Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Grottesk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GROTTESK
GRUT, WILLIAM
uttryck om industrialismen med
dess Mammonsdyrkan och
nedsättande av människovärdet. Jfr
Grottesången.
Grottesk, se Grotesk.
Grottesången (isl. Grottasongr),
edda-dikt, dock ej i Codex Regius, om
kung Frode och hans underbara
kvarn, Grotte, på vilken
jättekvinnorna Fenja och Menja malde guld
och lycka åt Frode, men slutligen,
då de behandlades hårt, hämnades
med att mala krig och undergång.
Grotthyena, Hyæ’na spelæ’a, en stor
europeisk hyenaart från istiden.
Grottlejon, FeTix spelae’a, väldig
lejonart, som förekom i Europa
under istiden.
Grottmålningar, grottristningar, bilder
funna i som bostäder använda
grottor från paleolitisk tid; de första
upptäckta 1879. Bilderna, som i
regel framställa djur, t. ex. hästar,
hjortdjur, renar, bisonoxar,
mammutdjur och björnar, mera sällan
mänskliga gestalter, äro dels (pä
väggar och tak) inristade
konturteckningar, dels målningar i svart,
brunt eller rött, dels en
kombination av båda teknikerna. De flesta
dylika målningar äro funna i
grottor i Frankrike och Spanien, bl. a.
Font-de-Gaume och Altamira.
Bilderna, som ofta ha högt
konstnärligt värde, ha troligen haft magisk
innebörd.
Grovare, församling i Hökerums
kommun i mellersta Västergötland,
Älvsborgs län, 137 inv. 1954.
Grovtarmen, kolon, den mellan
tunntarmen och ändtarmen liggande
tarmdelen.
Gro’za [grå’sa], Petru (f. 1884),
rumänsk politiker, ledare för det
vänsteragrara partiet. Som
konseljpresident 1945—52 och därefter
president har G. formellt medverkat
till den pågående omvälvningen.
Groz’nyj [grå’snaj], rysk stad i
Nord-kaukasien vid floden Sunzja. 172 000
inv. 1939. Bildar näst Baku
Rysslands produktivaste
petroleumområde. Oljeraffinaderier. Rörledning
till Rostov vid Don, 3157 K.
Grubbe, Samuel (1786—1853), filosof,
professor i Uppsala i logik och
metafysik 1813 samt i etik och politik
1827; 1840—42 chef för
ecklesiastikdepartementet. G. är påverkad av
tänkare som Platon, Kant, Fichte,
Schelling och Schleiermacher, men
han sammansmälter de olika
elementen till en originell syntes som
förebådar personlighetsfilosofin hos
Boström. Bland hans skrifter
märkas Om förhållandet mellan
religion och moralitet (1812) och
översikt av filosofiens närvarande
tillstånd (1821), 28.
Gruber, Franz Xaver (1787—1863),
tysk kyrkomusiker, skrev 1818 den
populära julsången Stilla natt.
Grude, församling i Gäsene kommun
i mellersta Västergötland, Älvsborgs
län, 584 inv. 1954.
Grudziadz [grod’siån"ts], se Graudenz.
Gruenberg [gry’nbärk], Louis (f.
1884), amerikansk pianist och
tonsättare av rysk börd. Har ofta
hämtat stoff från inhemsk jazz,
negro spirituals och cowboy-sånger,
varigenom han bidragit till att
skapa en typiskt amerikansk tonkonst.
Har skrivit operor, 5 symfonier,
Jazzsuite för orkester m. m.
Gruenther [gro’ntar], Alfred (f. 1899),
amerikansk general. Tjänstgjorde
under andra världskriget i olika
stabsbefattningar, blev 1951
stabs-chef under Eisenhower vid
Atlant-paktshögkvarteret i Europa och är
sedan 1953
Atlantpaktsöverbefälha-vare, 200.
Grums, köping i Värmlands län, vid
Åsf jorden av Vänern. 4 968 inv.
1954. Omfattande träindustri, 3763 K.
Grumsfjärden, vik av Vänern i s.v.
Värmland.
Grundbrott, sjöhävning, som når
ända ned till botten.
Grundén, Per (f. 23/5 1922), sångare
(tenor), har i Göteborg och
Stockholm (Oscarsteatern och Kungl.
Teatern) gjort synnerligen populära
framträdanden i klassiska och
moderna operetter samt i operor. G.
har även uppträtt i Wien.
Grundform, substantiviska ords
oböjda form eller den form varifrån
ett ord eller en ordstam utgått.
Grundkallen, fyrskepp 35 km n.ö. om
öregrund, har till uppgift att
vägleda sjöfarande norrifrån genom
Södra Kvarken.
Grundlag, författning reglerande ett
lands styrelse. Anses ha särskild
helgd och giltighet över andra lagar.
Grundlagarna äro i vårt land
Regeringsformen av 1809,
Riksdagsordningen 1866,
Successionsordning-en 1810 och
Tryckfrihetsförordningen 1949. Ändring av grundlag kan
slutligen genomdrivas först genom
ett andra riksdagsbeslut, varvid
nyval av andra kammaren skall ha
skett, 1332, 1461.
Grundomsättning, energiomsättningen
hos en fastande människa i
fullständig vila. Hos en vuxen ca 1 700
kalorier på 24 timmar.
Grundord, ord av vilket eller av vars
stam ett annat ord är bildat, t. ex.
mun i förhållande till mynning.
Stundom ett enkelt, oupplösligt ord,
t. ex. stå, in etc.
Grundpension, tidigare benämning på
det belopp som enligt
folkpensio-neringsbestämmelserna utgick
oberoende av behovsprövning,
benämnes numera beträffande
ålderspensionering allmän ålderspension.
Beträffande invalidpensionen har
däremot benämningen grundpension
bibehållits. Den utgår med 200 kr.
om året utan behovs- eller
inkomstprövning.
Grundregaler, kronans äganderätt till
landets naturtillgångar,
skogsrega-let, allmänningar och obygder,
vat-tenregalet, de större vattendragen,
och bergsregalet,
mineraltillgångarna.
Grundskatter kallas med ett
gemensamt namn de fixerade pålagor som
under växlande benämningar ålegat
allmogen, i motsats till frälset. Den
vanliga beteckningen var länge
ränta, som då betydde dels den fria
allmogens skatter, dels
kronobön-dernas arrendeavgifter och denna
utgick in natura. Först 1869
förvandlades G. till penningskatter.
Sammankopplad med kravet på
förstärkt försvar kom nu frågan om
G:s avskrivning upp och 1892
bestämdes om successiv minskning av
G., till dess fullständig avskrivning
nåtts (1903).
Grundskott, skott som träffar fartyg
i eller under vattenlinjen.
Grundström, Helmer (f. 29/1 1904),
författare, har i sina dikter, bl. a.
Detta är mitt land (1939) och I
tor-parskogen (1945), Riddaren och
sporren (1950), särskilt inspirerats
av den karga lapplandsnaturen.
Grundsund, fiskläge i mellersta
Bohuslän s. om Lysekil. 982 inv. 1951.
Stor fiskehamn, konservfabriker,
424, 424 K.
Grundsunda, kommun i ö.
Ångermanland, Västernorrlands län, 4 386 inv.
1954.
Grundtal eller kardinaltal, räkneord
som ange antal (hela tal) t. ex. 9.
Grundton. 1. Den ton som väljes till
utgångspunkt för en skala och som
uppfattas som en melodis slut- och
viloton. — 2. Den lägsta av de
toner, som kunna avges av vissa
svängande system, t. ex. av en
spänd sträng, 2182.
Grundtvig [gront’-], Nicolai Frederik
Severin (1783—1872), dansk präst,
skald och forskare. Efter att ha
verkat för den nordiska andans
pånyttfödelse, bl. a. i verket Nordens
mytologi (1808), genomgick G. en
religiös kris och framträdde som
kyrkoreformator. Sin åskådning,
som gav upphov till
grundtvigia-nismen, utvecklade han i Kirkens
Genmæle (1825) och andra skrifter.
Hans idévärld var på ett växlande
sätt sammansatt av klassiska,
romantiska, fornnordiska och bibliska
element, vilka han sökte forma till
en nationell helhet. För att nå
vidare kretsar satte han sitt hopp till
folkhögskoletanken. — Som skald
står G. högst i sina psalmer, av
vilka flera översatts till svenska,
672 B, 674, 674 B, 1464, 1464 B, 2750.
Grundtvigskyrkan, en av Köpenhamns
mest uppmärksammade moderna
byggnadsverk, uppförd 1921—40
efter ritningar av P. V. Jensen Klint
och för medel som inkommit genom
en landsinsamling, 670, 671 B.
Grundvatten, det vatten som
intränger i jordlagren och berggrunden
och samlas där. G. är bl. a. på grund
av sin låga bakteriehalt mycket
lämpligt dricksvatten, 1684.
Grundvändning, nödfallsmanöver till
sjöss i hårt väder, innebärande att
ankaret tages till hjälp för gir upp
mot vinden.
Grundämne, ett ämne, som icke kan
sönderdelas med vanliga kemiska
reaktioner, 66 B, 206 B, 208 B.
Grunewald [gro’nevalt], av höjder
och sjöar fyllt barrskogsbeklätt
område vid Havel i s.v. Berlin. Här
ligger villastaden
Berlin-Grune-wald, inkorporerad med Berlin 1920.
Grupp-psykologi, vetenskapen om
gruppens inflytande på det
individuella psyket, 2272. Jfr
Masspsy-kologi.
Grupptestning, testning av flera
personer samtidigt. Grupptestningen
kom till användning i stor skala
vid de militärpsykologiska
testningarna i USA under åren 1917—18.
Efter kriget omarbetades de härvid
praktiserade metoderna för
pedagogiskt bruk och vunno stor
spridning i hela världen. I Sverige ha
metoder för grupptestning
utarbetats av bl. a. Siegvald, Elmgren,
Husén och Ekman, 1769, 3445.
Grus kallas lösa jordlager med en
kornstorlek mellan 2—20 mm.
Fin-kornigt grus kallas sand, grövre
grus klapper.
Gru’sien, se Georgien, 3157, 3157 K,
3214.
Grusi’ner, georgier, 1969.
Grusi’nska militärvägen över Darj
alpasset i Kaukasus, 214 km lång,
anlagd på 1800-talet.
1. Grut, Torben (1871—1945), arkitekt,
vars främsta verk är det av svensk
medeltid inspirerade Stadion i
Stockholm (1912). Bland hans
övriga byggnader märkas drottning
Victorias i italiensk villastil
uppförda Solliden på Öland (1906) samt
svenska legationen i Helsingfors
(1925) i tessinsk anda, 1587 B.
2. Grut, William (f. 17/9 1914), son
till T. G., militär, vann vid OS 1948
modern femkamp efter segrar i
rid-ning, fäktning och simning. För sin
prestation fick han Sv. D:s
guldmedalj. Grut, som började som
simmare (3 NM, 8 SM), har vunnit
4 SM i modern femkamp och blev
4271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
