Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fyrisvallarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRISVALLARNA
FÅGELBERG
stationer för synbanan och de två
bakre för hörselbanan.
Fyrisvallarna, i fornisländsk tradition
namn på de sanka ängsmarkerna
kring Fyrisån på Uppsalaslätten.
Enligt de nordiska sagorna
besegrade Erik Segersäll Styrbjörn Starke
på F. omkring 988, — 3362.
Fyrisån, flod i Uppland, från
Danne-moratrakten till Mälaren. Mottar
Vendelsån m. fl. biåar. Ca 80 km
lång. Farled för fartyg om högst
3 m djupgående till Uppsala. Hette
före Olaus Rudbecks tid Salaån,
3592.
Fyrk (en fjärdedel), gammalt svenskt
skiljemynt. Förr även den
normgivande enheten vid beräkning av
kommunalutskylderna på landet.
Fyrmänning, se Brylling.
Fyrmästare, befälhavare på fyrskepp
eller förman vid fyrplats.
Fyr- och båkavgift, avgift som
erlägges i Sverige av fartyg i
utrikes-trafik, uppbäres av tullverket och
användes för underhåll av fyrar
m. m.
Fyrpass, en i den gotiska
byggnadskonsten och konsthantverket
förekommande dekorativ figur,
bestående av fyra cirkelsegment.
Fyrpatron, fyrrör eller fyrskruv,
an-tändningsmedel för krutladdningar
i artilleripjäser. Av dessa användes
numera endast fyrpatronen, som till
sin konstruktion liknar en
hagel-patron (tömd från hagel).
Fyrpol, en elektrisk anordning av
vad slag som helst med det
kännemärket, att densamma är försedd
med två ingångs- och två
utgångs-klämmor. Exempel på F. äro
elektriska filter, transformatorer,
dubbelledningar.
Fyrskepp, fartyg utrustat med fyr.
Sveriges första F., som hette Cyklop,
tillkom 1844 och placerades vid
Falsterbo rev.
Fürst, Carl (1854r—1935), anatom,
professor i Lund, framstående
antropolog. Har bl. a. skrivit När de
döda vittna (1920).
Fürst, Sigge (f. 3/11 1905), revy- och
filmskådespelare, populär radioartist
(Frukostklubben). Som idrottsman
kom han via Matteuspojkarnas
teatersektion till Oscarsteatern 1930
—-debuterade samma år i radio —■ och
spelade sedan i tio år i Folkets
Hus revyer, var i nio år chef för
Vanadislundens friluftsteater. I film
sedan 1933, bl. a.-> Kastrullresan
(1950). Han har de senaste åren
gästspelat i karaktärsroller vid
Intima teatern i Stockholm, 2789.
Fyrstadsmatcherna i brottning
arrangeras sedan 1928 av
Stockholms-Tid-ningen och Svenska
Brottningsför-bundet. Fyra städer (orter) bilda en
grupp, där alla lagen möta
varandra. Från ursprungligen fyra
deltagande lag är antalet numera alltid
över hundra. Fyrstadsbrottningen
har gjort en mycket betydande
propaganda för brottning i Sverige.
Fürstenberg, Pontus (1827—1902),
köpman, konstmecenat, särskilt för
de Konstnärsförbundet tillhörande
konstnärerna. Grundade
Fürsten-bergska galleriet som invigdes 1885
i F:s eget hem i Göteborg och vid
hans död donerades till Göteborgs
konstmuseum, där det bildar en
egen avdelning. Omfattar främst
samtida nordisk konst.
FürstenwaFde, stad vid Spree i n.
Tyskland. 21 782 inv. 1946.
Brun-kolsgruvor, maskinverkstäder,
kemisk industri.
Fyrtakt, arbetsprincip för
förbränningsmotorer, kännetecknad av
in-sugningstakt, kompressionstakt,
ex-pansionstakt och utblåsningstakt.
Tillskrives uppfinnarna Otto &
Lan-gen (omkring 1865), 1298 B.
Fürth, stad i Bayern invid Nürnberg,
100 300 inv. 1952. Livlig industri,
speglar, leksaker, julgransprydnader
(Nürnbergerkram) m. m., 3559 K.
Fyrtiotalister, gemensam benämning
på de svenska författare som
debuterat eller slagit igenom på
1940-talet, t. ex. Erik Lindegren, Karl
Vennberg, Stig Dagerman, Lars
Ah-lin, Bernt Erikson. Deras ofta
dunkla och svårbegripliga diktning,
präglad av ångest- och
undergångsstämningar, har mottagit impulser från
Sartres existenstialism, Kafka, T. S.
Eliot och amerikansk prosa.
Fyrunga, församling i Kvänums
kommun i mellersta Västergötland,
Skaraborgs län, 397 inv. 1954.
Fyrverkare. tillverkare av
fyrverkeripjäser. Även om professionella
arrangörer av fyrverkerier.
Fyrverkerikonst, pyroteknik,
tillverkning och effektfullt arrangerad
avbränning av fyrverkeripjäser
(raketer, lys- och knallpjäser etc.).
Smärre luftgående pjäser innehålla
en rörformig drivsats av mjölkrut
och äro för balansens skull försedda
med en klen träribba. Större pjäser
äro klotformiga och skjutas i
höjden med hjälp av mörsare, 1254 B.
Fyrväppling är en missbildning av ett
klöverblad genom att småbladen
ökats från tre till fyra. F. torde
visa, att det trefingrade bladet
endast är en variation av det
parbla-diga.
Fysik [grek. fys’is, natur], 1.
Kroppslig konstitution. — 2. Läran om de
till materien knutna åskådliga
fenomenen, till skillnad från kemien,
som studerar materiens inre
omvandlingar. Till F. räknas mekanik,
optik, akustik, värmelära,
elektricitet och magnetism m. m. Till
kosmisk fysik höra delar av
astronomin, meteorologin, geofysiken osv.
— Atomfysiken omfattar läran om
materiens innersta byggnad och
bildar föreningslänken mellan F. och
kemi, 1255 B.
Fysikaiisk kemi, den del av kemin,
som behandlar förhållandet mellan
ämnenas kemiska sammansättning
och deras fysikaliska egenskaper.
Fy’siker, vetenskapsman, verksam
inom något av fysikens områden.
Fys’ikus, äldre namn på läkare.
Fysilje’ra (fr. fusiller, av fusil,
gevär), arkebusera, avrätta genom
skjutning. — Fysiljä’r, med
flintlåsgevär beväpnad infanterist i Ludvig
XIV:s här.
Fysiografi (grek. graf’ein, skriva),
naturbeskrivning .
Fysiogra’fiska sällskapet i Lund, Kungl.
F., grundades 1772 på initiativ av
A. J. Retzius för främjande av alla
grenar av naturvetenskaplig
forskning.
Fysiokratismen (grek. kratei’n, härda),
skola inom den nationalekonomiska
vetenskapen, grundad omkring 1750
av fransmannen Quesnay. Bland
representanterna märkas bl. a.
fransmännen Mirabeau d. ä. och Turgot.
Fysiokraterna hävdade
näringsfrihetens princip cch sökte ge en
schematisk bild (tableau économique)
av det ekonomiska kretsloppet.
Jordbruket ansågs vara den enda
produktiva (= mervärdeskapande)
näringen. Skolan utövade under en
kort tid ett begränsat inflytande på
den ekonomiska politiken i
Frankrike; mera betydelsefullt och
varaktigt var dess inflytande på den
teoretiska nationalekonomins vidare
utveckling, särskilt på Adam Smith,
2432, 2924, 3103.
Fysiologi’ (grek. log’os, lära), är
lä
ran om de kemiska och fysiska
omvandlingsprocesser, som ämnena
och energierna genomgå i levande
organismer och om de mekanismer,
som åstadkomma dessa processer.
Man skiljer mellan djur- och
växt-F., allmän och komparativ
(jämförande) F. Äldre F. förklarade alla
livsprocesser, även själslivet.
Modern F. arbetar strängt kemiskt
(biokemi) eller fysikaliskt
(biofysik). I vårt land finnes sedan 1930
ett biokemiskt institut under
ledning av professor H. v.
Euler-Chel-pin och ett experimental-biologiskt
institut (Wenner-Gren-institutet)
under ledning av professor J.
Runn-ström (med biofysisk avdeln.). F.
har grundläggande betydelse för
medicinen, 3817.
Fysiolo’gisk koksaltlösning, saltlösning
(0,7—-0,9 %) med samma osmatiska
tryck som blod.
Fysiolo’gisk psykologi, den riktning
inom psykologien som söker
förklara de psykologiska processerna
enbart genom fysiologiska fakta.
Fysionomi’ (grek. fysiognomi’a),
uppsyn, ansiktsuttryck. — Fysionomi’k
eller fysiognomi’k, läran om
sambandet mellan en människas
karaktär och kroppens, särskilt ansiktets,
form och rörelser. F. har studerats
bl. a. av J. K. Lavater och E.
Kretschmer.
Fysioterapi’, behandling av sjukdomar
med fysikaliska apparater eller
genom rörelse och massage.
Fy’sisk, kroppslig, det som hör till
fysiken.
Fy’siska personer, levande, enskilda
människor till skillnad från
juridiska personer såsom bolag,
föreningar osv.
Fy’sisk ålder; detsamma som
levnadsålder. Jfr Intelligensålder.
Fysostigmi’n, giftig alkaloid i
kalabar-bönan. Medför sammandragning av
glatta muskulaturen i mage, tarm
och artärer, ökar sekretionen från
ett flertal körtlar. Förtränger
pupillen. Användes mest inom
ögon-läkekonsten.
Füss’li eller Fuseli, Johann Heinrich
(1741—1825), schweizisk målare och
konstkritiker, verksam i England.
Hans konst präglas av grotesk
skräckstämning och mystik. Har
bl. a. utfört en bildserie till Miltons
Det förlorade paradiset.
Fyt [fait], Jan (1611—61), flamländsk
målare, elev till Snyders, har
särskilt utfört jaktbilder och stilleben
med villebråd och frukter.
Fyt’o- (grek., fyton’, växt) betecknar
i sammansättningar något som har
med växtvärlden att göra.
Fytofa’g, växtätare.
Fyto’1, omättad alkohol, som
förekommer i klorofyll och vissa
vitaminer.
Fy’topaleontologi, detsamma som
Pa-leobotanik.
Fyzabad, se Faisabad.
fz, se Forza.
Faborg, dansk stad på s.v. Fyn vid
Fåborg fjord av Lilla Bält. 5 058
inv. 1250. Staden fanns redan i
början av 1200-talet.
Fåfängans marknad (eng. Vanity fair),
rubrik på ett kapitel i J. Bunyans
Kristens resa, och titel på en
berömd roman av W. Thackery, 841 B.
— Uttrycket användes även om
världslig tomhet och flärd eller om
en plats, där människornas fåfänga
blir tillfredsställd.
Fågelberg, ensliga klippöar eller
svårtillgängliga berg vid havet,
vanligen på nordliga breddgrader, där
sjöfåglar häcka i massor, så att
deras bon ligga tätt inpå varandra.
På Nordatlantens F. äro den tre-
4225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
