Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gråspett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÅSPETT
GRÖDINGE
med svart strupe. Allmän i odlade
trakter över hela landet. G.
fördriver svagare fågelarter och tar
deras boplatser, gör skada på fält och
i trädgårdar men matar ungarna
med skadeinsekter, 1274.
Gråspett, Pi’cus ca’nus, i Sverige
sällsynt hackspett, 2019.
Grå starr, katarakt, ögonsjukdom
beroende på grumlingar i ögats lins.
Se Starr.
Gråsten, detsamma som Gråberg;
även folklig benämning på
grå-bergsfragment, främst av gnejs och
granit.
Gråsten, se Graasten.
Gråsten, Viola (f. 18/11 1910),
finländsk textilkonstnärinna, sedan
1945 verksam vid Nordiska
kompaniets textilkammare. G. är främst
känd för dekorativa ryor med
intensiva djupa färger.
Gråsuggor, kräftdjur av familjen
Onisc’idæ. De leva av ruttnande
organiska ämnen och vistas på
fuktiga ställen, under stenar o. dyl.
Det finns talrika arter,
murgråsug-gor, källargråsuggor osv., 2099. Jfr
Vattengråsugga.
Gråsäl, Halichoe’rus gry’pus, längd 2
m, vikt 350 kg, Sveriges största säl,
förekommer vid alla våra kuster,
stundom talrikast vid Bottenhavet.
Sälbådarna vid Harstena,
Östergötland, som ha plats för 30—40 tusen
G., äro under fortplantningstiden
fullsatta. G. är ett skadedjur, som
ofta plundrar utlagda fiskredskap,
3397.
Gråterskor, under antiken kvinnor
som anställdes vid begravningar för
att utföra den s. k. dödsklagan.
Seden fortlever på sina håll i Europa
och Asien, bl. a. i Syditalien och
på Kreta.
Gråtrut, Lar’us argenta’tus (se
Måsar), liknar en fiskmås men är
betydligt större. G. är allmän vid
Sveriges kuster och lägger sitt bo
på en otillgänglig bergavsats. Han
lever mest av avfall, död fisk m. m.,
men tar också fågelägg, 719.
Gråvacka, finkornig bergart, som
bildar ett slags mellanled mellan
brec-cia, konglomerat och sandsten.
Gråärla, MotacilTa boa’rula, familjen
ärlor, längd 198 mm, ovan grå,
under gul, strupe svart, övre
stjärt-täckare gula. Förekommer i
bergstrakter i Mellan- och Sydeuropa, i
Sverige tillfälligtvis.
Grädde, den genom separering eller
skumning avskilda del, som
innehåller den största andelen av
mjölkens fett. Gräddens fetthalt
varierar högst väsentligt. Till
kaffegrädde säljes mest G. med 12—15 %
fett, medan vispgrädden bör hålla
40—50 % fett. G. är i regel även
mellanprodukt vid smörberedning.
Numera praktiseras dock i viss
utsträckning kärning av mjölk utan
separering, 2324.
Gräll (ty. grell), stark, skrikande
(om färg eller ljus).
Grän, guld- eller silvermängd i en
legering angiven i 288-delar. Jfr
Lödighet.
Gränebo, Carl Petrus Valdemar (f.
28/12 1881), lantbrukare och
politiker, ledamot av A. k. 1917—18,
F. k. 1919—51 (bondeförbundet),
dess förste vice talman från 1940.
Riksbanksfullmäktig från 1934, vice
ordförande i bondeförbundets
riksdagsgrupp 1923.
Grängesberg. 1. Församling i
Grangärde kommun, s. Dalarna,
Kopparbergs län. 6 373 inv. 1954. — 2.
Gruvsamhälle i G. 1, 14 km s.v. om
Ludvika. 5 936 inv. 1951.
Samreal-skola. Medelpunkt i Grängesbergs
järnmalmsfält, mellersta Sveriges
ri
kaste järnmalmsfyndighet, känd
sedan 1500-talet, brytning i större
skala påbörjad på 1880-talet, 641 K,
1468, 1469 B.
Grängesberg—Oxelösund Trafik AB,
Stockholm, började sin verksamhet
1896. Järnmalmsbrytning i gruvor i
Grängesberg, järnmalmsexport,
järnvägsdrift huvudsakligen i
Bergslagen, rederirörelse. Från att
ursprungligen ha varit ett järnvägsföretag
är G. nu främst ett
järnmalmsföre-tag. 1903 övertog G. majoriteten i
Luossavaara-Kiirunavaara AB. Sedan
1907 har gällt avtal mellan staten
och G. beträffande brytning och
export av malm från nämnda
gruv-bolag, vari staten och G. äger
hälften var av aktierna. Äganderätten
torde inom en snar framtid helt
komma att övergå till staten.
Antalet anställda vid G. är ca 3 300
(i Luossavaara-Kiirunavaara AB ca
6 300).
Gränna, stad i n.ö. Småland,
Jönköpings län, på ö. stranden av
Vättern. 3 394 inv. 1954. Idyllisk
småstad och betydande turistcentrum.
1931 invigt Andréemuseum samt
natur- och kulturhistoriskt museum.
G. är känt för sin trädgårdsodling
(Grännapäron). Båtförbindelse med
Visingsö. Blev stad 1652 under
namnet Brahe-Grenna, har sedan
1693 sitt nuvarande namn, 3111 K,
3112, 3113 B, 3114.
Gränna landsförsamling, församling i
Gränna, 1 957 inv. 1954.
Gränsmärke, föremål i terrängen som
utvisar antingen gräns mellan
privategendomar eller mellan
administrativa områden. För G. gäller
en mätningsförordning av 1920.
Rubbande av G. straffas enligt
strafflagen 12:8.
Gränsnytta, den (subjektiva) nytta,
som en konsument har av
ytterligare en enhet av en viss vara. G.
är tydligen beroende av den mängd
av varan, som konsumenten förut
förfogar över (»lagen om den
avtagande gränsnyttan»). Den s. k.
gränsnytteskolan, även kallad
österrikiska skolan, gjorde gällande
att priset på en vara väsentligen
bestämdes av köparnas G., medan
totalnyttan vore ovidkommande.
Ehuru det i dag anses att
gränsnytteskolan för ensidigt framhöll det
subjektiva momentet, spelar begreppet
G. alltjämt en viktig roll i den
moderna prisbildningsteorin, 2432.
Gränsridare, äldre titel på
gränsupp-syningsman. Avskaffades 1923.
Gränsvetenskap, kallas ofta en
vetenskap vars forskningsområde
övergriper två eller flera traditionella
grundvetenskaper, t. ex. fysikalisk
kemi eller fysiologisk psykologi.
Gräs, Gramin’eae, familj,
innefattande örter med ihåligt strå, försett
med leder och jämnbreda blad.
Blommorna sitta i småax. De
sakna hylle och ha tre ståndare och
en pistill. Frukten är en hinnfrukt
(nöt) med stor frövita. Familjen
har nära 4 000 arter.
Gräsand, Ana’s platyrhyn’cha, vår
vanligaste and, har gula eller
gulröda ben och blå eller grönblå
vingspegel. Den är härdig och
stannar ofta över vintern, om öppet
vatten finnes. I städerna, där den
skyddas, förlorar den all sin
skygghet, 3572, färgpl. vid art.
Fåglar.
Gräsfly, Cerap’teryx (Charae’as)
gra’-minis, nattfly med 3 cm
vingspänn-vidd, brunt, med oregelbundet vitt
fält på framvingen. G. är allmänt
över hela Sverige. Larven,
gräsmask, svart med gulaktiga längslin-
jer, avbetar gräsplantor ända till
roten och kan göra stor skada på
naturliga ängar.
Gräsgård, församling i Ottenby
kommun på s. Öland, Kalmar län. 536
inv. 1954.
Gräshoppor, tre familjer bland
rätvingarna, med långa bakben,
vårt-bitare, egentliga G. och syrsor. Se
Syrsor, Trumgräshoppa,
Vandrings-gräshoppa, Vårtbitare, 1471, 1471 B,
1764 B.
Gräshoppsångare, LocustelTa, släkte
av underfamiljen sångare med
mörkt brungrå färg, smärt kropp,
bred näbb, kort, avrundad vinge,
medellång stjärt. I Sverige är
släktet sällsynt. L. nevia har
påträffats i Kvismaren, 1277, 3572.
Gräslök, AlTium schoeno’prasum, art
av liljeväxterna med rödvioletta
blommor, tämligen sällsynt vild
men allmänt odlad, 1479.
Gräsmark, kommun i Värmlands län,
2 474 inv. 1954, — 3763 K.
Gräsmask, se Gräsfly.
Gräsnate, se Natesläktet.
Gräsnejlika, Stati’ce arme’ria eller
Arme’ria vulgahis, art av familjen
Plumbagi’neae, med ljusröda
blommor i huvudlik blomställning och
tuvade, trådsmala blad. Allmän på
sandmark, särskilt i kusttrakter.
Gräsrostsvamp, på olika arter av gräs
uppträdande rostarter av släktet
Pucci’nia. Se Rostsvamp.
Grässnultra, Centrolab’rus exole’tus,
18 cm lång, grant färgad, taggfenig,
mycket benig västkustfisk.
Grästorp, förutvarande köping i v.
Västergötland, vid Nossan, ö. om
Vänersborg. Sedan 1952 kommun i
Skaraborgs län. 6 553 inv. 1954.
Bildad genom sammanslagning av
Bjärby, Flakeberg, Flo, Hyringa,
Håle, Längnum, Sal, Särestad,
Teng-ene, Trökörna, Täng och Ås, 3773 K.
Grästräd, Yuc’ca, familjen liljeväxter,
höra samtliga till den australiska
floran, där de utgöra ett
karakteristiskt och ålderdomligt inslag.
Bladen sitta i stora gräslika tofsar
i grentopparna.
Gräsull, se Erioph’orus och Ängsull.
Gräsänka, hustru vars man är
bortrest; ursprungligen betydde G. en
förförd och övergiven flicka.
Senare har den maskulina formen
gräs-änkling nybildats, en man vars
hustru är bortrest.
Gräsö, församling i öregrund. 901
inv. 1954.
Gräsön, ö utanför öregrund på
Upplands n.ö. kust. 88 km2, 3405 K.
Gräve, församling i Tysslinge
kommun i mellersta Närke, Örebro län,
187 inv. 1954.
Grävling, Me’les me’les eller tax’us,
starkt byggt mår ddjur med övre
knöltanden större än rovtanden
och kraftiga grävklor på
framföt-terna. Längd 80 cm utom svansen,
höjd 30 cm. Nos och ben svarta,
rygg grå, huvud vitt med svart
band över ögat. I Sverige
förekommer G. upp till Härjedalen. G. äter
rötter, bär, mask, smågnagare,
insekter och gör föga skada på
jaktbart vilt. Under vintersömnen i
grytet kan kroppstemperaturen sjunka
till 8°, — 720, 1472.
Grävsnäs, slottsruin i v. Västergötland,
n. om Alingsås, på ett näs i sjön
Anten. Uppfört i slutet av 1500-talet
av Ebba Leijonhufvud, härjat av eld
1634, 1734 och 1834. Parken tillhör
nu Västergötland—Göteborgs
järnväg och är mycket besökt.
Grävsvin, detsamma som grävling.
Grödinge, kommun i n.ö.
Södermanland, Stockholms län, 1 759 inv.
1954, med medeltidskyrka, i vilken
den s. k. Grödingevävnaden
förva
4273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
