Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hatay ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HATAY
HAVAS, CHARLES LOUIS
på 18 km), vann VM 1950 och i
Holmenkollen 1953 (tvåa 1950 och
51) samt åkte i segrande stafettlaget
i OS 1952, 3054.
Hatay, förutvarande republik, bildad
1938 av sandjaket Alexandrette i
n.v. Syrien, 1939 införlivad med
Turkiet. 296 277 inv. 1950.
Huvudstad Alexandrette.
Hathaway [hä3’aoei], Henry (f. 1898),
amerikansk filmregissör, har
iscensatt en mängd äventyrsfilmer, t. ex.
En äventyrare (1934) och En
bengalisk lansiär (1935), vidare fränt
realistiska efterkrigsfilmer, bl. a. Huset
vid 92 :a gatan (1945), Angivaren
(1947).
Ha’thor, föregyptisk gudinna,
himmelens gudom, dyrkad i form av en
ko.
Ha’thorkapitäl, ett i egyptisk
byggnadskonst förekommande fyrsidigt
kapitäl, med Hathors huvud i
relief på varje sida.
Hatshepsut, regerande egyptisk
drottning omkring 1500 f. Kr., övergav
erövringspolitiken i Asien och sökte
främja Egyptens handel med
utlandet, 782.
Hatt, Gudmund (f. 1884), dansk
geograf, professor i kulturgeografi vid
Köpenhamns universitet 1929—48.
Har bl. a. tillsammans med M. Vahl
utgivit den geografiska handboken
Jorden og Menneskelivet (1922—27).
Hattatål (isl., uppräkning av
versslagen), en av de tre avdelningarna
i Snorres Edda.
Hattormar, detsamma som
glasögonormar, 2590.
Hattpartiet, Hattarna, politiskt parti
i Sverige under frihetstiden, som
organiserades på 1730-talet och
innehade regeringsmakten 1738—65
och från 1769 till våren 1772. H:s
program var en anti-rysk politik i
förbund med Frankrike och
statsunderstöd åt handel och
framförallt industrin (manufakturer), 3370.
Hat trick [hät’], eng., tre mål i följd
i en bollspelsmatch, gjorda av
samma spelare. Uttrycket kommer från
ett medeltida engelskt bruk enligt
vilket den, som tre gånger sköt
hatten av en figur på
bågskjutningsba-nan, erhöll ett pris.
Hattsvampar, Hymenomyce’tes,
ordning av gruppen basidsvampar,
utmärkta av att basidierna sitta i ett
sporlager, hyme’nium, utanpå
fruktkroppen. H. indelas i skiv-, por-,
tagg-, finger-, trumpet- och
gelésvampar, 3299.
Hat’tula, finsk socken i Tavastland,
n.v. om Tavastehus, med en av
Finlands största och märkligaste
landskyrkor från 1300-talets förra hälft.
Hatz, Felix (f. 1904), målare. H.
började som expressionist i
dynamiska landskapsbilder, påverkade av
Munch och van Gogh. Efter en
romantisk-lyrisk period övergick han
mot 1940-talets slut till ett stramare,
fastare uppbyggt måleri med stark
dramatik i kompositionen.
Haubits, artilleripjäs av
kastvapentyp. Svenska arméns fältartilleri
har haubitser av 10,5 och 15 cm
kaliber, 158 B.
Hauch, J. Carsten (1790—1872), dansk
skald. Hans dikter, bl. a. Lyriske
Digte (1842), hör till de bästa som
romantiken frambragt i Danmark.
Skrev även skådespel, t. ex.
Söst-rene på Kinnekullen (1849),
romaner, memoarer och estetiska
avhandlingar.
Hauer [hau’er], Josef Matthias (f.
1883), österrikisk tonsättare och
musikteoretiker. Har komponerat
enligt ett särskilt tolvtonsystem, bl. a.
orkesterverk och oratoriet Der
Menschen Weg (1953).
Haug, Thorleif (1894—1934), norsk
skidlöpare, världens på sin tid
främsta, vann i OS 1924 18 och 50
km samt kombinerad och blev trea
i backe, segrade 1918—24 14 gånger
i Holmenkollen (18 km 5 ggr, 5 mil
6 ggr, kombinerad 3 ggr), 3050.
Hauge, Hans Nielsen (1771—1824),
norsk lekmannapredikant, som
under vidsträckta predikoresor
åstadkom en väckelse i pietistisk anda.
Hans anhängare, haugianerna, ha
övat stort inflytande i Norge,
såväl inom kyrkan som i det
praktiska livet.
Hauge, Jens Christian (f. 1915), norsk
jurist och socialdemokratisk
politiker, försvarsminister i Norge 1945
—52 och sedan jan. 1955
justitieminister. H. spelade under andra
världskriget en ledande roll i
motståndsrörelsen, där han var chef
för de illegala hemmastyrkorna.
Haugesund, stad på Norges västkust
vid n. inloppet till Boknf jorden.
18 747 inv. 1950. Betydande
sillfiske, konservfabriker, 2515 K.
Haugwitz, Christian August Heinrich
(1752—1832), greve, preussisk
politiker, utrikesminister 1792—1806. H.
medverkade vid Polens andra
delning och förde en franskfientlig
politik.
Haupt, Georg (1741—84), hovschatull
-makare och ebenist, det
gustavianska tidevarvets störste
möbelkonstnär. Utförde i synnerhet byråar,
sekretärer och bord med väl
avvägda proportioner och utsökta
inläggningar av ädla träslag, 2420.
Hauptmarm, Gerhart (1862—1946),
tysk författare. Hans tidigare
dramer är naturalistiska och har
utpräglat demokratisk tendens, bl. a.
Före soluppgången (1889, sv. ö.
1930) och Vävarna (1892, sv. ö.
1899). Senare påverkades han av
romantiska och symbolistiska
strömningar, bl. a. i dramerna Hannele
(1894, uppförd i Stockholm 1896),
Den sjunkna klockan (1896,
uppförd i Stockholm 1898), romanerna
Emanuel Quint (1910, sv. ö. 1913),
Kättaren från Soana (1918, sv. ö.
s. å.). Erhöll 1912 års Nobelpris,
3569 B, 3570.
Haurida, församling i Hullaryds
kommun i n. Småland, Jönköpings län,
349 inv. 1954.
Hausastatema [håö’-], av hausa eller
haussa, ett negerfolk mellan Niger
och Tsadsjön, på 800- och 900-talen
grundade stater i mellersta Sudan.
Haushofer, Karl (1869—1946), tysk
geograf, professor i München,
ledare av den nationalsocialistiska
s. k. geopolitiska av R. Kjellén
inspirerade riktningen, Hitlers
rådgivare.
Hausse [ås; svenskt uttal hås] (fr.,
haut, hög), om kursstegring på
värdepapper; användes även som
beteckning på allmän, särskilt
utpräglad högkonjunktur. — Motsats:
baisse.
Haussmann [åsman’], Eugène (1809
91), fransk politiker och
ämbetsman, skapare av Paris’ moderna
stadsplan med dess boulevarder,
parker och ståtliga offentliga
byggnader, 2622.
Haute-Garonne [åt garån’],
departement i s.v. Frankrike, 6 367 km2,
525 669 inv. 1954, huvudstad
Tou-louse.
Haute-lisse [åtlis’], gobelängvävnad,
utförd med stående (lodrät) varp,
användes särskilt för vävda tapeter.
Jfr Basse-lisse.
Haute-Loire [åt-loa’r], departement i
mellersta Frankrike, 5 001 km2,
215 577 inv. 1954, huvudstad Le Puy.
Haute-Mame [-marn’], departement i
n.ö. Frankrike, 6 257 km2, 197147
inv. 1954, huvudstad Chaumont de
Bassigny.
Hautes-Alpes [åt-alp’], departement i
s.ö. Frankrike, 5 643 km2, 85 067 inv.
1954, huvudstad Gap.
Haute-Saöne [-så’n], departement i ö.
Frankrike, 5 375 km2, 209 303 inb.
1954, huvudstad Vesoul.
Haute-Savoie [-savoa’], departement i
ö. Frankrike, 4 598 km2, 293 852 inv.
1954, huvudstad Annecy.
Hautes-Pyrenées [-pirené],
departement i s.v. Frankrike, 4 534 km2,
203 544 inv. 1954, huvudstad Tarbes.
Haute-Vienne [-vjän’], departement i
mellersta Frankrike, 5 555 km2,
324 429 inv. 1954, huvudstad
Limo-ges.
Haute Volta, 1919—33 fransk koloni
i Västafrika kring övre loppet av
Volta, 290 000 km2, 3 217 000 inv.
1953. Var 1932—47 uppdelad på
Elfenbenskusten och Nigerkolonin.
Savanner och regnskogar, i n. stäpp,
21 B.
Haut-relief [åraljäf’], fr., högrelief;
kraftigt framspringande relief, med
nästan friskulpturalt utförda figurer.
Haut-Rhin [å-räas’], departement i n.ö.
Frankrike, 3 508 km2, 509 647 inv.
1954, huvudstad Colmar.
Hav, världshav, upptar ca 361 milj.
km2 eller 71 % av hela jordytan,
vattenvolymen har beräknats till
omkring 1360 km3. Uppdelas i de
tre oceanerna Stilla havet, Atlanten
och Indiska oceanen, 1560.
Hawaii [svenskt uttal havaj’i], ögrupp
i Stilla havet, amerikansk
besittning, ca 17 000 km2, 522 000 inv.
1952, även gruppens största ö, 10 400
km2, 1566 B, 2490 K, 2562.
Hawai’igitarr, 4-(metall)strängad
gitarr, som ca 1920 från Hawaii
infördes till USA och Europa och en
tid var populär inom jazzmusiken.
Strängförkortningen sker medelst
en metallplatta.
Havamal (isl. Håvamål, den Höges,
dvs. Odens, sång), den äldre
Eddans första och största dikt,
innehållande fornnordisk levnadsvisdom
av såväl praktisk som etisk natur.
Kompositionen är tämligen lös och
man har trott sig kunna urskilja
ett flertal tidigare dikter, som
sammanförts till en. Värdet av de olika
avsnitten är också varierande, men
mycket hör till det mest sublima
och imponerande som finns
bevarat av fornnordiska tänkesätt, 1796.
Havandeskapsförgiftning,
sjukdomstillstånd hos havande, beroende på
skadliga eller giftiga verkningar av
ämnen, som inkomma i moderns
blod, t. ex.
ämnesomsättningspro-dukter från fostret.
Havandeskapstecken, symtom på
havandeskap, kunna indelas i: 1.
säkra H., t. ex. fosterljud,
fosterrörelser, kännbara fosterdelar, påvisande
av foster genom röntgen, 2. osäkra
H. såsom tilltagande bukomfång,
uteblivande reglering, ansvällning
av brösten, kräkningar, nervösa
rubbningar. Genom att inspruta
urin från en havande kvinna på
vir-ginella djur, vanligen marsvin, och
efter viss tid döda djuret och
undersöka dess äggstockar, kan
havandeskap redan i tidigt stadium
konstateras. Havandeskapstiden
beräknas normalt vara 280 dagar.
Havan’na, se Habana.
Havas [avas’], Charles Louis (1783—
1858), fransk tidningsman som 1825
grundade telegrambyrån Agence
Havas.
43°3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
