Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Grate ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRATE, ERIC
GREATER BRITAIN
italiensk zoolog, mest känd som
upptäckare av malarians smittämne.
Grate, Eric (f. 14/8 1896), skulptör,
professor vid Konsthögskolan 1941
—51. Bland hans arbeten, präglade
av en sträng men nyanserad form
och en lyrisk fantasi, märkas
porträttbyster, fontänskulpturer för
Katarina realskola (1934) och Bromma
läroverk (1938), relief i Marabou
chokladfabrik, Sundbyberg (1943)
samt fyra friskulpturer, Årstiderna
(1944), för kanslihuset i Stockholm,
3330.
Gra’tia, lat., gunst, nåd; tack.
Gratia’1, nådegåva, penningunderstöd.
— Gratialist, indelt soldat med
pension ur Vadstena
krigsmanshus-kassa.
Gratianus (d. 383), romersk kejsare
375 efter sin far Valentianus I.
Försvarade framgångsrikt rikets
västgräns mot germanerna och
segrade 378 vid Colmar. Mördad.
Gra’tiema, se Gracerna, 1430.
Gratifikation, extra belöning utöver
avtalat arvode.
Gratin [-tä"g’], fr., i regel kokt rätt,
som sedan ytterligare ugnsteks,
gra-tineras.
Gratis (lat. gra’tiis, av ynnest), till
skänks.
Gra’tisemission, se Fondemission.
Grattan [gräVan], Henry (1746—1820),
irländsk politiker. Motsatte sig
par-lamentsunionen mellan Irland och
England men accepterade fullbordat
faktum. Stred för katolikernas
medborgerliga rättigheter.
Graubü’nden, kanton i ö. Schweiz,
7 109 km2, 140 800 inv. 1953,
huvudstad Chur, 2955 K.
Graudenz [grao’dents], po. Grudziadz,
stad i n. Polen vid Weichsel. 36 805
inv. 1946. Fästning vid Weichselbro.
Grauers, Sven (f. 20/12 1891),
historiker, skolman, professors titel 1944.
Har författat flera arbeten om den
karolinska tiden samt om
medlemmar av ätten Wachtmeister.
Graun, Karl Heinrich (1703 eller 04—
59), tysk tonsättare, skrev för
Fredrik II:s opera i Berlin en rad
sceniska verk. Oerhört populärt, i
Sverige ända in på 1800-talet, var
hans oratorium Jesu död (1755).
Grav (lat. grav’is, tung), allvarlig,
tungt vägande. — Grav accent eller
tvåstavighetsaccent, tyngande
tonvikt på ord eller stavelse, t. ex.
an’den (av ande). — Tecknet ’
grav (accent), förekommer bl. a. i
franska och italienska.
Grava, kommun i s. Värmlands län,
2 829 inv. 1954.
Gra’vad fisk, fisk som lagts i press
med en kryddblandning (socker,
salt) mellan lagren. Benämningen
torde komma från en tidigare sed
att i jorden begrava kärlet med den
beredda fisken.
Grava’men, pluralis grava’mina, lat.,
besvärande omständighet.
Gra’vand, Tador’na tador’na, är vit
med huvud och hals grönsvarta, ett
rödbrunt band över rygg och bröst
samt grön och brun vingspegel.
Näbb och fötter äro röda. Den
häckar i Sverige vid Västkusten och
östersjökusten, 1274.
Gravarne, fiskläge i mellersta
Bohuslän på Sotenäset, är tillsammans
med Bäckevik municipalsamhälle.
1 989 inv. 1954. Konservindustri,
stenhuggeri m. m., 424, 424 K.
Gravatio’nsbevis, av
inskrivningsdomare utfärdat intyg över de
inteckningar, som belastar (graverar)
en fastighet.
Gravbrev, skriftligt avtal med
begravningsplats’ styrelse om upplåtelse av
gravplats.
Gra’ve, italiensk musikterm,
högtidligt, allvarligt.
Grave, Elsa (f. 17/1 1918),
författarinna, målarinna, har bl. a. utgivit de
utpräglat personliga
diktsamlingarna Som en flygande skalbagge
(1945) och Bortförklaring (1948)
samt den bisarra romanen Ariel
(1955), 3342.
Gravelines [gravlin’], hamnstad och
badort i dep. Nord, nära Pas de
Calais, n. Frankrike, 6 282 inv. 1954.
Gravelotte [gravlått’], by i n.ö.
Frankrike, en mil v. om Metz. Här vunno
tyskarna 18 aug. 1870 ett blodigt
slag, varigenom den franska armén
tvingades att återvända till Metz,
där den innestängdes.
Gravendal, f. d. järnbruk i s.v.
Dalarna på gränsen mot Värmland och
Västmanland. Var på 1700-talet
centrum i de stora
Gravendalsver-ken.
s’Gravenhage [s’chra’fanha’cha],
holländska namnet på Haag, 319 K.
Gravensteiner, högbyggd, något
kantig, tämligen stor äpplesort med
mycket fin smak. Alla G.-träd i
Mälardalen fröso bort under de stränga
vintrarna i början av 1940-talet,
1233 B.
Grave’ra. 1. (Lat. grava’re, belasta),
besvära, belasta, särskilt med
inteckning i fastighet o. dyl. —
Gra-ve’rande, allvarlig, besvärande,
försvårande. — 2. (Fr. graver, rista),
inrista, utföra gravering.
Grave’ring, dekorationsteknik,
inristning på olika material, t. ex.
metall, glas, sten, trä eller ben,
medelst gravstickel eller annat
verktyg för att åstadkomma ornament,
bokstäver eller bilder i ytan. Jfr
Gravyr, 1418.
Graves [grav’]. 1. Vindistrikt i dep.
Gironde, s.v. Frankrike. — 2. Namn
på därifrån kommande vita
bor-deauxviner.
Graves [greivs], Robert (f. 1895),
engelsk författare. Efter en omfattande
och ganska ojämn produktion utgav
han den utmärkta skildringen från
det antika Rom, Jag Claudius (1934,
sv. ö. 1935) och Claudius Guden
(1935, sv. ö. 1936), varpå han
fortsatte med de historiska romanerna
Belisarius (1938, sv. ö. 1939) och Det
gyllene skinnet (1944, sv. ö. 1945).
Gravesend [greivsend’], engelsk
hamnstad i Kent s.ö. om London vid
Thamesviken. 45 960 inv. 1954.
Skeppsvarv, dockor och
befästningar.
Gravfält, arkeologisk benämning på
en samlad grupp av gravar, ofta
från samma period.
Gravhög, förhistorisk hög av jord
eller stenblandad jord, uppbyggd
över en eller flera gravar, 1911 B,
3801 B.
Gravi’d, tung, havande; dräktig, 1570.
Gravidite’t, se Havandeskap, 1572 B.
Gravime’ter, instrument för
malmlet-ning genom bestämningar av
tyngdkraftens variationer kring och över
malmförekomsten, 2247.
Gravitatio’n, den kraft varmed alla
massor i universum attrahera
varandra. Hypotesen om en sådan
kraftverkan framställdes först av
Newton, som 1684 formulerade den
allmänna gravitationslag, som styr
bl. a. himlakropparna i deras
rörelser. Tyngdkraften på jorden är
en av G:s mest påtagliga yttringar.
Enligt Einstein är även ljuset
underkastat G:s lagar, enär det är en
energiform och sålunda kan
tilldelas en viss massa, 182.
Gravite’t, tyngd, värdighet. —
Gra-vite’tisk, högtidlig, tillgjord.
Gravkor eller gravkapell, kallas en
med kyrkan sammanbyggd eller
fri
stående mindre byggnad, uppförd
som familjegrav. G. förekom i
Sverige redan under medeltiden, men
blev vanlig först på 1600-talet.
Gravlax, lax som gravats med
socker, salt och salpeter. Jfr Gravad
fisk.
Gravlund, Thorkild (1879—1939), dansk
författare, som i sin omfattande
produktion gett uttryck åt sin
starka hembygdsentusiasm.
Gravplundring, bestraffades i äldre
rätt såsom särskilt svårt stöldbrott.
Gravröse, en under Nordens
brons-och järnålder ofta förekommande
gravtyp, som består av en över en
eller flera gravar upplagd hög av
stenar. Gravröset är antingen täckt
av jord eller obetäckt, då det
kallas gravkummel eller röse.
Gravstickel, graveringsverktyg av stål
med trekantig spets, 1418.
Gravsänka, ett nedsjunket parti av
jordskorpan mellan två
förkastnings-sprickor, 15, 332, 332 B.
Gravy’r, dels beteckning för det vid
gravering (se d. o.) åstadkomna
resultatet, dels för grafiska blad,
särskilt djuptrycksalster, 1418. — 2.
Trycktypens bokstavsbild.
Gravö’r, utövare av gravering, t. ex.
medalj gr avör; grafisk konstnär.
Gray [grei], Stephen (1670—1736),
engelsk fysiker, känd bl. a. för sina
tidiga undersökningar rörande olika
kroppars förmåga att leda
elektricitet, 798.
Gray [grei’], Thomas (1716—71),
engelsk skald. Hans Elegy written in a
country churchyard (1751, sv. ö. av
G. A. Silverstolpe) blev oerhört
beundrad och är ett av
förromantikens mest betydande verk. Även
hans dikter med fornnordiska
motiv ha övat stort inflytande, bl. a.
på den götiska renässansen i
Sverige, 840, 2857.
Graz [grats], huvudstad i Steiermark,
s.ö. Österrike, landets näst största
stad, vackert belägen i Murs
dalgång. Universitet, teknisk högskola.
Biskopssäte, 226 453 inv. 1951,
3884 K.
Grazia’ni, RodoFfo (1882—1955),
marskalk av Italien. Deltog i första
världskriget, blev sedan guvernör
i Libyen och förde från 1935
befälet på Somalifronten i kriget mot
Abessinien. Vicekonung där 1936—
38, generalguvernör i Libyen under
andra världskrigets andra år.
Inledde 1940 offensiv mot Egypten
men led katastrofalt nederlag och
avgick från alla sina poster i febr.
1941. Krigsminister i den
neofascis-tiska regeringen 1943—44.
Kapitulerade för de allierade 1945. Fängslad
som krigsförbrytare 1948 och ställd
inför italiensk militärdomstol 1944.
1950 frigiven på grund av amnesti,
3746.
Grazio’so [gratsiå’så], italiensk
musikterm : behagfullt.
Greaseproof [gris-prof], internationell
benämning på smörpapper, 2616.
Great Barrier Reef [greit bäria ri’f],
se Stora Barriärrevet.
Great Basin [bei’san], Stora bäckenet,
avloppslöst bäcken i v. USA, inom
Utah och Nevada, ca 550 000 km2.
En stor del av området intogs under
istiden av stora sötvattenssjöar, som
hade avlopp mot n.v. En rest av
dessa är Stora Saltsjön. Se även
Stora Bäckenet, 2490 K.
Great Bear Lake [bä’a lei’k], se Stora
Björnsjön, 2490 K.
Great Britain [brit’an], engelska
namnet på Storbritannien.
Great Dividing Range [divai’ding
reindj], bergskedjan längs
Austral-kontinentens ö. rand.
Greater Britain [brit’an], eng., större
24—507033 VIII
4265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
