- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 8. Register A - K /
4220

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fronton ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRONTON –––––––––––––––-

i slutet av 1800-talet nådde Stilla
havet och upphörde att existera.

Fronto’n, ursprungligen det
triangel-formade gavelfältet på ett grekiskt
tempel; ur den antika F. utbildad,
i olika stilformer förekommande
arkitektonisk dekoration, använd som
krön dels på frontespis (se d. o.),
dels på gavlar, port- och
fönsteromfattningar, gravvårdar m. m.

Frosch (ty., kloss), stråkens nedre del,
försedd med en skruv, som reglerar
stråktaglets spänning.

Frossa, det svenska namnet för
Malaria.

Frossmygga, Ano’pheles, se
Malariamygga.

Frossört, Scutella’ria galericula’ta,
familjen kransväxter, med stora,
ensamma, blå blommor i bladvecken,
naggade blad och skarpt fyrkantig
stam. Allmän på fuktiga,
gräsbevuxna ställen.

Frost. 1. Avkylning av marken och
lägre luftlager till en temperatur
under fryspunkten, vanligen till
följd av värmestrålning till
rymden. Farligast för växtligheten är
vårfrosten i s. Sverige och
höstfrosten i n. Sverige. — 2. Utfällning av
fuktighet ur luften i form av en
frusen beläggning, rimfrost.

Frost, Robert (f. 1875), amerikansk
skald. Efter att ha levat som
far-mare, debuterade han vid 37 års
ålder och slog genast igenom, så
att han nu räknas till de främsta
lyrikerna i USA, 88.

Fro’statinget, fornnorskt lagting med
tingsställe på Frosta-halvön n.ö. om
Trondheim. Dess rätt finnes bevarad
i samtida uppteckningar.

Fro’sta vallen, friluftsanläggning i

Skåne, 4 km n.v. om Höörs köping.
Skidbacke, skridskobanor,
simsta-dion, djurpark m. m. Tillhör
Skid-främjandet, 3089 K.

Frostenson, Anders (f. 23/4 1906).
psalmförfattare, kyrkoherde i Lovö
församling sedan 1948. Har bl. a i
Löftets båge (1931, 2 uppl. 1935)
och i ett flertal psalmer behandlat
centrala religiösa motiv med en äkta
enkel fromhet. Har även utgivit
antologin 100 diktare vittna. F. är
gift med Ulla Lidman-Frostenson.

Froste’rus, Sigurd (f. 1876), finländsk
arkitekt och skriftställare. F.
bekämpade den nationella romantiken
och var förespråkare för en
rationell arkitektur. Hans
konstteoretiska arbeten omfatta främst
analyser av färg- och ljusproblem i
måleriet.

Frostfjärilen, Cheimato’bia eller
Ope-roph’thera bruma’ta, har flygtid på
hösten efter den första frostnatten.
Larven (mätare) förtär fruktträdens
blad. Honan, som saknar vingar,
fångas med klibbringar, då hon
kryper uppför stammen för att lägga
sina ägg, 999.

Frostskador, se Förfrysning.

Frostviken, kommun i n. Jämtlands
län, 2 836 inv. 1954, — 1896, 1897 K.

Frostviksfjällen, n. Jämtland, 1 000 m
ö. h. Vid Väktarklumpen brytes
sedan 1942 glimmer i Sveriges högst
belägna gruva.

Frotte’ra (fr. frotter), gnida.

Fru Alstad, församling i Alstads
kommun i s. Skåne, Malmöhus län, 363
inv. 1954.

Fructidor [fryktidå’r], fr.,
fruktmånad, den tolfte månaden i franska
revolutionskalendern (sista hälften
av augusti, första av september). —
Fructidorkuppen, sept. 1797,
stats-välvning som omintetgjorde en
rojalistisk sammansvärjning.

FrugaT (lat., frugaTis), måttlig, enkel,
torftig.

Fruit [frui’], fr., frukt.

Frukt. Hos gömfröiga växter,
Angio-spermæ, sitta fröämnena inneslutna
i fruktblad, pistiller. När fröämnena
utvecklas till frön, utvecklas
pistillens fruktämne till frukt. Se Bär,
Fröhus, Hinnfrukt, Klyvfrukt, Nöt,
Skenfrukt, Stenfrukt, 1229, 1233 B.

Fruktessen’s, frukteter, etyl- och
amylestrarna av smörsyra, ättiksyra
och andra fettsyror lösta i alkohol.
Äppel-, päron-, hallon- och
ananas-eter äro exempel på fruktestrar och
användas vid beredning av
karameller, limonader, fruktglass etc.

Fruktmögel, sjukdomar, förorsakade
av parasitsvampar, tillhörande
släktet Scleroti’nia, fam. Peziza’ceae.
Hos äpple, päron, plommon och
körsbär förstöras såväl frukten som
den gren, på vilken den sitter, 3304.

Frukto’s [-å’s], detsamma som
Fruktsocker.

Fruktsalt, torr blandning av vinsyra
och bikarbonat. Genom tillsättning
av vatten till F. erhålles en
uppfriskande, kolsyrad dryck.

Fruktskorv, skadlig sjukdom hos
äpple- och päronträd, förorsakad av
parasitsvampar av släktet
Fusicla’-dium.

Fruktsocker, fruktos eller levulos,
enkel sockerart med sex kolatomer.
Förekommer huvudsakligen inom
växtriket, i fri form i växtsafter.
Ingår såsom den ena komponenten
i rörsocker och erhålles tillsammans
med glykos vid rörsockers
spjälk-ning, s. k. invertsocker, 3142.

Fruktvin, även kallat cider, dryck
framställd genom jäsning av saft
från äpplen och päron. Dess syrliga
smak beror på att det innehåller
äppelsyra i motsats till druvvinet,
som innehåller vinsyra.

Fruktämne, pistillens nedre, ans vällda
del, innehåller ett eller flera
hålrum, i vilka fröämnena äro
inneslutna.

de Frumerie, Gunnar (f. 20/7 1908),
tonsättare och pianist. Från början
påverkad av vitt skilda musikstilar
har F. småningom tillägnat sig en
personlig, modernistisk men
relativt lättillgänglig stil. Har
komponerat operan Singoalla (1940),
Konsert för 2 pianon och orkester
(1953), 4 andra pianokonserter m. fl.
orkesterverk, vidare körverk och
sånger till orkester och piano samt
kammarmusik och pianostycken,
3346.

von Frundsberg [f ronts’bärk], Georg
(1473—1528;, tysk krigare, skapare
av det tyska landsknektsväsendet.

Fruntimmer (lågty. fruentimmer,
frustuga, kvinnogemak), sedermera
kollektiv beteckning för damer av
högre stånd, även använt som
artigt tilltalsord, numera oftast med
en biton av förakt.

Fruntimmersfreden (fr. la paix des
dames) [la pä’ de dam’], kallas
freden i Cambrai 1529 mellan
Frankrike och Spanien, som slöts av Frans
I:s mor Louise av Savojen och av
Karl V:s faster Margareta av
Nederländerna.

Fruntimmersveckan, veckan 18—24
juli, så kallad efter de sex på
varandra följande namnsdagarna med
kvinnonamn.

Fnuize, tidigare Pisjpek, huvudstad i
sovjetrepubliken Kirgisistan,
Väst-turkestan, 93 000 inv. 1939. Vid en
bibana till Turk-sib-banan.

Frunze [fron’tsa], Mikael (1885—1925),
rysk bolsjevikisk politiker, en av
Sovjets ledare, armébefälhavare mot
Wrangel, 1924 Trotzkijs efterträdare
som krigskommissarie. Den ryska
krigshögskolan, Frunzealsakademin,
är uppkallad efter honom.

––––––– FRYXELL, ANDERS

Frusca Gora [frosj’ka gå’ra],
skogs-beklädd bergskedja i Jugoslavien på
Donaus s. strand, högsta topp 599
m ö. h. Betydande vinodling.

Frustuga, se Fruntimmer.

Frustuna, församling i Gnesta
kommun i ö. Södermanlands län, 2 989
inv. 1954, därav i Gnesta
municipal-samhälle 1 715 inv. Medeltida kyrka
med valvmålningar, 2594.

Fry [fraj], Elizabeth (1780—1845),
engelsk kväkare, kallades fångarnas
moder, fångvårdsreformator, 2107.

Fry, Maxwell (f. 1899), engelsk
arkitekt, en av de ledande engelska
funktionalisterna, har bl. a. i
samarbete med W. Gropius utfört
privatbostäder och hyreshus i London
samt den i sin anläggning
typbildande skol- och fritidsbyggnaden
i Impington (1936), 834.

Fry [fraj], Roger (1866—1934), engelsk
målare och konsthistoriker,
professor i Cambridge 1933, har ivrigt
verkat för att förmedla den
moderna franska konsten till England.

Fryele, församling i Klevshults
kommun i mellersta Småland,
Jönköpings län, 746 inv. 1954.

Fry’ger, indoeuropeisk folkstam, en
förgrening av trakerna, grundade
omkring 1000 f. Kr. ett stort
mind-reasiatiskt rike, Frygien, som
fort-bestod till omkring 700 f. Kr. då det
krossades av kimmerierna. Berömda
äro frygernas klippgravar, smyckade
med reliefer, 3543.

Fry’gien, se Fryger.

Fry’gisk mössa, röd huva med framåt
nedhängande topp, använd av
grekerna i Mindre Asien samt under
Franska revolutionen.

Fry’kberg, Sten (f. 19/2 1910),
dirigent och pianist, sedan 1945
kapellmästare vid Radiotjänst, 3346.

Fry’kensjöarna, övre, Mellan- och
Nedre Fry ken, sjökedja i mellersta
Värmland med en sammanhängande
längd av 73 km mot en största
bredd av 3 km. 62 m ö. h., 101 km2,
93 m djup. Sjökedjan avrinner
genom Norsälven till Vänern, 3761 B.
3763 K.

Frykerud, kommun i s. Värmlands
län, 2 125 inv. 1954.

Fryklund, Daniel (f. 4/5 1879),
musikforskare, läroverkslektor i
Hälsingborg, där han samlat ca 800
musikinstrument samt autografer till ett
privat museum.

Fryksände, kommun i mellersta
Värmlands län, 7 734 inv. 1954, därav i
Torsby municipalsamhälle 1 245 inv.
Kommunen bildad 1952 genom
sammanslagning av Fryksände och
Lekvattnet.

Fryle, Luz’ula, släkte av familjen
tågväxter, omfattande gräsliknande
örter. I fjälltrakterna förekomma
allmänt axfryle, L. spica’ta, med
blommor i sammansatta ax, och bågfryle,
L. arcua’ta, med huvudlika
blom-gyttringar. Vidare höra bl. a.
knipp-fryle och vårfryle hit.

Fryspunkt, den temperatur, då en
vätska stelnar till en fast kropp. F. är
densamma som den fasta kroppens
smältpunkt.

Fryspunktsnedsättning. En vätskas
fryspunkt sänkes dels genom ökning
av trycket, dels genom vissa i
vätskan lösta ämnen, varvid F. är
proportionell mot såväl trycket som
(approximativt) mot det lösta
ämnets koncentration. Jfr
Köldblandning.

Fryxell, Anders (1795—1881), präst,
historiker. Berömda äro hans
Berättelser ur svenska historien (46
delar 1823—79). Adelsvänlig
åskådning, polemiserade 1845 mot Gei jer

4220

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:57:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-8/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free