Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Getsläktet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GETSLÄKTET –––––––––––––
salem, där Jesus efter nattvardens
instiftande utkämpade sin
böne-kamp, förråddes och fängslades.
Såsom G. visas nu en gammal
trädgård vid foten av oljeberget, 2087
B.
Getsläktet, Cap’ra, tillhör
slidhorns-dj urens familj och omfattar de
egentliga getterna, samt dessutom
bl. a. stenbocken, C. ibex, som i ett
ringa antal individer lever vild i
Alperna, 1382.
Getter [get’-] (eng., av get, få el.
fasttaga), benämning på hjälpmedel
att erhålla högt vakuum i t. ex.
elektronrör. Kan bestå av en i en
metallkapsel innesluten kvantitet
lättförångad metalloid, t. ex.
arsenik, som efter förgasning medelst
högfrekvensvärme bildar en inre
beläggning med stor yta på
glas-höljets väggar. Vid denna
beläggning kvarhålls gasresterna genom
adsorption.
Getterön, ö på Hallandskusten utanför
Varberg, 1531, 1531 K, 1534.
Getto, se Ghetto, 1885.
Gettysburg [gäVisbag], mindre stad i
Pennsylvania, USA. 7 046 inv. 1950.
Vid G. utkämpades 1863 den första
avgörande drabbningen mellan
nord-och sydstaterna. Slagfältet är nu
nationalpark, 2496 B.
Gettysburgtalet, berömt minnestal av
Abraham Lincoln över de stupade
vid G., vari L. framlade sin
formulering av demokratins innebörd,
85, 2167.
Getväppling, AnthylTis vulnera’ria,
familjen ärtväxter, ört med gula
blommor i huvud och parbladiga blad
med stort uddblad. Ängsbackar,
stundom odlad, 1065 B.
Getå, station och lastageplats i n.
Östergötland vid Bråviken och
Nyköping—Norrköpinglinjen. Mycket
besökt sommar ort. Här inträffade 1
okt. 1918 en järn vägsolycka, som
kostade 41 personer livet.
Geum, släkte av familjen rosväxter,
med nötlika frukter, i spetsen
försedda med ett krokböjt spröt, och
rosettställda, parbladigt delade blad.
Hit höra nejlikrot, G. urba’num och
humleblomster, G. rivaTe.
Gevaert [che’fart], Francois (1828—
1908), belgisk musikforskare,
direktör för konservatoriet i Bryssel och
författare till talrika
musikhistoriska och musikteoretiska verk.
Gevaldiger (ty. Gewaltiger, profoss),
till 1850 titel å poliskonstapel.
Gewandhauskonserterna [gevant’-]
kallades de berömda konserter som
sedan 1743 gåvos regelbundet i
Leipzig, från 1781 i det gamla tyghuset
(Gewandhaus). Bland ledarna för
G. märkas särskilt Mendelssohn och
i senare tid W. Furtwängler.
Gevelsberg [ge’fälsbärk],
järnindustristad i delstaten
Nordrhein-Westfa-len, v. Tyskland. 27 918 inv. 1950.
Gevä’r, egentligen vapen i allmänhet.
I särskild och vanlig bemärkelse
handeldvapen, såväl av äldre som
av nyare automatiskt fungerande
typer, även jaktvapen av
eldvapentyp. Nuvarande svenska
gevärstyper äro: 6,5 mm (m/96 och m/38);
8 mm (m/40); 6,5 mm
automatgevär (m/42).
Gevärsfaktori’, fabrik för tillverkning
av gevär m. m. För närvarande
finnes två G. i Sverige, ett privat,
främst för jaktgevär, i Huskvarna
och ett statligt i Eskilstuna, Carl
Gustafs stads gevärsfaktori, anlagt
1813, — 3645.
Gevärsgranat, överkalibrig projektil
som avlossas från ett gevär medelst
en särskilt på gevärspipan fastsatt
utskj utningsanordning.
Geysir [gai’sir], se Gej ser.
Geza eller Geisa [ge’sa], furste av
Ungern 972—997, den helige Stefans
far, lät döpa sig 994 och begynte
Ungerns kristnande.
1. Gezelius, Johannes d. ä. (1615—
90), kyrkomän, biskop i Åbo från
1664, kraftfull kyrkoledare och
folkuppfostrare. Påbörjade ett stort
bibelverk som fortsattes av hans son
och sonson. Jfr nedan.
2. Geze’lius, Johannes d. y. (1647—
1718), son till J. G. d. ä., teolog,
faderns efterträdare som biskop i Abo.
3. Gezelius, Johannes den yngste
(1686—1735), son till J. G. d. y.,
teolog, biskop i Borgå 1721.
Ghada’mes, oas i västligaste Libyen
på gränsen till Algeriet. Ca 7 000
inv. Viktig knutpunkt för
karavanvägar, 24 K.
Gharda’ia, ökenstad i s. Algeriet,
Nordafrika. 17 537 inv. 1948, — 1166.
Ghase’1, ursprungligen arabisk
diktform, senare med förkärlek odlad
av de persiska skalderna i kärleks
-och dryckesvisor. Versen har ytterst
invecklad byggnad med
rimflät-ningen aa, ba, ca, da osv. samt
upprepning av den första strofens ord
i de följande. Bland europeiska
ef-terbildare kunna nämnas Rückert,
Plåten, Topelius, Fröding, Frans G.
Bengtsson m. fl., vilka alla nöja sig
med en betydligt förenklad form.
Ghat, oasstad i s.v. Fezzan i
förutvarande ital. kolonin Libyen. Ca
8 000 inv. Knutpunkt för vägnätet,
24 K.
Gha’ts [gåts], pass, trappa, de berg,
som kanta Dekkans kuster. Västra
Ghats äro basalt- och gnejsberg, i
söder nående över 2 000 m ö. h.
östra Ghats sänka sig trappformigt
mot öster, 170 K.
Ghaza, se Gaza, 1239 K.
Ghaznavi’derna, afgansk
härskardynasti (976—1154). Den främste
härskaren var Mahmud den store (998—
1030), som utvidgade sitt välde till
Bagdad och Indus’ mynningar. Den
siste av ätten, som dödades 1186,
var Ghosru Malek, 12 B.
Ghedi’ni [ge-], Federico (f. 11/7 1892),
italiensk tonsättare, f. n. en av sitt
lands främsta. Har komponerat verk
på musikens alla områden. Blev
1942 konservatorielärare i Milano.
Ghéon [geå"»"], Henri, pseudonym för
H. Vangeon (1875—1944), fransk
författare, grundade tillsammans med
A. Gide m. fl. La Nouvelle Revue
Francaise, blev under första
världskriget katolik och utmärkte sig
sedan framför allt som förnyare av
mirakelspelet.
Ghetto [get’å], italiensk benämning på
de åt judarna upplåtna kvarteren i
syd- och östeuropeiska städer, även
judekvarter annorstädes, 1885.
Ghibelli’ner [gi-], medeltida parti
-namn med växlande betydelse. G.
kallades anhängarna till de
hohen-staufiska kejsarna under deras
strider med påven, vars män
benämndes guelfer. Senare partinamn i
Italien, 1811.
Ghiber’ti, Lorenzo (1378—1455),
italiensk bildhuggare och guldsmed,
verksam i Florens, en av
banbry-tarna för renässansen. G:s
huvudverk är bronsportarna till norra
portalen i Florens’ baptisterium (1403—
24) och portarna till huvudportalen
i öster, den s. k. Paradisporten (1425
—52). De förra som framställa
scener ur Nya Testamentet ansluta
ännu till medeltida tradition, de
senare med scener ur Gamla
Testamentet äro mera måleriskt frigjorda.
För Or San Michele utförde G. tio
bronsstatyer, 1016, 1819.
Ghirlandajo [girlandaj’å], Domenico,
egentligen Domenico di Tommaso
–––––––––––- GIBRALTAR
Bigordi (1449—94), italiensk målare,
en av de främsta av den
florentinska skolan under 1400-talets senare
del. Högst nådde G. i sina fresker i
Florens, kyrkorna Santa Trinitå och
Santa Maria Novella, och Rom,
Six-tinska kapellet. Bland G:s staffli
-målningar märkas Konungarnas
tillbedjan (Florens) och porträtt, t. ex.
Gubbe med barn (Louvren) och
flera kvinnoporträtt, 1016, 1819,
2289 B, 2401, 2854.
Ghor, se El Ghor.
Giannini [dja-], Dusolina (f. 1902),
italiensk sopransångerska, anställd
vid Metropolitanoperan i New York
1936—41. Har även uppträtt i
Sverige (l:a ggn 1926).
Giants Causeway [djai’ants kå’svei],
eng., jättarnas promenad,
kustformation av 40 000 basaltpelare vid
Antrim, n. ö. Irland.
Gibbon [gib an], Edward (1737—1794),
engelsk historiker, berömd för sin
stora History of the Decline and
Fall of the Roman Empire (1776—
88, sv. ö. 1947), 840.
Gibbo’ner, Hyloba’idae, en familj av
smalnäsorna (se Apor), omfattar två
släkten med åtskilliga varandra
närstående arter, som leva i Bortre
Indien och på Sundaöarna. De hålla
till i träd, äro sällskapliga och
livnära sig mest av växtföda. De största
arterna nå en höjd av 1 m, 118.
Gibbons [gib’ans], James (1834—1921),
den förste nordamerikanske
kardinalen, utnämnd 1886, förde en
försonlig politik mot såväl
protestantismen som arbetarorganisationerna.
Gibbons [gib’ans], Orlando (1588—
1625), engelsk kyrkomusiker, en av
Englands största tonsättare. Organist
i Westminster Abbey och en
framstående orgel- och virginalspelare,
845.
Gibbs [gib’s], James (1682—1754),
engelsk arkitekt, elev till Carlo Fontana
i Rom, efter Wren en av de främsta
företrädarna för den palladianska
klassicismen i England. G:s
huvudverk är centralbyggnaden Radcliffe
Camera i Oxford (1737—48).
Gibbs [gib’s], Josiah Willard (1839—
1903), nordamerikansk fysiker och
värmeteoretiker, är mest bekant för
sin faslära. G:s fasregel (1878)
uttrycker ett j ämviktsvillkor, som
gäller för heterogena system, t. ex. 1)
en fast kropp och en vätska, 2) två
ej biandbara vätskor, 3) en vätska,
en gas och en fast kropp, varvid
tillståndet hos systemet bestämmes
av variablerna temperatur, tryck
och eventuellt av
koncentrationsför-hållanden. — G:s fasregel utsäger
att antalet mekaniskt skilj bara
delar, faser = 2 + antalet komponenter
— antalet variabler. — Exempel
systemet is + vatten + vattenånga.
Här är antalet komponenter 1,
antalet faser 3. Sålunda blir 3 = 2 + 1—
antalet variabler, varför antalet
variabler (temperatur och tryck) måste
bli noll. Systemet kan sålunda
existera i jämvikt endast vid ett
bestämt tryck och en bestämd
temperatur. Ändras endera av dessa,
försvinner en av faserna.
Gib’bus, ryggradspuckel, vanligen
förorsakad av tuberkulos.
Gi’bea (hebr., kulle), namn på flera
bibliska orter, bl. a. Sauls Gibea,
troligen nuvarande Tell al-Ful n.
om Jerusalem.
Gi’beon, forntida stad i Palestina, n.v.
om Jerusalem, nu al-Djib.
GibraPtar [spanskt uttal chibraltar’],
arab. Djabal al-Tarik, Tariks berg,
brittisk kronkoloni på en halvö i
sydligaste delen av Pyreneiska
halvön, vid inloppet till Medelhavet. 5
km2, 24 000 civila inv. 1952. Stora
425°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
