Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Greater ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREATER NEWCASTLE
GREKISK KONST
Britannien, slagordsmässig
beteckning på hela det engelska
världsväldet.
Greater Newcastle [njo’kasl], stad i
Nya Sydwales, Australen, 136 480
inv. 1951.
Great Eastem [i’stan], kombinerad
propeller- och hjulångare, byggd
1854—58 i London; på sin tid det
största fartyget i världen.
Misslyckad i konstruktivt avseende. Erhöll
dock användning vid utläggning av
de första atlantkablarna.
Great Falls [fåTs], stad i Montana,
USA, vid Missouri, 39 214 inv. 1950.
Stora vattenfall. Kopparsmältverk.
Great Grimsby, se Grimsby, 3278.
Great Lakes [leiks], de stora sjöarna
på gränsen mellan USA och Canada.
Great Plains [pleins], eng. stora
slätterna, prärieplatån närmast ö. om
Klippiga bergen, USA.
Great Salt Lake [såTt lei’k], se Stora
Saltsjön, 2490 K.
Great Slave Lake [slei’v leik], se
Stora Slavsjön, 2490 K.
Great Valley [välTi], stora dalen,
dalgång i Californien, mellan
kustbergen och Sierra Nevada,
genomflu-ten av floderna Sacramento och San
Joaquin.
Great Yarmouth [ja’mahl. se
Yar-mouth, 3273 K.
Gréban [greban®’], Arnoul (1400-talet),
fransk författare till ett passions
-drama, som ännu varje år uppföres
i Paris, 1178.
Grebbestad, förutvarande köping i n.
Bohuslän, 694 inv. 1951.
Folkhögskola. Badort, fiskläge,
konservfabriker, 424 K.
Grebo, iörsamling i Björsäters
kommun i mellersta Östergötland,
Östergötlands län, 828 inv. 1954.
el Greco [gräk’å], egentligen
Domeni’-co Theotoco’puli (1541—1614), spansk
målare av grekisk härkomst, elev
till Tizian, men tog även starka
intryck av Tintoretto. Från 1576
bosatt i Toledo, där han utvecklade
en egenartad, manieristisk stil fylld
av ett mystiskt-visionärt innehåll
och med starkt glödande färg. Bland
G:s arbeten märkas Greve Orgaz’
begravning (1580-talet, Toledo),
landskapsmålningen Toledo i
åskväder (omkring 1600, New York)
och apostlarna Petrus och Paulus
(omkring 1593, Nationalmuseum). G.
var även en framstående
porträttmålare. Hans konst har under
1900-talet blivit särskilt
uppmärksammad av expressionisterna, 1424,
1424 B, 2401, pl. vid art. Spansk
konst.
Gredeli n (fr. gris de lin, lingrå),
rödviolett, lilafärgad.
Green [gri’n], området närmast ett
hål i golf. G. är alltid jämn med
kortklippt gräs.
Green [gri’n], Julien (f. 1900), fransk
författare av nordamerikansk —
ursprungligen skotsk och irländsk —
härkomst. Hans romaner handla
företrädesvis om bisarra existenser i
en ofta surrealistiskt skildrad lands
-ortsmiljö. G:s dragning mot mystik
har lett till övergång till
katolicismen. Bland hans verk må nämnas
romanerna Adrienne Mesurat (1927,
sv. ö. Adrienne, 1929), Léviathan
(1929), Le visionnaire (1934),
Mi-nuit (1936), Varouna (1940), Moira
(1950, sv. ö. 1951) samt mycket
värdefulla dagboksanteckningar,
Journal (hittills sex delar, den första
utgiven 1938, den senaste 1955),
1186.
Green [gri’n], Thomas Hill (1836—
82), engelsk filosof, professor i
Oxford, starkt påverkad av den tyska
idealismen hos Kant och Hegel.
Världen är för honom ett system
av relationer, fasthållna av
medvetandet.
Green [gri’n], William (1873—1952),
amerikansk fackföreningsledare,
ordförande i American Federation of
Labour från 1924.
Green Bay [gri’n bei’], hamnstad i
Wisconsin, mellersta USA. 52 735
inv. 1950. Utskeppning av
spannmål och trävaror.
Greene [gri’n], Graham (f. 1904),
engelsk författare, vars ofta fränt
realistiska romaner besjälas av en
paradoxal katolicism, t. ex. Lagt kort
ligger (1938, sv. ö. 1939), Makten
och härligheten (1940, sv. ö. 1945),
Hjärtpunkten (1948, sv. ö. s. å.)
och Slutet på historien (1951, sv. ö.
s. å.), 845.
Greene [gri’n], Robert (1558—92),
engelsk skald, dramatiker och
romanförfattare, föregångare till
Shakespeare, 838.
Greenock [gri’nak], hamnstad till
Glasgow i Skottland vid Clydeviken.
76 292 inv. 1951. Stora skeppsvarv.
Green River [gri’n riv’a], jämte Grand
River källflod till Colorado River,
v. USA, upprinner i Klippiga
bergen, 1 200 km lång.
Greensboro [gri’nsbara],
bomullsindustristad i Nord Carolina, s.ö. USA.
74 389 inv. 1950.
Greenwich [gri’nidj], del av ö.
London, 90 600 inv. 1954 Industri,
många officiella byggnader. Över
G:s observatorium dragés vanligen
0-meridianen, 2449. Jfr nedan.
Greenwich Mean Time [gri’nitj mi’n
taim], (G. M. T.), greenwichtid, även
kallad världstid, medelsoltiden för
den meridian, som går genom
Greenwichs observatorium. G. utgör
utgångspunkten för det internationella
tidssystem, som infördes på
1880-talet och enligt vilket jorden
indelas i tjugufyra tidszoner, begränsade
av meridianer med inbördes avstånd
av 1 timme eller 15°. Våra
krono-metrar ställas följaktligen efter G.,
ehuru 1 timme tidigare.
Greenwood [gri’nod], Arthur (1880—
1954), engelsk politiker och
arbetarledare, medlem av underhuset
från 1922. Hälso vårdsminister i
MacDonalds regering 1929—31,
medlem av samlingsregeringen 1940—
42, arbetarpartiets parlamentsledare
1942, 1943 även skattmästare. Lord
Privy Seal i Attlees regering 1945—
47, minister utan portfölj april—
september 1947.
Gregoria nska kalendern eller Nya
stilen, den av Gregorius XIII 1582
införda, nu gällande kalendern, i
Sverige tillämpad sedan 1753, —
2270.
Gregoria’nsk sång, den
romersk-katolska kyrkans av gammalt brukade
kyrkliga sångkonst, ytterst med
tydliga påverkningar från den gamla
judiska sångstilen. Som dess stora
organisatör brukar man räkna påven
Gregorius den store, 1824, 2110.
Gregorius I, den store (omkr. 540—
604), en av medeltidens mest
betydande påvar, grundaren av det
medeltida maktpåvedömet. G. är
särskilt bekant för den till hans
namn knutna kyrkomusikaliska
reformen, som innebar, att den
liturgiska musiken (delvis) ordnades
och normerades. Ett praktiskt stöd
hade han därvid i den av honom
grundade Schola cantorum j Rom.
Den på G:s initiativ föranstaltade
missionen bland anglosaxarna
bidrog till att sprida den liturgisk
-musikaliska reformen norr om
Alperna, 1824, 2768.
Gregorius VII (omkring 1020—85),
på
ve från 1073, tidigare munk med
namnet Hildebrand. Genomförde
1074 prästernas celibat och hävdade
under investiturstriden kyrkans
överhöghet över den världsliga
makten. Avsattes av kejsar Henrik IV
och dog i landsflykt.
Gregorius IX (omkring 1145—1241),
påve 1227, låg i strid med kejsar
Fredrik II och införde inkvisitionen
i Tyskland, 2769.
Gregorius XI (d. 1378), påve i
Avignon 1370, återvände 1377 till Rom.
Gregorius XIII, påve 1572—85, känd
för den efter honom uppkallade
gregorianska kalendern, som påbjöds
1582 och 1753 infördes i Sverige,
3462.
Gregorius XVI, påve 1831—46,
regerade i högkonservativ anda,
bekämpade alla reform- och
frihetsrörelser.
Gregorius av Nazians (d. omkr. 390),
kyrkofader, en av de tre
kappado-kierna (jfr Gregorius av Nyssa).
Berömd talare och brevskrivare. Sitt
metafysiska grubbel tolkade han
med stor poetisk kraft i djupsinniga
tankedikter, som också i metriskt
avseende innebära en förnyelse av
den grekiska verskonsten, 1440.
Gregorius av Nyssa (d. omkring 395),
kyrkofader, en av de tre
kappado-kierna, G., hans bror Basilius den
store och Gregorius av Nazians,
och den mest spekulative
företrädaren för deras hellenskt influerade
teologi, 1440.
Gregorius av Tours (d. 594), biskop
i Tours, frankisk historieskrivare,
vars stora krönika Ges’ta
franco’-rum ger en livfull bild av vad som
tilldrog sig i merovingernas rike.
Gregorius Illuminator, G.
upplysa-ren (d. 320), Armeniens apostel.
Gregoro’vius, Ferdinand (1821—91),
tysk historiker, författare till ett
monumentalt arbete om Roms
historia under medeltiden (8 bd 1859
—72).
Greifswald [grai’fsvalt], stad i
delstaten Mecklenburg, n. Tyskland,
s. om Rügen, 43 590 inv. 1946.
Svensk besittning 1648—1814.
Universitet, 3559 K.
Greiser [grai’sar], Arthur (1897—1946),
tysk nazist, politiker,
senatspresi-dent i Danzig 1934—39. Gauleiter i
Warthedistriktet 1939—45. Infångad
av ryssarna 1945 och avrättad som
krigsförbrytare.
Greiz [graits], stad i Thüringen,
Tyskland, vid floden Elster, 45 410
inv. 1946.
Greker, ursprungligen en av de
folkstammar, som koloniserade
Grekland i forntiden. Numera de
grekisktalande invånarna i Grekland
och dess grannländer, ett bland
-folk, som uppstått genom en
sammansmältning av forntidens
grekiska folk och senare invandrade
slaver och albaner, 1451 B, 3097.
Grekiska alfabetet återgår på ett
semitiskt. har 24 tecken
(ursprungligen 22), skrives sedan omkring
800-talet från vänster till höger.
2 B.
Grekiska språket, ett indoeuropeiskt
s. k. centumspråk, Europas äldsta
litteraturspråk, indelas i
forngre-kiska, medelgrekiska (koine’, se
d. o.) och nygrekiska. G. har
riktat de moderna språken med ett
stort antal ord, som blivit
allmänna i synnerhet som vetenskapliga
termer eller tekniska, 1431, 1743.
Grekisk-katolska kyrkan, se
Grekiskortodoxa kyrkan.
Grekisk konst omfattar tiden från ca
1100 f. Kr. till tiden omkring Kristi
födelse. Den indelas i geometrisk
4266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
