Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fridell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIDELL, AXEL
FRIHETSBROTT
dan 1948 till en spiritualistisk
åskådning, 3341.
Fridell, Axel (1894—1935), grafiker
och målare, en av den svenska
grafikens främsta företrädare, utförde
främst landskap och stadsbilder i
torrnålsgravyr med skärpa i
detaljerna och mjukhet i ljus- och
luftbildningen. Bland F:s mest kända
blad märkas Old Studio, Chelsea
(1926) och Mr Simmons (1934) samt
porträtt. Skapade i teckning fräna
och makabra bilder från livets
skuggsidor från Stockholm, Paris
och London, 1419 B, 3330.
Fridell, Äke (f. 23/6 1919),
skådespelare. F. har varit verksam bl. a. vid
stadsteatrarna i Hälsingborg och
Malmö. F. har även medverkat i ett
flertal filmer, bl. a. Jag är med
eder (1948), Lars Hård (1948).
Fridene, församling i Fröjereds
kommun i ö. Västergötland, Skaraborgs
län, 721 inv. 1954.
Fridericia, Julius Albert (1849—1912),
dansk historiker, professor i
Köpenhamn, utgav en rad välkända
historiska översiktsverk, bl. a. Det
syttende og attende Aarhundrede
(1910—11) samt det viktiga
1600-talsverket Adelsvældens sidste Dage
(1894).
Fridhem, gods i n.ö. Östergötland, 10
km n.ö. om Norrköping. Tillhörde
framlidne prins Carl.
Fridlevstad, kommun i mellersta
Blekinge län, 4 216 inv. 1954.
Absidkyrka, troligen från 1200-talet.
Kommunen bildad 1952 genom
sammanslagning av Fridlevstad och
Sillhövda.
Fridlysning innebär numera att
jordegendom, naturminnesmärken, vissa
djur osv. skyddas genom
lagstiftning, 1827.
Fridman, Sigrid (f. 23/12 1879),
skulp-tris, elev till Bourdelle, har bl. a.
utfört Fredrika Bremer-statyn (1927,
Humlegården, Stockholm) och
Ken-tauren (1939, Observatoriekullen,
Stockholm), vilka båda varit starkt
omstridda.
Fridolins visor, se Karlfeldt, E. A.
Fridsbrott, gemensam beteckning på
de i kap. 11 strafflagen upptagna
brotten mot allmän ordning, såsom
upplopp, störande av gudstjänst
m. m., fylleri eller
förargelseväckande beteende på allmän plats.
Fridslagar, beteckning på de Birger
Jarl tillskrivna
säkerhetsföreskrifterna, tingsfrid, kyrkofrid, hemfrid
och kvinnofrid.
Fried, Alfred Hermann (1864—1921),
österrikisk fredsvän och
skriftställare, erhöll tillsammans med T. M.
C. Asser Nobels fredspris 1911.
Utgivit Mein Kriegs-Tagebuch (1918—
20).
Friedell’, Egon (1878—1938),
österrikisk författare och teaterman. Har
bl. a. utgivit ett uppmärksammat
kulturhistoriskt arbete,
Kultur-geschichte der Neuzeit (3 bd, 1927
—31, Kulturhistoria, sv. ö. 1933—
35).
Friedjung [fri’tjong], Heinrich (1851—
1920), österrikisk historiker och
journalist, utgav bl. a. ett stort arbete
om imperialismens tidevarv, (1919
—22).
Friedland [fri’tlant]. — 1. Stad i f. d.
tyska Ostpreussen, numera
Sovjetunionen, 3 400 inv. Här besegrade
Napoleon 1807 ryssarna. — 2. Stad
i Tjeckoslovakien, tjeck. Frydland,
med slott med samma namn, 7 000
inv. Wallenstein var hertig av F.
Friedländer [f ri’t-], Max (1852—1934),
tysk musikhistoriker, professor i
Berlin. Ägnade sig speciellt åt
lied-forskningen.
Friedländer [fri’t-], Max (f. 1867),
tysk konsthistoriker, museiman,
internationell konstexpert, författare
till ett flertal verk om äldre tyskt
och nederländskt måleri, bl. a.
huvudverket Die altniederländische
Malerei (14 bd, 1924—37).
Friedman [fri’d-], Ignaz (1882—1948),
polsk pianist, berömd
Chopin-tol-kare.
Friedmann, Semmy (f. 14/9 1891),
skådespelare. Efter Dramatens
elevskola 1911—13 verksam i
Helsingfors och Stockholm samt vid
Lo-rensbergsteatern i Göteborg 1917—
31, Dramatiska teatern 1931—36 och
vid Göteborgs stadsteater till 1952.
Är för närvarande verksam vid
Riksteatern och gästspelar.
Friedreichska sjukdomen [fri’traich-],
ryggmärgssjukdom som drabbar
barn i skolåldern. Medför
svårigheter att gå, 2471.
Friedrich, Caspar David (1774—1840),
tysk målare, verksam i Dresden.
Den romantiska landskapsskolans
förnämste tyske representant under
1800-talets förra hälft. F:s konst
präglas samtidigt av en
mystiskromantisk stämning och en
noggrann naturiakttagelse. Bland F:s
verk märkas bl. a. Korset på
berget och Havsstrand i månsken,
2857 B, 3554.
Friedrichsha’fen, tysk stad i
Würt-temberg vid Bodensjön. 20 501 inv.
1950. Här låg det nu bortbombade
Zeppelinska luftskeppsvarvet,
överfartsort till Schweiz, 3559 K.
Friedrichsruh [-ro’], slott ö. om
Hamburg, innehades från 1871 av
Bismark, som dog där. Numera
ödelagt av bombardemang.
Friel, församling i Tuns kommun i
n.v. Västergötland, Skaraborgs län,
345 inv. 1954.
1. Fries, Elias (1794—1878),
mångsidig botanisk forskare, särskilt inom
systematikens område, professor i
Uppsala 1834 och direktör för dess
botaniska trädgård. F:s indelning
av hattsvamparna består ännu.
2. Fries, Thore (1832—1913), son till
Elias F., botanist, professor i
botanik i Uppsala. F:s forskningar över
lavar ha blivit klassiska, han har
gjort betydande insatser i
Linné-forskningen och tagit initiativet till
den Linnéanska stiftelsen på
Hammarby 1879. Grundade Botaniska
föreningen i Uppsala 1852. Deltog
i Nordenskiölds expedition till
Bee-ren Eiland och Spetsbergen.
3. Fries, Robert (f. 11/7 1876), son
till Thore F., botanist, professor
Bergianus 1915—44, har utgivit
viktiga arbeten om bl. a.
sydamerikanska och afrikanska fanerogamer
samt slemsvampar.
1. Fries, Bengt Fredrik (1799—1839),
zoolog, professor och intendent vid
Riksmuseet, framstående ichtyolog.
2. Fries, Samuel (1867—1914), teolog,
kyrkoherde, ivrig anhängare av den
moderna bibelkritiken, framstående
predikant.
3. Fries, Carl (f. 7/11 1895), brorson
till S. F., zoolog, författare. Har
verkat som sekreterare i Svenska
naturskyddsföreningen,
redaktionssekreterare i Svenska
turistföreningen och var 1937—52 intendent vid
Nordiska museet (Skansen), har
utgivit I svenska marker (1930),
Svensk kust (1944) m. fl.
1. Fries, Ellen (1855—1900), historiker.
Blev Sveriges första kvinnliga fil.
dr 1883, deltog i stiftande av
Fred-rika-Bremer-Förbundet och tog 1896
initiativet till Svenska kvinnornas
nationalförbund.
2. Fries, Karl (1861—1943), fil. dr,
en av de ledande inom KFUM :s
världsförbund och Kristliga
studentvärldsförbundet. Utgav 1939 Mina
minnen, 1988.
Fries, Jakob Friedrich (1773—1843),
tysk filosof, professor i Jena och
Heidelberg, lärjunge till Kant, vars
filosofi han gav en originell, först
i detta sekel uppmärksammad form,
von Friesen, adlig släkt, härstammande
från Livland, känd sedan 1600-talet.
1. von Friesen, Carl (1846—1905),
skolman, politiker,
ecklesiastikminister 1902—05 och vice ordförande
i 1899—1902 års läroverkskommitté.
2. von Friesen, Sixten (1847—1921),
broder till Carl v. F., skolman,
politiker, ledamot av A. k. 1885—87
och F. k. 1905—15; stiftade 1900
Liberala samlingspartiet.
3. von Friesen, Otto (1870—1942),
kusinson till Sixten v. F.,
språkforskare, professor i svenska språket i
Uppsala 1906—35. Hans
undersökningar ha behandlat runologi
(Rökstenen), paleografi och äldre svensk
språkhistoria. Invald i Svenska
akademin 1929. 1907 utgav han
Runorna i Sverige, 2891.
Frie’sland, Vriesland, provins i n.
Nederländerna vid Nordsjön och
Zui-derzee med rika polder och
betesmarker. 3 239 km2, 469 943 inv. 1954.
Huvudstad Leeuwarden, 319 K.
Frietzky [frit’ski], Claes (1727—1803),
bruksägare, politiker, en av
mössornas ledare och energisk kritiker
av Gustav III:s politik. Satt
häktad 1789.
Frigel’, Pehr (1750—1842), tonsättare.
Gjorde en betydelsefull insats i det
svenska musiklivet under sin drygt
40-åriga verksamhet som Kungl.
Musikaliska akademiens sekreterare.
Bland hans kompositioner märks
oratoriet Försonaren på Oljeberget
till text av S. ödmann, 3345.
Frigg, Odens maka i den nordiska
gudasagan, ödes- och dödsgudinna,
ursprungligen kärleks- och frukt
-barhetsgudinna liksom Frö ja.
Namnet betyder den älskade, 2506.
Friggeråker, församling i Falköping.
549 inv. 1954.
Frigi’d (lat. fri’gidus), kall,
känslo-lös, i synnerhet i sexuellt avseende
om kvinnor. — Frigidite’t, sexuell
kyla hos kvinnor.
Frigida’rium, avkylningsrum i
forn-romersk badinrättning; numera
detsamma som kallrum i växthus.
Frihamn, hamnområde, som i
tullhänseende betraktas som utrikes ort,
1539.
Frihandel, tullfri handel mellan
länderna, ett av den ekonomiska
liberalismens viktigaste krav.
Förverkligades för flertalet europeiska
länder kring mitten av 1800-talet.
Frihandelns glansperiod varade dock
endast några få decennier. Från och
med 1870-talet började tullar
ganska allmänt åter införas, ehuru
handelspolitiken fram till 1914
präglades av en relativt frihandelsvänlig
tendens. Efter andra världskriget
har man bl. a. inom GATT (se
d. o.) arbetat för en friare
världshandel. — Motsats: protektionism,
793, 2301, 2707.
Frihandelsvänliga centern i svenska
riksdagen, bildad 1895 av vissa
mo-derat-liberala medlemmar, bestod
till 1897.
Friherre, adlig titel motsvarande
baron. Infördes i Sverige 1561. De
friherrskap över vissa kronogods,
som samtidigt tillkommo, indrogos
genom reduktionen 1680. —
Tilltals-titel: baron.
Frihet, jämlikhet, broderskap (fr.
liberté, égalité, fraternité), franska
republikens valspråk.
Frihetsbrott, gemensam beteckning på
21—507033 VIII
4217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
