Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fågel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGEL BLÅ
FÄKTNING
täiga måsen och havssulan de
vanligaste fågelarterna, se pl. vid art.
Fåglar.
Fågel Blå, en hos många folk spridd
saga om en prins, som av ett troll
förvandlas till en blå fågel, i denna
gestalt besöker sin älskade,
igen-kännes och slutligen återfår sin
mänskliga skepnad. Sagan vann stor
popularitet i madame d’Aulnoys
bearbetning (1698) och har litterärt
behandlats på svenska av Atterbom
(se d. o.).
Fågelbärsträd, Prunus av’ium, art av
fam. Rosa’ceæ, viltväxande i stora
delar av Europa och även i södra
och mellersta Sverige; allmänt
odlad. Huvudformen har svartbruna,
odlade former ha rödgula bär,
bigarråer. Bären äro söta.
Fågelfors, församling i Högsby
kommun i ö. Småland, Kalmar län,
1 336 inv. 1954.
Fågelfors bruk, se Fogelfors Bruk.
Fågelhandlaren, ty. Der Vogelhändler,
operett med musik av K. Zeller.
Uppförd i Wien l:a ggn 1891 och
i Stockholm 1893.
Fågelholkar avse att ge bostad åt
nyttiga småfåglar, som genom
boträdens utrotning blivit hemlösa. F.
bör ha en golvyta av minst 10 X10
cm. Flyghålet skall placeras tätt
under taket. F. skall sitta uppe
under vintern som sovplats och rensas
i god tid på våren.
Fågelhundar eller hönshundar äro
medelstora, livliga hundar med stor nos
och stora öron. Pointern är
kort-hårig, settrarna långhåriga. Av
vor-stehhundar finnes en kort-, en
lång- och en strävhårig ras, 1828.
Fågelkvalster, Dermanys’sus,
kvals-tersläkte, som parasiterar på fåglar.
F. äro mycket vanliga hos
burfåglar, duvor och höns. De hållas
tillbaka genom renlighet.
Fågel Rock, forntida sagofågel
identifierad med numera utdöd struts
-fågel, se Aepyor’nis.
Fågelsjöar, grunda slättlandssjöar, där
talrika fågelarter ha sina sista
häckplatser. Genom sjösänkningar hotas
sådana fåglar av utrotning. Jfr
Hornborg asjön, Tåkern, 3571 B.
Fågelskådning, se Auspicier.
Fågelspindlar, Avicularii’dae, familj av
spindlarnas ordning, inrymmande de
största av alla spindlar, grovt
byggda, håriga, långbenta, med stora
giftkrokar. F. bygga ej nät, utan
jaga om natten insekter och smärre
ryggradsdjur. I varma länder
finnas några hundra arter, i Amerika
den vanliga fågelspindeln, 5 cm
lång. På Java lever den största, som
når 9 cm i längd, 3194.
Fågelsta eller Fogelstad, gods i
Ju-lita kommun, Södermanlands län,
med av Elisabeth Tamm 1925
grundad kvinnlig medborgarskola.
Fågelsträck, fåglars flygande över ett
visst område, antingen en och en
eller i flock. Vanligt vid parningen.
Flyttfågelsträck studeras vid bl. a.
Ölands sydspets och Falsterbo.
Fågeltofta, församling i Brösarps
kommun i s.ö. Skåne, Kristianstads
län, 614 inv. 1954.
Fågelvik eller Fogelvik (Foglavik),
gods i n.ö. Småland, ryktbart som
konung Karl Knutsson Bondes hem
på 1400-talet. Nuvarande
huvudbyggnad från 1790-talet.
Fågelås, kommun i Skaraborgs län.
2 450 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Brandstorp,
Norra Fågelås och Södra Fågelås.
Fåglar, A’ves, varmblodiga
ryggradsdjur med fjäderbeklädd kropp och
de främre extremiteterna ombildade
till vingar. De lägga av ett
kalkskal omgivna ägg, som de ruva. —
F. utgöra en klass inom
ryggradsdjurens provins och kunna indelas
i ordningarna duvfåglar, hönsfåglar,
tättingar eller småfåglar,
klätter-fåglar, rovfåglar, skärrfåglar,
vadare, simfåglar, strutsfåglar, 717 B,
1268 B, färgpl.
Fåglum, församling i Essunga
kommun i v. Västergötland, Skaraborgs
län, 452 inv: 1954.
Fåken, benämning på de nordöstliga,
snöförande stormarna på Öland,
3866.
1. Fåhræus, Johan Fredrik (1796—
1865), politiker, statsråd och chef
för civildepartementet 1847—56,
sedan generaltulldirektör.
2. Fåhræus, Olof (1796—1884), J.F.F:s
tvillingbror, politiker och författare,
statsråd och chef för
civildepartementet 1840—47, sedan landshövding
i Göteborg.
3. Fåhræus, Klas (1863—1944),
författare, konstsamlare. Ägde en
värdefull samling svensk och fransk
1800-talskonst samt kinesisk konst,
vilken sedermera skingrats. Bland
hans skrifter märkas Konstkritiska
essayer (1924).
4. Fåhræus, Rudolf (1865—1950),
sonson till Johan Fredrik F., skolman
och historiker, rektor vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm 1905
—1909 och 1915—1931, läroverksråd
1909—1914, ordförande i Pedagogiska
sällskapet 1924—1933.
5. Fåhræus, Robin (f. 15/10 1888), son
till Klas F., professor i patologisk
anatomi vid Uppsala universitet
sedan 1928, är särskilt bekant för sina
undersökningar av de röda
blodkropparnas sänkningsreaktion, den
s. k. blodsänkan, kallad Fåhræus’
reaktion.
Fång, se Laga fång.
Fångeshandlingar, handlingar som
bevisa äganderätt, t. ex. köpebrev
eller testamente.
Fångesman, den från vilken man
förvärvat äganderätt till något, t. ex.
genom köp eller arv.
Fånggaller, bromsgaller, vid radiorör
av pentodtyp det galler som är
beläget närmast anoden och som
vanligen är anslutet till katoden. F.
har till uppgift att infånga
sekundärelektroner från anoden så att
dessa ej skola störa funktionen hos
övriga galler.
Fånglina, förtöj ningslina i för en av
en båt.
Fångvård, sammanfattande benämning
på åtgärder beträffande personer
dömda till fängelse, straffarbete,
internering, förvaring eller
ungdomsfängelse. Straffet avtjänas på
fångvårdsanstalter, vilka i Sverige
äro dels öppna, dels slutna med
särskilda former för säkerhets- och
ungdomsanstalter. Den som dömts
till straffarbete må som regel efter
tre månader överföras från sluten
till öppen anstalt. Den som ådömts
fängelse skall såsom regel undergå
straffet i öppen anstalt. Regler i lag
21 dec. 1945 om verkställighet av
frihetsstraff, 2082.
Fångvårdsanstalt. Beteckning för
anstalt där frihetsstraff avtjänas. Se
Fångvård, 2080 B.
Fångvårdsfullmäktige, två av
konungen utsedda personer som ingå som
ledamöter av Fångvårdsstyrelsen
vid behandling av viktiga ärenden
och representera social respektive
statsfinansiell sakkunskap.
Fångvårdsstyrelsen, centralt
ämbetsverk lydande under
justitiedepartementet, med uppgift att ha
överinseende över fångvårdsanstalterna
samt skyddskonsulenternas och
skyddsassistenternas verksamhet,
2080.
Fånö, gammalt gods i Norra Trögds
kommun i Uppsala län vid n.
Björkfjärden av Mälaren med stor
konstsamling. Axel Oxenstiernas
födelseort.
Fåret, Ov’is ar’ies, förekom tamt
redan i det gamla Egypten och
Babylon men i Europa först under
pål-byggnadstid. F. hölls först för
köttets och fettets skull (fettsvansfår).
Långt senare framträdde ullraser,
bland dem det berömda spanska
meri’nofåret. De finaste skinnen
erhållas av karakulfårets nyfödda
lamm (persian). Fårmjölken har hög
fetthalt. Den äkta Roquefort-osten
framställes av fårmjölk, 229 B, 533 B,
1278 B.
Fårlus, Meloph’agus ovi’nus,
blodsugande vinglös fluga, som parasiterar
på får.
Fårsläktet, Ov’is, underfamiljen
getdjur bland slidhornsdjuren, har
ned-åtböjda horn samt tårgropar. Tjugu
arter i Gamla världen och
Nordamerika. Störst är ar’galifåret från
Centralasien, mankhöjd 120 cm.
Minst är muffTonfåret i Sydeuropa,
höjd 70 cm. Något större än detta
är stäppfåret i Främre Asien. De
bägge sistnämnda gälla som
stamformer för tamfårets talrika raser.
Fårstyng, Oe’strus ov’is, styngfluga,
vars larver vandra in genom fårens
näsborrar och förorsaka nyssjuka.
Fårsvingel, Festu’ca ovi’na, viktigt
betesgräs, allmänt på torr mark, i
synnerhet hedar. F. är tätt tuvad
med borstlika blad, oftast lågväxt,
998.
Fårticka, ätlig svamp, gråvit, med kort,
tjock fot, stor hatt med vågig kant,
på foten nedlöpande rörskikt. Se
Tickor, 3301 B.
Fårön, ö intill n.ö. ändan av Gotland,
114 km2. I ö. flygsandsfält, numera
skogsplanterade. 917 inv. 1954. Fyr
i n.ö., 1413 B.
Fårösund. 1. Sundet mellan Gotland
och Fårö, en rymlig naturlig hamn.
— 2. Hamnplats på n. Gotland vid
F. 1. Tull- och lotsstation, 1129 inv.
1951. Fästning, flygplats och
örlogs-bas. — 3. Kommun i Gotlands län.
3 432 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Bunge, Fleringe,
Fårö och Rute.
Fåsjön, sjö i n.v. Västmanland, n. om
Nora, 88 m ö. h., avrinner till
Nora-sjön.
Fåt, se Faute.
Få’vitsk (fsv. fa-, litet och vit,
förstånd), oförnuftig; tanklös;
utsiktslös. — Fåvitska jungfrur, den gamla
bibelöversättningens benämning på
de fem jungfrur som omtalas i Matt.
25:1—13.
Fäbod, anläggning för sommarvistelse
i samband med boskapsskötsel på
avlägsna betesmarker, omfattar
vanligen fähus, stuga samt mjölk- och
ostbcd. Förekommer i Sverige norr
om Dalälven.
Fäderneslandet, först halvofficiell
tidning, utgiven 1830—33 av M. J.
Cru-senstolpe; från 1852 radikal tidning,
som småningom blev skandal- och
skvallertidning och nedlades efter
bojkott 1927.
Fäflugan, hästflugan, Hippobos’ca
equi’na, lever av hudavsöndringar
och oroar djuren genom att krypa
på oåtkomliga ställen. Se Lusflugor.
Fägre, församling i Moholms kommun
i n. Västergötland, Skaraborgs län,
1 306 inv. 1954.
Fäktning, tävlingsstrid med florett,
värja, sabel eller bajonett, utövas
sedan antiken och förekommer
numera i så gott som alla länder.
Frankrike och Italien har haft de
största framgångarna i OS, VM
4226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
