Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Frånskiljare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅNSKILJARE
FRÖODLING
i Om aristokratfördömandet i
svenska historien, 1367.
Frånskiljare, en vanligen såsom en
knivströmbrytare konstruerad
kopp-lingsanordning på elektriska
kraftledningar eller i elektriska
ställverk. Kan endast om spänning och
belastning äro låga användas som
strömbrytare; måste eljest
manövreras i spänningslöst tillstånd.
Frånö, industriort i s. Ångermanland,
vid Ångermanälven 4 mil n. om
Härnösand. 1 622 inv. 1954.
Sulfatfabrik.
Fräkenväxter, fam. Equiseta’ceæ, äro
kärlkryptogamer. De ha en
vidsträckt geografisk utbredning men
räkna få arter. Leva vanligen på
fuktig mark. Otjänliga som foder
på grund av den rika
kiselsyrehal-ten. I vårt land finnas nio arter,
bl. a. Equise’tum arven’se,
åkerfrä-ken, E. palust’re, kärrfräken, E.
silva’ticum, skogsfräken. I tropiska
Sydamerika växer en slingrande F.,
E. giganheum, med 2 cm tjock stam
och upp till 12 m längd. Från äldre
geologiska skeden (devon till perm)
finnas rester av intill 30 m höga,
trådformade F., Calami’tesarter,
calamiter, som under karbontiden
bildade stora skogsbestånd, 2592.
Fräknar, epheli’der, små bruna
fläckar i ansiktet och på händerna,
vanligast hos blonda eller rödhåriga
personer. De uppträda sällan före
sexårsåldern och bero på att
huden på vissa begränsade ställen
reagerar för solljuset under vår och
sommar med abnorm
pigmentanhopning.
Frälsarboj, räddningsboj på fartyg,
vanligen försedd med ljusanordning,
som tändes när bojen tar vatten
och som sålunda utvisar dess läge.
Frälsare (grek. sote’r), benämning på
vissa gudomligheter i grekisk och
hellenistisk religion. — I den
romerska kejsarkulten tillnamn till
kejsaren. — I N. T. (Luk. 1:47 och
2:11) ett namn på Kristus, som
sedermera upptogs av kyrkofäderna.
Frälsarkrans, ring- eller hästskoformad
livboj att kastas till person i
sjönöd.
Frälsarorden, se Birgittinorden.
Frälse, fnsv., fri hals; ursprungligen
fri i motsats till träl, från
1200-talet skattefrihet mot presterande
av krigstjänst till häst, från
1500-talet identiskt med adel, 7, 2240.
Frälsebonde, tidigare bonde, som
brukade ett hemman tillhörande ett
frälsegods, senare bonde med
arrenderätt till frälsehemman.
Frälsehemman, egendom, genom
kungligt privilegium helt befriad från
skatt.
Frälseköp, försäljning av kronans gods
och räntor till adelsmän, varigenom
den försålda jorden blev frälsegods.
Förekom på 1600-talet.
Frälsningsarmén är en helgelserörelse,
vars första ledare, William och
Catherine Booth, utgingo från
metodistkyrkan. Första upprinnelsen var
socialt färgat evangelisationsarbete
i London under 1860-talet. F.
organiserades 1877 med strikt militär
ordning med utnyttjande av
kvinnorna som evangeliska arbetare. F.
kom till Sverige 1882, — 1234.
Främlingskort, identitetshandling
enligt folkbokföringsförordningen för
icke svenska medborgare.
Utfärdandet av F. är tillsvidare uppskjutet.
Främlingslegionen (fr. Légion
étrangè-re), fransk militär kår, bildad 1831,
huvudsakligen värvad bland
utlänningar, ofta rotlösa existenser, som
sammanhållas av en hård disciplin.
F. utbildas och tjänstgör i de
franska kolonierna i n. Afrika och
be
står numera av ett regemente.
Spanien uppsatte 1920 en
främlingslegion för Marocko.
Främlingspass, av
utlänningskommis-sionen utfärdat pass för i Sverige
boende utlänning, då denne,
beroende på statslöshet eller politiskt
flyktingskap, icke äger möjlighet
erhålla dylik handling från
hemlandet.
Främmande kapital, se Kapital.
Främmestad, församling i Essunga
kommun i v. Västergötland,
Skaraborgs län, 1 066 inv. 1954.
Främre Asien omfattar s.v. Asien:
Mindre Asien, Syrien och Palestina,
samt i vidare betydelse även
Arme-nien, Transkaukasien, Arabien,
Mesopotamien och Iran.
Främre Indien, vanligen blott Indien,
omfattar halvön mellan Arabiska
havet och Bengaliska viken, mot
n. begränsad av Himalaja, 173,
1726, 1727 K.
Främre Orienten, omfattar s.v. Asien,
framför allt Arabien, Israel,
Jordanien, Libanon, Syrien, Turkiet, Irak
och Iran, samt ö. Nordafrika, 1237,
1239 K.
Frändefors, kommun i s.ö. Dalsland,
Älvsborgs län, 3 208 inv. 1954.
Frändfors, Gösta (f. 25/11 1915),
brandman i Stockholm, är en av
världens främsta brottare. Han blev
tvåa i fjädervikt vid OS 1936, i
lättvikt 1948, båda i fri stil, vann
EM i lättvikt, fri stil, 1947 och fick
Svenska Dagbladets guldmedalj samt
har vunnit 23 SM.
Fränninge, församling i Vollsjö
kommun i mellersta Skåne, Malmöhus
län, 1 786 inv. 1954.
Fräs, roterande verktyg, speciellt för
verktygsmaskiner, med
sågtandlik-nande skärorgan. Ett stort antal
frästyper finnas, bl. a. planfräs,
ändfräs, skivfräs, t. ex. för
kugg-fräsning, snäckfräs, s. k. hobb. F.
användes särskilt vid
metallbearbetning men även för trä. En kutter
för hyvling av trä är egentligen
ett slags planfräs.
Fräsch (fr. fraiche), frisk, ny,
blomstrande. — Fräschör, ungdomlig
friskhet.
Frö, efter befruktning utvecklat
fröämne, bestående av fröskal och
frö-kärna. Se Embryo, Frövita,
Grobarhet, Hjärtblad, Växtämne.
Frö, nordisk gud, se Frej, 2505.
Fröbel, Friedrich (1782—1852), tysk
pedagog, framhöll betydelsen av
förskoleålderns uppfostran och lek och
upprättade därför en rad
barnträdgårdar, Kindergarten, 2150.
Frö’belinstitut, skolor där barnträd
-gårdslärarinnor utbildas, det första
svenska grundat i Norrköping år
1909 av Ellen och Maria Moberg. F.
och liknande utbildningsanstalter
benämns numera förskolseminarier.
Fröderyd, tidigare Fröryd,
församling i Bäckaby kommun i mellersta
Småland, Jönköpings län, 812 inv.
1954.
1. Frödin, John (f. 16/4 1879),
geograf, professor i geografi i Uppsala
1929—-1944, har främst ägnat sig åt
studier över fäbodväsendet i bl. a.
Sverige och s. Europa, 541.
2. Frödin, Otto (f. 26/2 1881), broder
till John F., arkeolog, 1911—1946
antikvarie vid Statens historiska
museum. Har sedan 1909 bedrivit
omfattande grävningar vid Alvastra
och var jämte A. W. Persson på
1920-talet en av ledarna av de
svenska grävningarna i Asine.
Fröding, Gustaf (1860—1911), skald.
Hans enastående verskonst kom
klart till synes redan i debutboken
Guitarr och dragharmonika (1891),
där värmländska hembygdsmotiv
överväga. I Nya dikter (1894) och
framför allt i Stänk och flikar
(1896) stegras det inåtvända
grubblet till visionär poesi, t. ex.
Drömmar i Hades, för att i Gralstänk
(1898) bli skalden övermäktigt.
Trots långvarig själssjukdom kunde
han medverka vid redigeringen av
Efterskörd (2 band, 1910), och den
postumt utgivna Reconvalescentia
(1913). Här och i senare utgivna
efterlämnade dikter framträder nya
drag som tyder på att de poetiska
resurserna långt ifrån var uttömda,
1246, 1247 B, 2799, 3338.
Frödinge, församling i Sevede
kommun i n.ö. Småland, Kalmar län,
1 453 inv. 1954.
Frödingsfonden stiftades 1903 genom
insamling till Gustaf Fröding och
utgör över 30 000 kr. En del av
räntan utdelas för 5 år såsom
Fröding-stipendium till en svensk diktare
genom val av Sveriges studentkårer.
Innehavare av stipendium ha varit
Ola Hansson 1911—25, Vilh. Ekelund
1926—33, Jarl Hemmer 1934—40,
Hjalmar Söderberg 1941, Nils
Fer-lin 1942—46 och Harry Martinson
sedan 1947.
Fröhus, kapsel, torr, flerfröig frukt,
som vid mognaden öppnar sig och
släpper ut fröna. Baljan och
skidan äro F.
Fröj, nordisk gud, se Frej, 2505.
Fröja, nordisk gudinna, se Freja, 2506.
Fröj el, församling i Klint ehamns
kommun i v. Gotlands län, 419 inv.
1954. Stor samling av kämpagravar.
Kyrka från 1200—1300-talen med
ståtligt höggotiskt krucifix, 145.
Fröjered, kommun i ö. Västergötland,
Skaraborgs län, 2 327 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
med Fridene, Fröjered och
Kors-berga.
Fröken Ur, Fröken Väder, gängse
benämning på automatapparat, som
utsänder tidsangivelser och
väderleksrapporter i telefon. Förr
baserad på ljudfilmsprincipen, numera
även på bandspelarprincipen, 3466,
3718.
Frökind, kommun i Skaraborgs län,
2 209 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Brismene,
Börstig, Kinneved, Luttra och
Vår-kumla.
Fröklängning, uppvärmning av tall-,
gran-, lärk- och alkottar i s. k.
sol-lave eller i större skala i
frökläng-ningsanstalter, t. ex. i Hällnäs och
Bispgården, varigenom kottefjällen
utspärras och fröna utfalla.
Frökontroll eller fröanalys utröner
utsädets grobarhet, fuktighets- och
ogräshalt, vikt m. m. Den första
F.-anstalten inrättades i Dresden
1869. Fr. o. m. 1925 är svensk F.
koncentrerad till Statens centrala
frökontrollanstalt i Stockholm och
dess filial i Äkarp.
Frölagen, en 1928 utfärdad lag ang.
handel med utsädesvaror.
FröTich [-lik], Lorenz (1820—1908),
dansk målare och tecknare,
framstående bokillustratör, bl. a. till
Andersens sagor och Adam
Fabri-cius’ Danmarks Historie. Har även
utfört historiemålningar med
fornnordiska motiv, 97 B.
Fröllinge, gods i Getinge kommun,
Hallands län. Huvudbyggnad i
gråsten från 1623.
Frölunda, se Västra Frölunda och
östra Frölunda.
Frömjöl, ståndarmjöl, se Pollen.
Fröodling, odling av växter för
produktion av frö till utsäde. Sveriges
behov av timotej och klöverfrö kan
helt täckas av inhemsk odling.
Gräsfrö, rotfruktsfrö och de flesta
trädgårdsfröer måste delvis
impor
4221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
