Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gerstenberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von GERSTENBERG, HEINRICH WILHELM
GETSEMANE
svenska bl. a. Aff dyäfwulens
frä-stilse (1495), 440 B.
von Ger’stenberg [gär’stanbärk],
Heinrich Wilhelm (1737—1823), tysk
diktare och kritiker, en föregångare
till Sturm und Drang (se d. o.),
mest bekant för skräckdramat
Ugo-lino (1768).
Gertrud av Helfta (1256—1302), tyskt
helgon. G. författade skriften Den
gudomliga nådens sändebud, ett av
den tyska mystikens mera
betydande verk.
Gertrud av Nivelies [niväl’] (omkring
625—659), de resandes
skyddshelgon, har bl. a. givit namn åt tyska
S:t Gertrudskyrkan i Stockholm.
Gerum, församling i Hemse kommun
på mellersta Gotland, Gotlands län,
147 inv. 1954. Kyrka från
1200-ta-let.
Gerumsberget, 328 m högt p’atåberg i
Västergötland mellan Falköping och
Tidaholm, 3455, 3774.
Gerumsmanteln. en kypertvävd, oval
yllemantel från äldre bronsåldern,
funnen 1920 i Hjortmossen, ö.
Gerums socken. Sveriges enda
bevarade klädesplagg från förhistorisk
tid. Förvaras nu i Statens historiska
museum.
Gerun’dium, i latinsk grammatik
benämning på vissa verbformer, som
brukas som kasusformer till
infinitiven, t. ex. scribendo (av
scri’-bere, skriva), genom att skriva.
Besläktat med G. är gerundi’vum,
verbaladjektiv med passiv betydelse,
t. ex. scriben’dus, som bör (eller
måste) skrivas.
Gerusalem’me libera’ta [dje-], det
befriade Jerusalem. Torquato
Tassos episka storverk.
Gerusi’a, grek., Spartas
rådsförsamling, vars medlemmar voro de 28
geronterna, alla över 60 år gamla
och valda på livstid. Även senaten
i nuvarande grekiska
folkrepresentationen.
Gervais [sjärvä’], mjuk fransk
grädd-ost, som brukar serveras rörd med
smör på käx eller som fyllning i
små bakverk till cocktails.
GervTnus, Georg Gottfried (1805—
71), tysk litteratur- och
teaterhistoriker, en av de första som
satte litteraturen i samband med
politiska och sociala förhållanden.
Detta jämte hans liberala
fram-stegstro gjorde honom till en
läromästare bl. a. för Georg Brändes.
Ge’ryon, i den grekiska mytologin
trehövdad jätte, vars
boskapshjordar rövades av Herakles.
Gés [sje’s], gruppnamn på indianer,
tillhörande en språkfamilj i det inre
av ö. Brasilien. Bland stammarna
märkas främst botokuderna.
Gesan’t (ty., Gesandter), sändebud.
Geschäf’t, ty., affärsverksamhet; i
svenskan ofta med förklenande
betydelse.
Gesell [gasel’], Arnold (f. 1880),
amerikansk barnpsykolog och
pediatriker med internationellt rykte,
sedan 1911 professor i barnhygien vid
Yaleuniversitetet. Mycket
betydelsefulla äro hans studier över
uppväxttidens fysiologiska och
psykologiska problem. Han har också
utfört en förnämlig insats för bättre
mentalhygien och vård under
förskolåldern. I svensk övers,
föreligger Barnens -värld och vår (1954),
278, 2149, 2757.
Ge’ser [g-], forntida stad i s. Palestina
mellan Jerusalem och havet. Heter
numera Tell el-Djeser. Utgrävningar
1902—09.
Gesim’s [j- eller g-], vågrätt listverk
upptill avslutande en fasad eller
vägg; även krönande list vid
dörr-eller fönsteröppningar.
Ge’sjov, Ivan Evstratiev (1849—1924),
bulgarisk politiker,
ministerpresident och utrikesminister 1911—13,
tog initiativet till Balkanförbundet
och första Balkankriget.
Gesner [gäs’-], Konrad (1516—65),
tysk-schweizisk naturvetenskapsman
och månglärd. G. var den förste
systematikern inom den
växtbiolo-giska forskningen, föregångare till
Linné.
Gesneria’ceae. växtfamilj med talrika
arter i tropiska länder. För sina
praktfulla blommors skull odlas
många hithörande arter,
Archi’me-nes, Gloxi’nia m. fl., som
rums-växter.
Gess, den med ett halvt tonsteg
sänkta tonen g.
Gess-dur, tonart, förtecknad med 6
b:n (för h, e, a, d, g och c).
Parallelltonart är ess-moll. Förväxlas
enharmoniskt med Fiss-dur (jfr
d. o.).
Ges’sner, Salomon (1730—1788),
schweizisk författare, målare och
etsare. Hans herdeidyller, där
versen ersatts av rytmisk prosa,
tilltalade i hög grad tidens
känslosamma smak och efterbildades
flitigt i de flesta länder, däribland
också Sverige.
Gest [sjesV] (fr. geste), åtbörd. —
Gestikulera, göra åtbörder.
Gestad, församling i Brålanda
kommun i s.ö. Dalsland, Älvsborgs län,
955 inv. 1954.
Ges’ta dano’rum, lat., danskarnas
bragder, Saxos danska historia. Jfr
Saxo Grammaticus.
Gesta franco’rum, lat., frankernas
bragder, Gregorius av Tours’
krönika.
Gestalt kallas inom psykologin alla
sådana retningskomplex som
uppfattas som en helhet. I gestalten är
varje del betingad av helheten.
Exempel på en gestalt i denna
mening är melodin, där varje enskild
ton får sin »mening» genom
samhörigheten med helheten.
Gestaltkvalitet, det som åstadkommer
att en samling sinnesintryck
uppfattas som en gestalt. Termen
infördes i psykologin 1890 av Chr.
von Ehrenfels och har spelat en
betydelsefull roll för den gestalt
-teoretiska forskningen.
Gestaltpsykologi, psykologisk riktning
som i motsats till den äldre
asso-ciationspsykologin icke betraktar
själslivet som uppbyggt av isolerade
enkla element utan framställer de
psykiska företeelserna som
ursprungliga helheter dvs. gestalter.
Den bärande idén i
gestaltpsykologin kan spåras tillbaka till Chr.
von Ehrenfels. Bland dess
företrädare märkas M. Wertheimer, K.
Koffka och W. Köhler, 2758.
Gestapo, förkortning för Geheime
Staatspolizei. Inrättades av Göring
efter Hitlers maktövertagande 1933
och kom senare under Himmlers
befäl, övervakade med ett stort
spionnät all politisk opposition i
Tyskland och senare även i de
tysk-ockuperade länderna. Den använde
terror och utpressningsmetoder vid
förhören och hade befogenhet att
sända personer till
koncentrationsläger eller likvidera dem utan
domstolsbeslut. G. utgjorde den
nationalsocialistiska diktaturens ryggrad,
1621, 2440.
Ges’ta romano’rum, lat., romarnas
bragder, en medeltida samling
latinska berättelser med romerska
motiv, skriven i England på
1300-talet.
Gestatio’n (lat. gesta’re, bära),
havandeskap, dräktighet.
Gestil’ren, ort i ö. Västergötland, ö.
om Falköping nära Kungslena. Här
stupade 1210 Sverker d. y. i strid
mot Erik Knutsson.
Ge’sundaberget, berg i Dalarna på
Siljans v. strand mitt emot Sollerön.
501 m ö. h., 639, 641 K, 643 B.
Ge’sunden, sjö i s.ö. Jämtland,
egentligen en utvidgning av Indalsälven.
30 km2, 203 m ö. h., 55 m djup,
1897 K.
Gesvint’ (ty. geschwind), raskt.
Gesäll (ty. Geselle, den som bor i
samma rum, sal), under
skråväsendets tid t. o. m. 1846 person som
arbetade för lön i ett
hantverks-skrå och som avlagt gesällprov från
att ha varit lärling. Numera
vanligen i den sistnämnda bemärkelsen.
Gesällerna brukade vandra från den
ena staden till den andra för att
utbilda sig i ett yrke. Genom sina
gesällföreningar, brödraskap,
till-varatogo de sina intressen gentemot
arbetsgivarna, mästarna. — I
allmän betydelse förr även kamrat,
följeslagare, 3080.
Gesäter, församling i Dals-Eds
kommun i v. Dalsland, Älvsborgs län,
358 inv. 1954.
Get a, Pub litts Septimlus, romersk
kejsare 21^=4^12, bror och
medre-gent till Cäracalla, som lät mörda G.
Getapel, sg\Vägtorn.
GetapuTien, skämtsamt namn på det
magra Smålånd, ytterst syftande på
dess forna omfattande getskötsel
(dialekt getapul, som har tidelag
med getter).
Geten, tamgeten eller tambocken
härstammar från flera vilda arter och
har många raser. Geten hålles mest
för mjölkens skull, »fattigmans ko».
Raggen är nästan värdelös, men
skinnen, särskilt killingskinnen,
användas som pälsverk. I Sverige är
getskötseln obetydlig, emedan geten
toppar ungträden i skogen och
klättrar över de flesta stängsel. Se
Getsläktet. 1382.
Ge’ter, trakisk folkstam, bosatt i
forntiden på n. Balkanhalvön, som
utkämpade ständiga strider med
greker och romare.
Getfot, hörnjärn, rännformigt
verktyg med spetsig egg, som användes
för att putsa invändiga hörn, t. ex.
i gjutmodeller.
Getingar, Ves’pidae, en familj av
gaddsteklarnas underordning; i
inskränkt bemärkelse arter av släktet
Ves’pa, Sverige nio arter. Störst är
bålgetingen, 35 mm, som bor i
ihåliga träd. Tre arter ha fritt
hängande bon. Getingboet grundlägges av
en övervintrande hona. Det
innehåller högst ett par tusen individer,
de flesta arbetare. Larverna matas
med söndertuggade insekter, som G.
fånga i flykten, 1764, 3229, 3230 B.
Getinge, kommun i v. Hallands län,
2195 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Getinge och
Rävinge.
Getost, getmjölksost eller vitost, ost
av handskummad getmjölk,
biprodukt vid framställning av mesost,
som görs av vasslan.
Getpors, se Skvattram.
Getrams, Convalla’ria polygona’tum,
art av familjen liljeväxter, med
rör-formiga, grönvita blommor, ensidigt
nedhängande från bladvinklarna. G.
kallas även Salomos insegel, emedan
den vågräta jordstammen har en
rad om sigillstämplar erinrande ärr
efter tidigare års bortvissnade
stammar, färgpl. vid art. Blommor.
Getse’mane (trol. aram., Oljepress),
enligt Matt. 26:36, Mark. 14:32
örtagård vid Oljeberget invid
Jeru
23—507033 VIII
4249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
