Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hedareds ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDAREDS KAPELL
HEDLUND, BERTIL BULL
Hedareds kapell i Sandhults kommun
i s.ö. Västergötland. H. är Sveriges
enda bevarade stavkyrka, uppförd
av stående timmer, troligen på
1300-talet, 3775.
1. Hedberg, Frans (1828—1908),
författare, intendent vid Kungl.
Teatern 1871—81. Skrev talrika
teaterpjäser, i synnerhet komedier och
historiska skådespel, av vilka det
mest bekanta nu är Bröllopet på
Ulvåsa (1865).
2. Hedberg, Tor (1862—1931), son till
Frans H., författare. Chef för
Dramatiska teatern 1910—22. Högst når
han i det tidsaktuella dramat
Johan Ulf st jerna (1907). Var
verksam även som lyriker,
romanförfattare, litteraturhistoriker och
konstskriftställare.
Hedberg, Fredrik Gabriel (1811—93),
finländsk präst, kyrkoherde i
Ki-mito, stiftare av en »nyevangelisk»
riktning (hedbergianismen).
Hedberg, Gustaf (1859—1920),
bokbindare, grundade ett av Sveriges
främsta bokbinderier och har haft
stor betydelse för bokbindarkonsten
i Sverige.
Hedberg, John (1854—1916),
baptistpredikant i Stockholm, filantrop,
en banbrytare för socialvård.
Ägnade sig särskilt åt nödlidande i
Stockholm, kallades fattigprästen
på Söder.
Hedberg, Kalle (f. 20/9 1894), målare.
H:s personliga och starkt
subjektiva konst omfattar i synnerhet
inträngande porträtt och dramatiska
landskapsmålningar, särskilt från
Lappland.
Hedberg, Olle (f. 31/5 1899),
författare. Hans romaner ha tack vare
sin goda stil, fyndiga ironi och
träffsäkra porträttkonst vunnit en
stor läsekrets, särskilt inom de
borgerliga samhällslager som mest
bli utsatta för hans satir. — Iris
och löjtnantshjärta (1934), Karsten
Kirsewetter (1937—39),
samlingsvolymen Bo Stensson Svenningsson
(1947), Bekänna färg (1947), Dan
före dan (1948), Vänstra kinden
(1954) m. fl., 3341 B, 3342.
Hedborn, Samuel (1783—1849), skald,
kyrkoherde, mest känd för sina
stämningsfulla visor i folkton
såsom vaggvisan Ute blåser
sommarvind, vilka jämte hans innerliga
psalmer utgöra hans förnämsta
bidrag till svensk poesi. Om genuin
folklighet och minnesgod förståelse
för barndomens värld vittnar hans
Självbiografi.
Hede. 1. Församling i Sörbygdens
kommun i n. Göteborgs och Bohus
län, 798 inv. 1954. — 2. Kommun
i mellersta Härjedalen, Jämtlands
län, 3 205 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Hede och
Vemdalen. — 3. Kyrkby i H. 2, vid
Ljusnan, 940 inv. 1951. Ändstation
för järnväg från Sveg. Övre
Härjedalens centralort.
Hedeby, forntida stad i s. Jylland s.
om det äldsta Slesvig, var från
början av 900-talet en svensk koloni,
anhaltsplats för handeln mellan
Birka och Nederländerna, som här
gick över land. Förstördes av Sven
Tveskägg omkring år 1000, 3686.
Hedemora, stad i s.ö. Dalarna, nära
Dalälvens inflöde i sjön Hovran.
5181 inv. 1954. Stad 1459.
Metall-och verkstadsindustri. Medeltida
kyrka, 640, 641 K.
Hedemora landskommun, kommun i
s. Dalarna, Kopparbergs län, 7 725
inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Garpenberg och
Hedemora landskommun.
Hedén, Erik (1875—1925),
skriftställare, en av den svenska
arbetarrö
relsens främsta intellektuella
krafter. H. var i olika omgångar
medarbetare i Social-Demokraten bl. a.
såsom litteraturkritiker och var
ledamot av samfundet De Nio. Bland
hans skrifter må nämnas Eros och
Polemos, Eris och Himeros och en
bok om Strindberg. Valda skrifter
1926__27 3339.
Hedenblad, Ivar (1851—1909), dirigent
och tonsättare, director musices vid
Uppsala universitet från 1881 och
dessutom ledare för Allmänna
sängen och O. D. Gjorde en betydande
insats för kvartettsången, utgav
samlingen Studentsången.
Hedenhös, hednisk tid, långt avlägsen
tid.
Hedenius, Ingemar (f. 5/4 1908),
professor i filosofi i Uppsala, väckte
1949 stor uppmärksamhet genom
sin skarpa kritik av svensk teologi
i Tro och vetande.
Hedensberg, fideikommiss inom
grev-liga ätten Hamilton i Tillberga
kommun, ö. Västmanland, med
betydande tavelsamling.
Hedenstiema, Alfred (1852—1906),
pseudonym Sigurd, författare,
journalist. Vann stor popularitet med
sina smålandshistorier och
humoresker i gemytligt borgerlig stil.
Hedenstrcm, Stig (f. 1/11 1916),
ori-enteringslöpare, försäljare, vann SM
1944 och 3 gånger i budkavle. Hans
instruktionsböcker ha utgått i
omkring en halv miljon exemplar, 2585.
Hedenvind-Eriksson, Gustaf (f. 17/5
1880), författare, en av
föregångsmännen inom den s. k.
proletärdiktningen. H. som är av jämtländsk
bondsläkt har framför allt skildrat
Norrlands arbetarvärld,
skogsarbe-taren och industriarbetaren, bl. a.
i Ur en fallen skog (1910),
Räls-läggarens berättelser (1935),
Jämtländska sagor (1941), Drömmar och
dagsverken (1944), Silverskogen
sydväst om månen (1950), Gästabudet
(1951), 3339, 3341 B.
Hed’era, se Murgröna.
Hedersdoktor (lat. doc’tor hono’ris
causa), titel förlänad av högskolor,
antingen till doktor i annan
fakultet eller till en förtjänt person, som
ej disputerat för doktorsgrad.
Hederslegionen (fr., Légion d’honneur)
[le’sjiåns dån’ar], Frankrikes enda
egentliga orden. Stiftades av
Napoleon 1802 och utdelas för militära,
administrativa, vetenskapliga,
konstnärliga m. fl. förtjänster.
Hederstierna, Carl (1861—1928),
ämbetsman och politiker,
överståthållare 1920, konsultativt statsråd 1906
—11 och utrikesminister 1923 men
avgick efter uttalande om
svenskt-finskt försvarsförbund.
Hedeskoga, församling i Herrestads
kommun i s. Skåne, Malmöhus län,
385 inv. 1954.
Hedesunda, kommun i s. Gästrikland,
Gävleborgs län, 3 565 inv. 1954,
1516 K.
Hedesundafjärdama, sjölik
utvidgning i Dalälven inom Hedesunda
kommun i Gästrikland, 51 m ö. h.,
82 km2. Genomdragas av
Enkö-pingsåsen och delas av öar i flera
fjärdar.
Hedin, Naboth (f. 1884),
svensk-amerikansk tidningsman, chef för
Svensk-amerikanska nyhetsbyrån i
New York 1926—47, har genom
skrifter och föredrag verkat för
främjandet av de
svensk-amerikanska kulturella förbindelserna.
Utgivit bl. a. Swedes in America (1938),
Americans from Sweden (1950),
översatt noveller av Selma
Lagerlöf.
1. Hedin, Sven Adolf (1834—1905),
radikal politiker, publicist,
histori
ker, mångårig ledare i A. K., där
han partipolitiskt fri verkade som
en folktribun. H. arbetade för
grundlagarnas utveckling i
demokratisk riktning, för rösträttens
utvidgning, för den allmänna
värnplikten och inledde den
socialreformatoriska politiken i Sverige.
Han sympatiserade i
unionspolitiken med den norska vänstern. H.
var en fruktad kritiker av
byråkratin och en farlig
regeringsoppo-nent (»braständaren»), 1575, 3128.
2. Hedin, Sven (1865—1952), geograf,
forskningsresande, adlad 1902,
ledamot av Svenska akademien 1913. H
har från 1893 företagit upprepade
resor i östturkestan, Tibet och
Centralasien, varunder han bl. a.
utforskat Transhimalaja och
Brahma-putras och Indus’ källor. Sina resor
har H. skildrat i ett stort antal
böcker, bl. a. Asien, tusen mil på
okända vägar (2 bd, 1903),
Trans-himalaya (2 bd, 1909—12), Från pol
till pol (2 bd, 1911), Sidenvägen
(1936) och Chiang Kai-shek (1939).
— H., som även ägnat sig åt
politiskt författarskap bl. a. i skriften
Ett varningsord (försvarsstriden
1914) och i krigsskildringen Från
fronten i väster (1915), förblev
trogen sin Tysklandsorientering
även under andra världskriget. År
1950 utkom minnesskildringen
Stormän och kungar, 1576 B.
3. Hedin, Alma (f. 22/4 1876), syster
till Sven H., stadsfullmäktig i
Stockholm 1911—17, 1921
initiativtagare till Blomsterfonden. Utgav
Min bror Sven (1926).
Hedinmedaljen, medalj, som sedan
1930 utdelats av Svenska sällskapet
för antropologi och geografi för
geografisk forskning i mindre kända
trakter. Har tilldelats Sven Hedin
(1930), Erik Norin (1936) och
marskalk Mannerheim (1941).
Hed’jaz eller Hid’jaz, provins i
Saud-arabien, omfattande n. delen av
Arabiens kust vid Röda havet. Ca
470 000 km2, ca 3 milj. inv. Var
före första världskriget turkisk
provins, 1916—26 eget kungarike,
erövrades i jan. 1926 av Ibn Saud.
Huvudstad Mecka, vars
storschari-fer, härstammande från Muhammeds
dotter Fatima, styrde landet, 122 K.
Hed’jazbanan, järnvägen Damaskus—
Medina, anlagd av turkarna 1901—
08 för att underlätta
pilgrimsfärderna till Mecka och Medina, samt
för att skärpa kontrollen över
deras besittningar i Arabien. Under
första världskriget förstördes
viktiga delar av banan av araberna
under engelsmannen T. E. Lawrence
och trafiken har sedermera ej
återupptagits på sträckan Maan i
Transjordanien—Medina, 647.
Hedjaz-Nedjd, Saudarabiens officiella
namn före 18 sept. 1932.
Hedj erson, Nils Adolf (20/1 1881),
skidlöpare, skytt, idrottsledare,
glasmästare. Vann bl. a. SM på skidor
30 km 1910, var Sveriges förste
store budkavleåkare och orienterare.
Hedlinger, Johan Carl (1691—1771),
medaljgravör av schweizisk börd,
utbildad i Frankrike, verksam i
Stockholm 1718—45 som kunglig
medalj gravör vid myntverket. H.
var en av sin tids främsta och fick
stor betydelse för medalj konstens
utveckling.
Hedlund, Bertil Bull (1893—1950),
grafiker och tecknare. H:s starkt
personliga konst, som speciellt tagit
intryck av 1800-talets grafiker och
illustratörer, är på samma gång
romantisk, med drag av bissareri
och surrealism, fint naturlyrisk,
frodigt humoristisk och fränt verklig-
4306
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
