Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Havdhem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAVDHEM
HAYDN, JOSEPH
Havdhem, kommun i s. Gotlands län,
2 671 inv. 1954, med kyrka från
1100- eller 1200-talen. Kommunen
bildad 1952 genom sammanslagning
av Eke, Grötlingbo, Hablingbo,
Havdhem, Näs och Silte.
Havel [ha’fel], biflod till Elbe i n.
Tyskland, går från trakten av
Neu-strelitz i en båge mot s. och v.,
bildande många sjöar v. om Berlin,
där Spree infaller. Kanaler till
Spree, Elbe och Oder. 345 km lång.
Haverhill [hei’varhil], stad i
Massachusetts, n.ö. USA, 47 280 inv. 1950.
Skeppsvarv, sko- och textilindustri.
Haveri’. 1. Skeppsbrott. — 2.
Sjöskada å fartyg eller dess last. Rättsligt
skiljer man mellan gemensamt och
enskilt H. Till gemensamt H.
räknas bl. a. lämpning av last
överbord till räddning av fartyget.
Enskilt är sådant H., som eljest
drabbar godset. Utredning om H.
kallas dispasch’ och den av Kungl.
Maj :t därtill förordnade
tjänstemannen bär titeln dispaschö’r. —
Maskinhaveri, skada som gör
maskin driftsoduglig.
Haverikommissionen, kommission inom
flygvapnet, som tillsättes vid
flyghaverier för att utreda
omständigheterna vid olyckan.
Havern, sjö i Härjedalen och
Medelpad, genomfluten av Ljungan. 259
m ö. h., 3835 K.
Haverrot, Tragopo’gon, släkte av
familjen korgväxter, har jämnhöga
holkfjäll utan ’ ytterholk, tunglika
blommor och frukt med
fjäderpensel. Blad hela, smala. T.
praten’-sis, ängshaverrot, med gula
blommor, är allmän vid vägkanter. T.
porrifol’ius, äkta H., med
violettröda blommor, sällsynt, odlades
förr för sin ätliga rot (salsofi).
Haverö, kommun i s. Medelpad,
Väs-ternorrlands län, 2 685 inv. 1954, —
3835 K.
Havkatt, se Havskatt.
Hawker Aircraft Ltd [hå’ka äa’kraft
lim’itid], engelsk flygplanfabrik
speciellt för militärflygplan. H:s
mest omtalade produkt äro
jaktflygplanen Hurricane, som under
andra världskriget förekommo i
flera versioner.
Hawkins eller Hawkynns [hå’kins], sir
John (1532—95), engelsk sjöfarande,
slavhandlare och amiral, bekant
för sina djärva
slavfångarexpeditio-ner, bl. a. tillsammans med Drake,
och för att han i sitt vapen förde
en neger i bojor. Från 1573 stod H.
i spetsen för den engelska flottans
förvaltning.
Havre, Ave’na, släkte av familjen
gräs, har 2—flerblommiga småax
med borst, skaftade, i vippa. A.
sati’va, havre, har tvåblommiga
småax, stundom utan borst.
Agnarna lossna ej från kornet vid
tröskningen. Mjölet är ej bakbart på
grund av för låg glutenhalt.
H.-gryn äro fettrika och lättsmälta. Sin
största betydelse har H. som
kraftfodermedel åt husdjuren. Havre
och blandsäd intaga nära Vi av
Sveriges åkerareal. Årsproduktionen
motsvarar nära 600 gr per invånare
och dag, 3180.
Havsabborrar, artrik familj bland de
abborrliknande fiskarna,
förekommer särskilt i varmare hav.
Havsalperna, fjällgrupp i Västalperna
på gränsen mellan Frankrike och
Italien; når fram till Medelhavet.
Högsta topp Punta delTArgentera,
3 297 m ö. h.
Havsanemo’ner, koralldjur, som sakna
skelett och ej bilda kolonier. De
äro bägarlika, strålformiga och sitta
fastsugna vid underlaget med sin
fotplatta. Upptill finnes munfältet
(hos de största 6 dm i
genomskärning) med munnen i mitten och
talrika tentakler i ytterkanten. H.
äro rovdjur, som fånga sitt byte
med hjälp av nässelbatterier i
tentaklerna. En del H. leva i symbios
(se d. o.) med humrar,
eremitkräftor etc. Vid Västkusten finnas över
20 arter. Se Koralldjur, 2065 B, 2066.
Havsbävning, jordskalv på havsbotten,
1880.
Havsfiskelaboratoriet i Lysekil,
inrättat 1932 genom medel ur
Wallen-bergska fonden.
Havskatt eller havkatt, Anarrhi’chas
lup’us, art av havskattsläktet,
förekommer bl. a. vid Sveriges
västkust, blir ända till 1 m lång och
lever av hårdskaliga djur. Den har
välsmakande kött, som säljes under
namnet kotlettfisk. Skinnet garvas
och beredes som reptilskinn och
användes till finare damskodon. Se
även Havskattsläktet, 981 B.
Havskattsläktet, Anarrhi’chas, släkte
av slemfiskarna med stora
huggtänder framtill och knölformiga
krosständer baktill i käkarna och
gommen; bukfenor saknas. Hit hör
bl. a. havskatten.
Havsmus, Chimae’ra monstro’sa,
broskfisk av gruppen Holoceph’ali
(se Havsmusfiskar). H.
förekommer på djupt vatten vid Västkusten
och fångas stundom på backor.
Havsmusfiskar, Holoceph’ali, grupp
bland de egentliga broskfiskarna
utan kotkroppar och revben men
med kvarstående ryggsträng.
Huden är naken. Hit hör havsmusen.
Havsmås, se Havstrut.
Havsnålsläktet, Nero’phis, av gruppen
Syngnatrifor’mes bland benfiskarna
med trådlikt utdragen stjärt, som
användes som griporgan; bröst-,
anal- och stjärtfenor saknas. Vid
Sveriges västkust finnas tre arter:
stora (40—60 cm lång), krumnosiga
(17 cm) och vanliga havsnålen, som
även finns i Östersjön (20—30 cm).
Havsormar, Hydrophi’nae, en
underfamilj av giftsnokarna, leva i
varma hav, 2590.
Havspolyp, oegentlig benämning på
den åttaarmade bläckfisken,
Oc’to-pus (Poly’pus) vulga’ris. Se
Bläckfiskar.
Havspärlmussla, äkta pärlmussla,
Me-leagri’na margariti’fera, fam.
Avi-cuTidae, har ett rundat till
fyrkantigt skal med tjockt pärlemorlager.
Pärlor bildas, då H. inkapslar
främmande föremål, som inkommit
mellan manteln och skalet. H.
förekommer på bankar 8—16 m under
ytan i de varmare delarna av
Indiska och Stilla haven, där den
ivrigt fiskas.
Havsrudefiskar, Spar’idae, familj av
aborrliknande fiskar med hoptryckt
kropp, levande på klippbotten av
småfisk, musslor etc. I svenska
vatten påträffas någon gång
havsru-dan och fläckpagellen.
Havssköldpaddor, Cheloni’idae, en
familj av ordningen sköldpaddor,
kännetecknad av kort hals och
fen-lika ben. Hit höra karett-,
läder-och soppsköldpaddorna.
Havsspindiar, provinsen leddjur,
förekomma i alla hav. De leva av
havs-anemoner och hydroider etc.
Påminna i sin yttre byggnad om
spindlar. De största nå en storlek
av 5 dm, benen inräknade.
Havsströmmar uppkomma dels genom
passadvindarna osv., dels genom
täthetsändringar till följd av
temperaturskillnader och variationer i
salthalten. På grund av
jordrotationen avviker vindströmmarnas
riktning med upp till 45° från
vindens. Vindströmmarna beröra
endast oceanernas ytlager ned till 50
å 200 m djup. Härnedanför ha H.
i vissa fall omkastad riktning, 1562.
Havssulan, Sula (Dys’porus) bassa’na,
årfotad simfågel, 89 cm lång, vit
med svarta handpennor, häckar i
kolonier på fågelberg vid
Skottland, Färöarna och Island. Visar sig
om vintern vid Västkusten.
Havstensf jorden, fjord i Bohuslän,
mellan Orust och fastlandet.
Byfjorden avgrenar sig mot ö., 424.
Havstensund, muncipalsamhälle i n.
Bohuslän s. om Strömstad, 217 inv.
1954. Badort, fiskläge, lotsplats.
Havsterritoriet, territorium i ö.
Sibirien, 188 000 km2, 900 000 inv. 1939.
Huvudstad Vladivostok.
Havstrut, La’rus mari’nus, vår största
måsfågel, 69—72 cm lång, vit med
rygg och vingar svarta, benen blekt
köttfärgade, ungarna brunspräckliga
till tredje året. H. häckar i
enstaka par runt våra kuster. Den
är ett skadedjur, som frossar på
sjöfåglarnas ägg och ungar.
Havstulpaner, Balan’idae, familj av
ordningen rankfotingar av
kräftdjuren, fastsittande på föremål
inuti ett skal, som har formen av en
stympad kon och kan slutas med
ett lock för att vid ebb skydda
dem mot torka. Arter av släktet
Bal’anus leva på klippor i
Östersjön och vid västkusten. Storlek
ca 1 cm, 2099.
Havsutter, Lat’rax lu’tris, familjen
mårddjur, längd l‘/s m, lever av
musslor och har trubbknöliga
kindtänder. H. är utrotad utom på
Aleuterna, där den skyddas.
Skinnet är mycket dyrbart, 719 B.
Havsödla, familjen leguaner,
förekommer blott på Galapagosöarna, där
den upptäcktes av Darwin. Färgen
gråsvart. Livnär sig mest av alger.
Havsörn, Haliae’tus albicilTa,
dagrovfågel, 89—102 cm lång, med
farserna endast till hälften
fjäder-klädda. Ungarna helt mörkbruna,
de äldre med ljusare huvud och vit
stjärt. Äter mindre däggdjur,
fåglar, fiskar, även döda djur. Häckar
sparsamt längst Östkusten, vanligen
i träd. Boet 2 m i diam. De äldre
äro stannfåglar, de yngre flytta.
Fridlysningen har medfört någon
ökning av den starkt decimerade
stammen, 2877.
Hawthorne [hå^ån], Nathaniel (1804
—64), amerikansk författare, New
England-skolans kanske främste
stilist och djupaste psykolog. Hans
puritanska härstamning bildar
bakgrunden till hans tungsinta allvar
och ovanliga förmåga att tränga in
i moraliska konflikter. Bland hans
romaner märkas Den eldröda
bokstaven (1850, sv. ö. 1873 och 1944)
och Huset med de sju gavlarna
(1851, sv. ö. 1874), 85.
Havtorn, Hippoph’ae rhamnoi’des,
förekommer i Sverige allmänt utefter
kusten från Norrtälje till Gävle
-trakten, annars sällsynt. Bildar
stora, tornbeväpnade buskage till
ett par meters höjd. Blommar på
bar kvist med rödgula blommor,
Frukten, gul, benhård skenfrukt,
kallas finnbär.
1. Haydn [haidan], Joseph (1732—
—1809), österrikisk tonsättare, en
av musikens största mästare,
tillhörande den s. k. wienklassiska stilen.
Verkade som kapellmästare hos
furstefamiljen Esterhåzy och senare
som fri konstnär i Wien. Av hans
enorma produktion äro symfonierna
och stråkkvartetterna samt oratori-
4304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
