Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gustav ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV IV ADOLF
GUTTURALA LJUD
och ständer och påbörjade ett
lyckosamt reformarbete i upplysningens
anda men ägnade sig på 1780-talet
främst åt utrikespolitiken. Den
växande oppositionen kom till öppet
uttryck under kriget mot Ryssland
1788—90, men genom eftergifter åt
de ofrälse genomdrev G. med
dessas hjälp en ändring av statsskicket
i auktoritär anda. G. mördades
under en maskerad på operan och
avled den 29 mars 1792. Han var en
centralgestalt i tidevarvets
kulturella liv och livligt teaterintresse
-rad, 375 B, 1498, 1500 B, 3367, 3370.
Gustav IV Adolf (1778—1837), konung
av Sverige 1792, son till Gustav III
och Sofia Magdalena av Danmark,
fullmyndig regent 1796. Flera
viktiga reformer kommo till stånd
under G:s regeringstid, såsom
enskiftet och myntrealisationen. Hans
kulturpolitik, med bl. a. införandet av
sträng censur, såväl som hans mot
Napoleon riktade utrikespolitik
väckte stark opposition bland vissa
adelskretsar och ledde 1809 till en
sammansvärjning mot honom. G.
togs till fånga på slottet och i maj
s. å. förklarades han och hans
arvingar förlustig kronan. Under
namnet »överste Gustafsson» reste
G. sedan kring i Tyskland och
Schweiz och dog i Sankt Gallen,
1501, 1501 B, 3371.
Gustav V (1858—1950), konung av
Sverige 1907, son till Oskar II och
Sofia av Nassau. Borggårdstalet 1914,
trekungamötet i Malmö s. å. och
statschefsmötet i Stockholm 1939
vittna om G:s varma intresse för
försvarsfrågan och hans
bemödanden att befrämja de nordiska
folkens samhörighetskänsla och
neutralitet vid stormaktskonflikterna.
G. var även en framstående
tennisspelare (»Mr G»). Var 1881—1930
gift med Viktoria av Baden och fick
med henne sönerna Gustaf Adolf
(f. 11/11 1882), Wilhelm (f. 17/6
1884) och Erik (1889—1918), 1502,
1503 B, 1504 B, 2336 B, 2499 B, 2597 B.
Gustav VI Adolf (f. 11/11 1882),
konung av Sverige 1950, son till
Gustav V och Viktoria av Baden. G. var
1905—20 förmäld med prinsessan
Margareta av Storbritannien och
Irland (d. 1920) och är sedan 1923
gift med lady Louise Mountbatten
(f. 13/7 1889). I sitt första äktenskap
har G. sönerna Gustaf Adolf (1906
—47), Sigvard (f. 7/6 1907), Bertil
(f. 28/2 1912) och Carl Johan (f.
31/10 1916), samt dottern Ingrid,
drottning av Danmark (f. 28/3
1910), 411 B, 1409 B, 1503 B, 1505,
1701 B, 2597 B.
Gustav Eriksson Vasa (1568—1607),
svensk prins, son till Erik XIV och
Karin Månsdotter. Vistades efter
faderns avsättning utomlands. Vägrade
att inlåta sig i några stämplingar
mot Sverige och dog i Ryssland.
Gustav (1799—1877), prins av Vasa,
son till Gustav IV Adolf. De s. k.
gustavianerna gjorde vid kunga- och
tronfölj arvalen 1810 efter Gustav TV
Adolfs avsättning 1809 misslyckade
försök att få G. vald till konung.
Hävdade även senare förgäves sina
anspråk på tronen. Dog som
fältmarskalklöjtnant i österrikisk tjänst.
Begraven i Riddarholmskyrkan 1884.
Gustav (1827—52), svensk prins,
hertig av Uppland, son till Oskar I,
framstående kompositör. Har bl. a.
tonsatt Glad såsom fågeln och
Sj ungom studentens lyckliga dag.
Gustav Adolf (1906—47), svensk prins,
hertig av Västerbotten, äldste son
till Gustaf VI Adolf, 1932 förmäld
med Sibylla av Sachsen-Koburg-
Gotha. G. dödades vid en
flygolycka på Kastrups flygfält invid
Köpenhamn, 1503 B, 1505.
Gustav Adolf. 1. Församling i
Fjäl-kinge kommun i n.ö. Skåne,
Kris-stianstads län, 775 inv. 1954. — 2.
Församling i Habo kommun i ö.
Västergötland, Skaraborgs län, 984
inv. 1954. — 3. Kommun i
Värmlands län, 1 406 inv. 1954. — 4.
Församling i Hälsingborg, 27 945 inv.
1954. — 5. Församling i Borås,
30 712 inv. 1954.
Gustav-Adolfsföreningar tillkommo på
tyskt initiativ i samband med
200-årsminnet av Gustav II Adolfs död
1832. De söka stödja de
protestantiska församlingarna i länder med
annan konfession, främst genom
ekonomiskt understöd. Andra
böndagens kollekt går till G:s
verksamhet.
Gustav V:s bibel, benämning på 1917
års svenska bibelöversättning.
Gusta’vi, domkyrkoförsamlingen i
Göteborg, 8 477 inv. 1954.
Gusta’via, huvudort på ön
Saint-Bar-thélemy, Västindien, grundlagd av
Gustav III. Svensk besittning 1784—
1877.
Gustavia’ner, benämning på tre olika
kategorier av personer, knutna till
det gustavianska kungahuset. — 1.
De ledande personligheterna inom
litteratur och konst på Gustav III:s
tid, t. ex. Kellgren, Leopold och
Sergel. — 2. Gustav III:s vänner
och förtrogna, Armfelt, Ehrenström
m. fl., som av Reuterholm
utestängdes från makten och som stämplade
mot förmyndarregeringen. — 3. Den
krets, som 1809 sökte hävda Gustav
IV Adolfs rättigheter till tronen,
bl. a. De la Gardie, Ruuth och v.
Fersen.
Gustavianska arvegodsen, kallas de
jordegendomar, som Gustav Vasa
hopbragte såsom Vasadynastiens
enskilda egendom. 1624 skänkte Gustav
II Adolf omkring 10 % av över 300
lägenheter till Uppsala universitet,
vars verksamhet därmed för lång
tid framåt var ekonomiskt säkrad.
G. övergingo i kronans ägo 1696,
— 3071, 3588, 3598.
Gustavianska dräkten, se Svenska
dräkten.
Gustavianska papperen, en av Gustav
III till Uppsala universitetsbibliotek
testamenterad samling av enskilda
och offentliga handlingar och
manuskript, publicerad i utdrag av E.
G. Geijer (3 bd 1843—45).
Gustaviansk stil, under Gustav III:s
regeringstid i rumsinredningen och
konsthantverk använd stil, den
svenska motsvarigheten till Louis
XVI-stilen. Möbler och konstslöjd
utmärkas av raka eleganta linjer och
svala färger. G. har använts av J. E.
Rehn vid inredningsarbetena i
biblioteket på Drottningholm och av
L. Masreliez på Haga. Inom
möbelkonsten är Georg Haupt det
för-sin franska förebild genom sin
spar-nämsta namnet. G. skiljer sig från
sin franska förebild genom sin
sparsammare dekorering, 2420.
Gustavia’num, det första egentliga
universitetshuset i Uppsala, uppfört på
1620-talet på Gustav II Adolfs
till-skyndan. Olof Rudbeck d. ä.
uppförde 1662 en Thea’trum
anato’mi-cum under en kupol. Vid 1600-talets
slut höjdes den övre våningen. G.
inrymmer nu seminarielokaler m. m.,
3598.
Gustavsberg. 1. Kommun i s.ö.
Uppland, Stockholms län, 4 290 inv. 1954.
I G., på Värmdön vid
Baggensfjär-den, ligger Gustavsbergs
porslinsfabrik. Kommunen bildad 1952
ge
nom sammanslagning av
Gustavsberg och Ingarö, 3405 K. — 2.
Bohusläns äldsta badort, vid By fjorden
utanför Uddevalla.
Gustavsbergs fabriks intressenter, ab,
porslinsfabrik vid Gustavsberg,
Stockholms län. Bolaget äges sedan
1937 av Kooperativa förbundet.
Nyanläggningar för tillverkning av
sa-nitetsporslin 1940. G:s porslinsfabrik
grundades 1827, — 1983 B.
Gustavsfors, industriort i n. Dalsland
vid Silens avlopp i Lelången. 368
inv. 1951. Sulfatfabrik, 3773 K.
Gustavs skål, Sveriges äldsta
kungssång, författad av C. M. Bellman till
1772 års statsvälvning.
Gustavsson, Bengt, »Julie» (f. 13/T
1928), fotbollsspelare, polis i
Norrköping, en av världens bästa,
bronsmedalj i OS 1952, SM i IFK
Norrköping 1953, t. o. m. maj 1955 31
landskamper.
Gustav Vasa församling, församling i
Stockholm, utbruten 1906 ur Adolf
Fredriks församling. 18 896 inv. 1954.
Tegelkyrka av A. Lindegren med
det av Burchardt Precht för
Uppsala domkyrka utförda högaltaret.
Gustav Vasas bibel, den första
fullständiga bibeln på svenska (utgiven
1541), 356 B.
Gusum, brukssamhälle i Ringarums
kommun, Östergötlands län, 1457
inv. 1951, — 3880 K.
Gusums bruks & fabriks ab., grundat
1875, äger mässingsbruk från
1640-talet i Gusum, Östergötlands län,
med gjuteri, valsverk, tråddrager i
m. m. Tillverkar nålar,
tryckknappar, hakar, metallduk, stängsel samt
blixtlås. Antal anställda ca 800. Vid
Gusum drevs stång järnstillverkning
1821—88.
Gutar, gammalt namn på Gotlands
invånare.
Gutasagan, del av gutalagen som
skildrar Gotlands forntid och
kristnande och som nedtecknats i slutet
av 1200-talet.
Gutenberg [go’tanbärk], Johann (f.
1394—99, d. 1468), anses genom sin
konstruktion av gjutinstrument för
mångfaldigande av lösa metalltyper
som boktryckarkonstens uppfinnare.
G. sökte i sina typsnitt så nära
som möjligt efterlikna handskriften,
och hans mest berömda tryck, Den
42-radiga bibeln (omkr. 1455),
innehåller inte mindre än 290 olika
typer, 56, 433.
Gutera [fr. goüter], gilla, tycka om,
finna behag i.
Gutj’kov, Alexander (1862—1936), rysk
politiker, oktobristpartiets ledare.
Sökte 1916—17 organisera en
statskupp. Krigsminister i den
provisoriska regeringen mars—april 1917.
Landsflyktig efter revolutionen.
Guts Muths [go’ts mo’ts], Johann
Christoph (1759—1839), tysk
gymnast, lärare i gymnastik i
Schrep-fenthal, är en av skaparna av tysk
gymnastik (Turnén).
Gutta cav’at lapidem [läst som vers:
gut’ta cavat’ lapidem’], lat.,
droppen urholkar stenen, Ovidiuscitat,
vars fortsättning ändrats av
Gior-dano Bruno till non vi, sed sae’pe
caden’do, icke genom sin kraft utan
genom att ständigt falla.
Guttaperka, den intorkade
mjölksaften av träd av fam. Sapota’ceæ,
hemmahörande på de Ostindiska
öarna. Det är gulbrunt, ganska hårt
men segt och böjligt, blir mjukt
och plastiskt vid uppvärmning och
användes till noggranna avtryck, till
isolering av undervattenskablar,
överdrag för golfbollar etc.
GutturaTa ljud (lat. guttur, strupe),
gutturaTer, ljud, som frambringas
428o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
