 1890), nyzeeländsk militär,
deltog i första och andra världskriget,
generalguvernör på Nya Zeeland
1946.
de Freycinet [fräsinä’], Charles de
Saulces (1828—1923), fransk
politiker, flera gånger minister och fyra
gånger konseljpresident på
1870—90-talen, inflytelserik medlem av
senaten, ledamot av Franska
akademin. F. hörde till den tredje
republikens skickligaste ledare.
Freyssinet [fräsinä’], Eugène (f. 1879),
fransk arkitekt och ingeniör,
föregångsman inom betongtekniken,
speciellt skalkonstruktionen. Har
utfört bågbroar med stor spännvidd
samt luftskeppshangarer i Orly.
Freytag [frai-’], Gustav (1816—1895),
tysk förf. I sina romaner, främst
Soll und Haben (1855, Debet och
credit, sv. ö. 1901) har han givit
varmhjärtade och realistiska bilder
ur tyskt medelklassliv. Framträdde
även som dramatiker.
Fria associationer, psykoanalysens
viktigaste metod, som består i att
patienten tillsäges att berätta allt han
kommer att tänka på utan att
försöka inordna det i någon logisk följd.
Hans fria associerande blir sedan
föremål för psykoanalytikerns
analys.
Fria fackföreningsinternationalen,
International Confederation of Free
Trade Unions, sammanslutning av
icke-kommunistiska fackliga
landsorganisationer i olika länder,
bildad 1949 i London efter brytningen
med Fackliga världsfederationen.
Omfattade 1950 74
landsorganisationer med ett medlemsantal av ca 51
miljoner.
Fria Idrottens Dag, en
propaganda-tävling, öppen för alla och med
poängberäkning mellan distrikten
(i förhållande till dessas
medlemsantal) och klubbarna. Arrangerades
av St. T. och Svenska
Idrottsförbundet 1934—43. — En liknande
tävling har införts 1950 med mindre
deltagande.
Fria kriget, se Gerilla.
Fria städer, se Riksstäder.
Friaul [-aoT], se Friuli.
FriauTer, schweizisk folkgrupp,
härstammande från landskapet Friuli i
Italien.
Fri axel, principalaxel, en tänkt axel
som förblir orörlig då en av yttre
krafter opåverkad kropp roterar
omkring densamma. En dylik axel
måste gå genom kroppens
tyngdpunkt, ty eljest uppstår en
resulterande centrifugalkraft. Den måste
dessutom förläggas så, att dynamisk
obalans ej uppkommer. — Varje
stelt system har (minst) 3 fria
axlar bildande inbördes räta vinklar.
Fribaptisterna, en grupp baptister som
under 1870-talet skildes från det
svenska baptistsamfundet. Deras
ledare var Helge Åkesson, som bland
annat drev en med Waldenströms
besläktad försoningslära. I fråga om
värnplikt och vapentjänst, edgång
m. m. ha fribaptisterna intagit en
negativ hållning. Deras antal torde
icke överstiga 5 000.
Friberg, Sten Axel (f. 5/9 1902), med.
dr, professor i ortopedi vid
Karolinska institutet sedan 1943. Rektor
för Karolinska institutet sedan 1953.
Friberg, Sven (f. 7/2 1895),
avdelningschef i Göteborg, fotbollspelare
i Örgryte, vann SM 1926 och 28,
bronsmedalj i OS 1924 och spelade
41 landskamper, vanligen som
cen-terhal vback.
Friberg, Wilhelm (1865—1932),
redaktör, stiftade bl. a. örgryte IS, var
Svenska Idrottsförbundets förste
sekreterare och tillhörde styrelsen,
en av Göteborgs förnämsta
idrottsledare 1895—1926.
Fribord, det lodräta avståndet från
vattenytan till relingens kant på ett
fartyg. Såsom säkerhetsåtgärd mot
överbelastning finnas i de flesta
länder bestämmelser beträffande
minsta tillåtna fribord (lastmärke).
Fribourg [fribo’r], ty Freiburg. 1.
Kanton i Schweiz v. om Bern. 1 670
km2, 161 400 inv. 1953, 2/a
fransktalande. Betydande smör- och
ostproduktion (Gruyère). — 2. Huvudstad
i F. 1, vid Saane, 29 005 inv. 1950,
grundlagd 1160, kom 1481 till
Edsförbundet, där den var medelpunkt
för det katolska partiet. Universitet
och stort bibliotek, 2955 K.
Fribytare (holl. vrijbuiter, av
vrijbui-ten, röva, plundra), kapare,
sjörövare.
Fricandeau [-kangdå’], fr., späckad
kalvstek med buljongsås.
Frich, övre Richter (1872—1945),
norsk författare, under lång tid
bosatt i Sverige, bekant för sina många
och populära kriminalromaner.
Frick, Wilhelm (1877—1946), tysk
politiker och nazist, inrikesminister
1933, medlem av ministerrådet för
riksförsvaret och som sådan
ansvarig för terrorpolitiken, till dess
Himmler övertog posten 1943. F.
blev då riksprotektor i
Böhmen-Mähren. Dömd som krigsförbrytare
genom Nürnbergprocessen och
avrättad, 2551 B.
Fricsay, Ferenc (f. 1914), ungersk
dirigent, sedan 1949 verksam i Berlin.
F. har vunnit sina största
framgångar med moderna verk. Framträdde
i Stockholm 1953.
Fri dans, benämning på de många
olika arter av nyskapande konstdans
som framträtt under 1900-talet. Till
de mest betydelsefulla på området
räknas Isadora Duncan och K. Jooss
samt i Sverige Jeanna Falk, Birgit
Cullberg och Birgit Äkesson.
Fridas visor, se Sjöberg, B., 3026.
Fridegård, Jan (f. 14/6 1897),
författare, har skapat sig en ställning
som en av våra främsta realistiska
stilister. Bland hans verk må
nämnas romantrilogin om Lars Hård
(1935—36) och dess fortsättning
Offer (1937), vidare Här är min hand
(1942) och skildringar från
Sveriges förhistoriska tid som Trägudars
land (1940), Fäderna (1947) och
Offerrök (1949), F. bekänner sig
se
42i6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
