Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H 1. Sjunde tonen i diatoniska
C-durskalan. — 2. Romerskt
siffertec-ken för 200. — 3. Kemiskt tecken
för väte. — 4. Internationell
förkortning för henry, dvs. enheten för
induktans.
h, internationell förkortning för
Timme, av fr. heure, eng. hour.
ha, internationell förkortning för
hektar (tidigare har).
h. a., förkortning för hoc anno eller
huj’us an’ni, lat., detta år.
Haag [svenskt uttal hag], holl. Den
Haag, eller ’s Gravenhage [-[s-chra-fanha’cha],-] {+[s-chra-
fanha’cha],+} residensstad och
rege-ringssäte, men ej huvudstad i
Nederländerna. Belägen i provinsen
Sydholland, nära Nordsjön, i skydd
av dynerna. 590 755 inv. 1954. Många
märkliga byggnader, däribland
Bin-nenhof, uppförd av grevarna av
Holland omkring 1250, numera bl. a.
använd som generalstaternas
(riksdagens) sammanträdeslokal, vidare
Mauritzhuis med märkliga
konstsamlingar samt Fredspalatset. I det
senare äro flera viktiga
mellanfolk-liga institutioner inrymda,
Permanenta skiljedomstolen, F. N:s
internationella domstol samt Akademin
för internationell rätt, 319 K.
Haagakademien för internationell rätt
eller Folkrättsakademien (fr.
Aca-démie de droit international), har
till uppgift att verka för den
internationella rättens utveckling genom
sammankomster och föreläsningar av
folkrättsexperter från ett stort
antal länder. Verksamheten
påbörjades 1923.
Haagdomstolen, se Internationella
domstolen.
Haagkonferenser, benämning på de
folkrätts - (fr eds -) konferenser som
1899 och 1907 höllos i Haag, vid
vilka de båda Haagkonventionerna
till-kommo, 1588, 2460. — Även
benämning på konferens för internationell
privaträtt, 1894, 1898, 1900, 1904, 1925
och 1928 samt på Europarörelsens
konferens 1948, — 3058.
Haagreglerna, regler om redares
ansvar för transporterat gods,
utarbetade i Haag 1921 av International
Law Association.
Haaken Gulleson, se Gulleson, Haaken.
Haakon, norska konungar, se Håkon.
Haalke
å’-J, Magnhild (f. 1886), norsk
författarinna, har med övertygande
knapphet skildrat barn och [-kvinnor i hårda omständigheter. Bland
hennes romaner må nämnas Trine
Torgersen (1940, sv. ö. 1942),
Ka-renanna Veide (1946, sv. ö. 1947),
Kaja Augusta (1947, sv. ö. 1948),
och Boken om Gry (1950, sv. ö.
1951), 2536.
Haapanen, Toivo (1889—1950),
finländsk musikforskare och dirigent,
blev 1946 professor vid universitetet
i Helsingfors och 1929 l:e dirigent
vid finska radion. Han har utgivit
arbeten rörande finsk musikhistoria.
Haapsalu (ha’psalo) eller Hapsal, stad
i Estland vid Hapsalviken innanför
Dagö. 4 800 inv. 1938. Ruin av det
gamla biskopsslottet. Besökt
havs-och gyttjebad. Tidigare
estlands-svenskt kulturcentrum med svenskt
gymnasium. Ockuperat av tyskarna
(1941—44), 836 K.
Haa’rlem, huvudstad i nederländska
provinsen Nordholland, omkring 15
km v. om Amsterdam. Gammal
kulturstad, säte för Frans Halsmuseum,
samt bekant för sina väldiga
blomsterodlingar, som leverera lökväxter
över hela världen. 165 142 inv. 1954,
— 319 K.
Haarlemmermeer [ha’rlemmer me’r],
180 km2, stort marskområde s.v. om
Amsterdam, Nederländerna.
Ursprungligen en insjö, som torrlädes
1840—52 och har blivit centrum för
blomsterlökodlingen.
von Haartman [hart’-], Lars Gabriel
(1789—1859), finländsk ämbetsman
och politiker, finanschef i senaten
1840—58. Under H:s kraftfulla men
despotiska ledning fattades många
viktiga beslut för Finlands
ekonomiska liv. Bl. a. ordnades budgeten,
skatteväsendet förenklades och
kommunikationerna förbättrades.
Håba, Alois (f. 21/6 1893), tjeckisk
tonsättare, som i sitt energiska men
föga framgångsrika förespråkande
för kvarts- och sjättedelstoner anser
sig anknyta till urgamla grekiska
traditioner.
Haback’uk, en av de s. k. mindre
profeterna i G. T. Den bok som bär
hans namn innehåller bl. a. en
profetia om världens erövring genom
kaldéerna och dateras till omkring
600 f. Kr.
Habana [avan’a], Cubas huvudstad,
734 578 inv. 1951. Västindiens
förnämsta sjöfarts- och
industricentrum. Stora tobaks- och
cigarrfabriker, brännerier, sockerbruk och
skeppsvarv. Vintertid besökt av en
mängd amerikanska turister, 2490 K,
3785 B.
Habanera [avane’ra], kubansk-spansk
dans i 2A eller Vi-takt, uppkallad
efter staden Habana på Cuba. H.
förekommer inom konstmusiken,
t. ex. i Bizets Carmen.
Habani’ja, brittisk flygplats v. om
Bagdad, Irak. Skådeplatsen för
brittisk-irakiska strider i maj 1941.
Habarovsk’, Chabarovsk. 1. Namn på
territorium i ö. Sibirien, till 1938
ingående i Fjärran Östern. 2,7 milj.
km2, 1,4 milj. inv. 1939. — 2.
Huvudstad i H. 1., vid Ussuris inflöde i
Amur, 199 000 inv. 1939.
Hab’eas-cor’pus-akten (lat. Habeas
corpus ad subiicien’dum, du skall
föra personen inför domstol),
engelsk lag av 1679, som skyddar varje
engelsk medborgare från godtycklig
häktning; H. tillkom som en följd
av Karl II :s enväldiga styrelsesätt.
Habe’mus pa’pam, lat., »vi ha en
påve», ord varmed valet av en ny påve
tillkännages för Roms folk.
Habena’ria, växtsläkte av
orkidéfamiljen, med tämligen stora blommor i
mångblomstriga klasar och försedda
med knölrötter. Hit höra bl. a.
grönkulla och nattviol (se d. o.).
Ha’ber, Fritz (1868—1939), tysk
kemist, föreståndare för Kaiser
Wil-helm-institutet för fysikalisk kemi
i Berlin 1912—33. Mest känd för sina
teoretiska undersökningar av
gasreaktioner, speciellt jämvikten mellan
väte och kväve vid olika
temperaturer, vilka ledde till förfaranden för
industriell framställning av
ammoniak ur luftens kväve (Haber-Bosch-
processen). Erhöll härför 1918 års
nobelpris i kemi, 90, 1963.
Habil (fr. habile), skicklig, smidig:
tillmötesgående. — Habilite’t,
skicklighet, kompetens. — Habilite’ra sig,
visa sin skicklighet, styrka sin
kompetens.
Habit [franskt uttal abi’] (lat. hab’itus,
utseende, klädsel), dräkt, klädnad.
Habitué [abitye’], fr., stamgäst,
stamkund, ständig besökare. —
Habi-tuell’, vanemässig, sedvanlig, ofta
återkommande. — I medicinsk
terminologi t. ex. habituell abort, ofta
återkommande missfall.
Habdtus, lat., hållning, sätt att skicka
sig.
Hablingbo, församling i Havdhems
kommun i s. Gotlands län, 530 inv.
1954, med rikt utsmyckad kyrka
från 1100—1300-talen.
Habo, kommun i ö. Västergötland,
Skaraborgs län, 4 404 inv. 1954, med
barockkyrka. I H. stationssamhälle
vid banan Falköping—Nässjö
ullspinneri och laggkärlsfabrik.
Kommunen bildad 1952 genom
sammanslagning av Gustav Adolf och Habo,
3773 K.
Habsburg, mäktig tysk furstesläkt.
Innehade tysk-romerska
kejsarvärdig-heten 1452—1806. Nådde sitt största
inflytande genom Karl V. Den
spanska grenen utslocknade på
svärdssidan 1700, den österrikiska 1740 men
fortlevde genom Maria Teresia i den
H.-Lothringska dynastin, vars
överhuvud antog titeln kejsare av
Österrike 1804. Husets furstliga
rättigheter upphävdes i Österrike 1919 och i
Ungern 1921. Det fick åter rätt att
vistas i Österrike 1935.
Håcha, Emil (1872—1945),
tjeckoslovakisk jurist, president vid den
tyska ockupationen 1939, i vilken
egenskap H. kallades av Hitler till
ett möte, där han tvangs att
underteckna ett upplösningsdekret för
Tjeckoslovakien, samtidigt som det
beslöts att Böhmen-Mähren skulle
förvandlas till tyskt protektorat. H.
fängslades vid Prags befrielse men
dog, innan några anstalter vidtagits.
Hachis [asji’] (fr. hacher, hacka),
hackat och finskuret kött av olika slag
stuvat i därtill passande sås.
Hacien’da (sp.), (större) farm eller
lantegendom i Sydamerika, 2306.
Hack, egentligen häck, överhängande
akter på yachter, akterhack.
Hackbräde eller cymba’l (hos
zigenarna c[z]im’balom), trapetsformat
stränginstrument, troligen av
persiskt ursprung, vanligt i slutet av
medeltiden. I likhet med xylofon
trakteras H. med två små klubbor
och lever ännu kvar i
zigenaror-kestrar.
Hackelse, kortskuret foder såsom hö,
grönfoder och halm.
Hackney [häk’ni] eller hack [häk] (fr.
haquenée, passgångare), eng.,
vagnshäst av halvblodstyp.
Hackordning, den sociala
rangordningen i en hönsgård. Djurpsykologerna
ha påvisat att höns icke kunna leva
tillsammans utan en hackordning
eller en »hacklista» som bestämmer
vem som är överlägsen, dvs. vem
som får hacka de andra. Det finns
hacklistor av olika slag. En höna
kan t. ex. hacka alla de andra,
me
4287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
