Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Frihetsmil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHETSM1L
FRISISKA SPRÅKET
de i kap. 15 strafflagen upptagna
brotten mot annans frihet och frid,
såsom slavhandel, kidnapping,
våldtäkt, hemfridsbrott.
Frihetsmil, på 1500- och 1600-talen
benämning på området inom en mil
från en adelsmans sätesgård. De
bönder som bodde där voro
befriade från utskrivning, skjutsning
och utskylder.
Frihetsstatyn, en av den franske
bildhuggaren Auguste Bartholdi (1834—
1901) utförd staty, symboliserande
friheten. Statyn, som skänktes till
Förenta Staterna av franska folket,
restes på Bedloe Island i New Yorks
hamn 1886. Den mäter 46 m,
inklusive sockeln 93 m, 2480.
Frihetsstraff, straff medförande
frihetens förlust. Förekommer i
Sverige i form av straffarbete, fängelse
samt ungdomsfängelse.
Frihetsträd, träd som under franska
revolutionen planterades överallt i
Frankrike som frihetens symboler.
Frihjul, hjul som lätt kan fastkopplas
eller frigöras från sin axel.
Benämningen har övertagits av cykel- och
automobilbranschen och betecknar
här en spärranordning så beskaffad
att fordonet kan rulla fritt utan att
pedalerna (eller motorn) behöva
vara i gång. Frihjulsverkan
inträffar härvid endast vid rullning
framåt, 389 B.
Frihult, friholt (ty. holz, trä), ett
med tågstropp försett rundtimmer
till skydd för fartygssidan vid
kaj-läge. — Frihultslist eller
avvisar-list, motsvarande timmerlist på kaj
eller brygga. Jfr Fendert.
Fri idrott eller allmän idrott (eng.
athletic sports), omfattande löpning
i olika former, hopp, kast och
mångkamp samt i de flesta länder
även gång, var den centrala delen
i antikens sport och återuppstod i
början av 1800-talet i
Storbritannien samt utövas nu i alla
världens länder. Förenta Staterna är
dominerande nation; vid OS i
London 1948 var Sverige nr 2, vid EM
1946 nr 1 i Europa, där Sovjet nu
är ledande, 1202 B.
Friis, Aage (f. 1870), dansk historiker,
professor i Köpenhamn 1913—35,
författare till flera verk och
utgivare av samlingsverken
Världskulturen (8 bd, 1907—12), Det nittonde
århundradet (11 bd, 1918—29) och
Danmarks historia (6 bd, 1941—43).
Friis, Peder Claussön (1545—1614),
norsk historiker, präst, översatte
Snorres Heimskringla till norska.
Friis, Torsten (f. 1/8 1882), militär,
generallöjtnant 1936, 1934—42 chef
för flygvapnet. Ståthållare på
Stockholms slott 1947.
Friis Möller, Kai (f. 1888), dansk
författare och kritiker, förnämlig
översättare och elegant och
kunskapsrik essäist.
Frijsenborg, grevskap i ö. Jylland, 23
km n.v. om Aarhus, vid sin
övergång till fri egendom 1920
Danmarks största privatgods.
FrikadelTer, bullar av kokt kalvfärs
eller fläskfärs, serveras (små) i
buljongsoppor eller (större) som
självständig kötträtt med tomat- eller
svampsås till grönsaker.
Frikassé, rätt av kokt kalv, lamm
eller höns i små stycken, bitarna
stuvade i den buljong vari köttet
kokats, redd med ägg eller grädde,
smaksatt med citron eller curry.
Frikast erhålles i vattenpolo och
handboll efter enklare regelbrott av
motståndarna (vid svårare
straffkast).
Frikati’va ljud (el. frik’-, lat. frica’re,
gnida), egentligen gnidljud,
språkvetenskaplig beteckning för vissa
konsonantljud, t. ex. f, v, s, som
bildas genom att de artikulerande
organen, vid f och v övertänder
och underläpp, närma sig varandra
så mycket att friktion eller
gnid-ning uppstår.
Fri konkurrens, se Ekonomisk
liberalism.
Friktio’n, gnidningsmotstånd mot
glidande eller rullande kroppars
rörelse. Härvid har man att skilja
mellan vilo- och rörelsefriktion. F.
betecknar även det motstånd som
uppträder inom vätskor eller gaser
som följd av deras viskositet,
»seghet». Friktionskoefficienten vid
fasta kroppars relativrörelse är
förhållandet mellan friktionskraft och
normalkraft, 1214.
Frikyrkliga samarbetskommittén, 1918
bildad samarbetskommitté för
Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och
Svenska missionsförbundet, sedan
1950 även för Fribaptistsamfundet,
Örebro missionsförening, Helgelse
-förbundet och Svenska
frälsnings-armén.
Frikyrkorörelser, av staten oberoende
kyrkliga rörelser, i regel med
för-eningsliknande organisation. De
viktigaste äro: Metodistkyrkan i
Sverige, 1876, Svenska
baptistsamfundet, 1857, Svenska
missionsförbundet, 1878, Örebro
missionsförening, 1892, Fribaptistsamfundet,
1872, Helgelseförbundet, 1880-talet,
Svenska frälsningsarmén, 1905. Till
F. i vidare mening kunna även
räknas: Jönköpings missionsförening,
1853 (Svenska alliansmissionen)
Frälsningsarmén, 1882, och
Pingströrelsen, 1907, 1216.
Frilans, se Freelancer.
Frilla, äldre namn på älskarinna,
bihustru.
Frillestad, församling i Mörarps
kommun i n.v. Skåne, Malmöhus län,
490 inv. 1954.
Frillesås, församling i Löftadalens
kommun i n. Hallands län, 923 inv.
1954.
Friluftsdagar, skollov för sport m. m.
förekomma sedan 1905, då
rektorerna fingo rätt att ge eleverna frihet
från läxor 2—3 gånger pr termin
för att dessa i stället skulle kunna
ägna sig åt sport el. dyl. 1928
infördes obligatoriska friluftsdagar,
sedan 1942 6—-10 pr läsår, olika för
olika skoltyper.
Friluftsmåleri, plenairism, en i
Frankrike under senare delen av
1800-talet uppkommen konstriktning som
i reaktion mot ateljémåleriet
fullbordade konstverket inför motivet
ute i det fria. Förebådade genom
sitt luft- och ljusstudium
impressionismen.
Frimami, Claus (1746—1829), norsk
skald; präst. Hans naturbeskrivande
och folkliga dikter äga
ursprunglighet och friskhet, 2533.
Frimaire [-mä’r], fr., frostmånaden,
tredje månaden i den franska
revo-lutionskalendern, motsvarade sista
veckan i november och de tre första
i december.
Friml, Rudolf (f. 1879),
tjeckisk-amerikansk operettkompositör, mest
bekant för Rose Marie, uppförd i
Sverige f. f. g. 1929.
Frimurarhuset, se Bååtska palatset.
Frimurarorden, hemligt ordenssällskap
med anor från medeltida
byggnads-gillen. Grundades i sin nuvarande
form i England 1717 och spred sig
hastigt över hela världen. I
Sverige infördes F. 1735 och har sedan
utvecklats i många loger, vilka
sortera under stora landslogen i
Stockholm. Den svenska F., som numera
har tio grader, är indelad i fyra
provinsialloger med underordnade
46 arbetsloger. En högsta värdighet
— Carl XIII:s orden — instiftades
1811. F. som har välgörenhet på
sitt program har upprättat
frimu-rarbarnhuset vid Blackeberg och
frimurarhem för obemedlade
medlemmar i Lidingö. I vissa länder
har F. även spelat politisk roll.
Frimärke, ett av postverket utfärdat
stämpelpapper, som fastklistrat pä
postförsändelsen och stämplat av
postverket utgör kvitto på erlagd
befordringsavgift. Det första F.
utkom i England 1840 på initiativ av
J. Chalmers. I Sverige började det
användas 1855, dock hade ett
förslag om F:s införande framlagts
redan 1823 av C. G. Treffenberg,
1222 B.
FringilTidae, finkfåglar, familj bland
tättingarna med kägelformig näbb,
undernäbben med skarpa, invikna
kanter. — F. indelas i två
underfamiljer, Fringilli’nae, finkar, och
Emberizi’nae, fältsparvar.
Frinnaryd, församling i Bredestads
kommun i n. Småland, Jönköpings
län, 964 inv. 1954.
Fri rättegång kan av domstol
beviljas den som ej äger tillgång att
betala de med rättegången förenade
kostnaderna; innebär bl. a. rätt till
rättegångsbiträde på statens
bekostnad, om så erfordras. Lag 19
juni 1919 om F.
Fris, byggnadsterm för ett vanligen
bildprytt, horisontellt band, som
utgör mellersta ledet av bjälklaget i
en kolonnordning, även annat
band-formigt och horisontellt fält med
bildframställning eller dekoration.
Frisches Haff, stor strandsjö i
Ost-preussen, av strandtungan Frische
Nehrung skild från Danzigbukten
och östersjön. 860 km2, 3—5 m
djup. Från Pillau, där förbindelse
med havet finnes, går en 8 m djup
grävd led till Kaliningrad (Königs
-berg).
Frisch vom Fass [fåm’], ty., direkt
från fatet (om öl); i överförd
bemärkelse: i friskt, ursprungligt skick.
Fris’co, förkortning för San
Francisco.
Frisendahl, Carl (1886—1948),
bildhuggare och målare, huvudsakligen
verksam i Paris, förfinad
porträt-tör och djurskildrare. Bland hans
övriga arbeten märkas
fontänskulpturen Näcken, uppställd vid
Statens historiska museum 1948.
Fri’ser, germansk folkstam, som vid
vår tideräknings början bodde vid
Nordsjökusten mellan Maas och
Ems. Underkuvades på 700-talet av
frankerna, delade sedan öden med
den tyska delen av det frank iska
riket. Dess centrala område
Fries-land ingår i Nederländerna.
Frise’ra (fr. friser, krusa), locka
eller i allmänhet ordna håret efter
modets krav. — Härav orden frisör,
den som verkställer proceduren, och
frisyr, håruppläggning.
Frisinnade folkpartiet, politiskt parti
(1924—35), som bildades efter
liberala samlingspartiets sprängning och
sedermera uppgick i folkpartiet.
Ledare var till 1932 C. G. Ekman,
därefter F. Hamrin.
Frisinnade landsföreningen, liberala
samlingspartiets riksorganisation
(1902—23). Sistnämnda år
sprängdes partiet på förbudsfrågan. Den
förbudsvänliga majoriteten bildade
då Frisinnade folkpartiet med F.
som riksorganisation, 2163, 2708.
Fri’siska språket, västgermanskt språk,
närmast besläktat med
fornengels-kan. Under medeltiden var F.
utbrett längs hela Nordsjökusten från
Alkmaar till n. Slesvig men har i
senare tid undanträngts av
hol
42i8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
