Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hedlund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDLUND, GUNNAR
von HEIDENSTAM, VERNER
hetsobserverande. Bland hans verk
märkas illustrationerna till Anatole
Frances Thais och Drottning
Gåsfot, 59 B, 3335 B.
Hedlund, Gunnar (f. 1/9 1900), H. i
Rådom, jur. dr, politiker, ledamot
av A. K. sedan 1942 och sedan 1949
partiordförande i Bondeförbundet.
H. har intagit en framskjuten
ställning i jordbrukarnas ekonomiska
föreningsrörelse och är sedan 1946
ordförande i Sveriges
skogsägarför-enings riksförbund. H. blev
inrikesminister i koalitionsregeringen
mellan socialdemokraterna och
bondeförbundet.
Hedlund, Per Erik (f. 18/4 1897),
flottningsförman i Särna, en av
Sveriges främsta skidlöpare, vann
guldmedalj på 5 mil vid OS 1928,
2 Vasalopp och 9 SM 1921—32 samt
fick 1928 Sv. D:s guldmedalj, 3349.
1. Hedlund, Sven Adolf (1821—1900),
var från 1852 huvudredaktör för
Göteborgs Handels- och Sjöf
arts-Tidning, som han utvecklade till
ledande liberalt organ. Även verksam
såsom riksdagsman och
kommunalpolitiker.
2. Hedlund, Henrik (1851—1932),
brorson till S. A. Hedlund, publicist och
politiker, efterträdde denne såsom
huvudredaktör för Göteborgs
Handels- och Sjöfarts-Tidning 1900—17,
flerårig ledamot av A. K.
Dramatiker och författare till en biografi
över farbrodern.
Hedmark, landskap i s. Norge kring
staden Hamar. Betydande
spann-målsbygd. Hedmark fylke (27 545
km2, 173 067 inv. 1950) omfattar
dessutom gränstrakterna mot
Sverige kring Glömma och
Trysilel-ven. Huvudstad Hamar.
Hednalagen, en av Olaus Petri
upptecknad bestämmelse om envig ur
en nu förlorad handskrift av
Väst-götalagen, som går tillbaka till
heden tid.
Hedonism, (grek, hedone’, lust),
uppfattningen att lusten och den
sinnliga njutningen är det högsta goda.
Under antiken företräddes
hedo-nismen bl. a. av Aristippos och
He-gesias, i nyare tid av de franska
upplysningsfilosoferna.
Hedqvist, Ivan (1880—1935), en av sin
tids främsta karaktärsskådespelare,
anställd vid Svenska teatern 1906
—09 och 1922—25, Dramaten 1909—
19 och 1927—32. Särskilt bekant är
hans framställning av patron
Fri-stedt i Dunungen. H. regisserade
och medverkade även i
stumfilmerna Dunungen (1919), Carolina
Rediviva (1920) och Vallfarten till
Kevlaar (1921).
Hedqvist, Paul (f. 21/7 1895),
arkitekt, professor i arkitektur vid
Konsthögskolan 1938—48, dess
direktör sedan 1950. Har främst
utfört moderna skolbyggnader i
Stockholm, t. ex. Katarina realskola
(tillsammans med D. Dahl, 1931),
Bromma läroverk (1936) och
Kungsholmens kommunala flickskola
(1940). Har även uppfört paviljonger
och hangarer vid Bromma
flygplats.
Hedrén, Gunnar (1865—1941), läkare,
kallad till professor i patologisk
anatomi 1910 och till professor i
rätts- och statsmedicin 1918 vid
Karolinska institutet, emeritus
1931.
Hedströmmen, flod i Västmanland
från sjöar på Dalagränsen till
Galtens vik av Mälaren, 130 km lång.
Vid Hedströmmen ligga bl. a.
Karmansbo och Kolsva bruk, 2554 K.
Hedtoft, Hans (1903—55), dansk
socialdemokratisk politiker, 1939—41
och från 1945 ordförande i
Social
demokratisk Förbund, 1945
arbets-och socialminister, statsminister 1947
—1950 och från 1953. Deltog
verksamt i motståndsrörelsens
organisation.
Hedvig (1370—99), polsk drottning
efter storfurst Ludvig av Ungern
1380, gift 1386 med storfurst
Jagi-ello av Litauen, varigenom detta
land förenades med Polen.
Hedvig, församling i Norrköping,
12 408 inv. 1954.
Hedvig Eleonora (1636—1715),
drottning av Sverige, dotter till hertig
Fredrik III av Holstein-Gottorp.
Förmäldes 1654 med Karl X
Gustav. Hon var ordförande i
förmyndarregeringen för sonen men deltog
föga i politiken. Gynnade särskilt
byggnadskonsten, 1696 B.
Hedvig Eleonora, församling på
Östermalm i Stockholm, kallas även
ibland Östermalms församling. 18 826
inv. 1954. Kyrkan påbörjades 1669
av J. de la Vallée, arbetena avbröts
1675 för att fullbordas på 1730-talet
av G. J. Adelcrantz. Kupolen
tillkom 1865. Restaurerades 1944. — H.
var ursprungligen
Amiralitetsför-samling.
Hedvig Elisabet Charlotta, se
Charlotta.
Hedvig Sofia (1681—1708), svensk
arvprinsessa, Karl XII:s äldsta
syster, 1698 gift med hertig Fredrik
IV av Holstein-Gottorp.
de Heem, Jan Davidsz
(1606—omkring 1684), flamländsk målare,
verksam i Antwerpen och Utrecht,
en av det holländska
stillebenmåleriets främsta mästare. Utförde i
synnerhet blomster- och
fruktstilleben, 1643.
van Heemskerck [he’ms-], Marten
(1498—1574), holländsk målare,
verksam i Haarlem, påverkad av
italiensk senrenässans och
manie-rism har bl. a. utfört altartavlan i
Linköpings domkyrka. Under en
vistelse i Rom på 1530-talet ritade
H. stadsbilder, viktiga för
kännedomen om Roms äldre topografi.
Heerlen [he’r-], gruvstad i prov.
Lim-burg, s.ö. Nederländerna, 64 128 inv.
1954, 319 K.
Heerup, Henry (f. 1907), dansk
bildhuggare, som i sina skulpturer
utvecklat en stark primitivitet med
sträng sluten form och endast
grovt bearbetade ytor.
Hefaistos [-ai’-], i den grekiska
myten vulkanernas och
smideskonstens gud, motsvarar romarnas
Vul-canus, 1428.
von Hefner-Alteneck, Friedrich (1845
—1904), tysk elektrotekniker, 1867
—90 anställd vid Siemens & Halske i
Berlin. Uppfann i syfte att kringgå
Grammes ringankar-patent det
berömda trumankaret för
likströmsmaskiner. Konstruerade även
växel-strömsmaskiner och en fotometrisk
normallampa, hefnerlampan, 324,
810.
Hef ner-enhet, hefnerljus, se
Hefner-lampa.
Hef’nerlampa, av F. von
Hefner-Alteneck 1884 konstruerad fotometrisk
normallampa, där kemiskt rent
amylacetat förbrännes medelst en
veke med 8 mm diameter. När
låghöjden inställes på 4 cm, är
ljusstyrkan en hefnerenhet eller ett
hefnerljus.
He’gel, Friedrich (1770—1831), tysk
filosof, professor i Jena 1805, i
Heidelberg 1816 och i Berlin 1818.
Grundmotivet i H:s filosofi är
utvecklingstanken. Tillvaron är en
oavbruten utveckling som drives
framåt genom motsättningar. Varje
stadium följes av sin motsats,
varefter de båda förenas i en högre
enhet (tes, antites och syntes). H:s
huvudarbete är Phänomenologie des
Geistes (1807). Han är en av
1800-talets mest inflytelserika tänkare,
1580.
Hegemoni’, grek., ledarskap, utövat
av stat eller enskild person.
Heges’ias (200-talet f. Kr.), grekisk
filosof av den hedonistiska
riktningen. Men njutningslusten slog
hos honom över i livsleda, varför
han gick under namnet »sj älvmords
-övertalaren».
Hegra, ort i Nord-Tröndelag vid
järnvägen Trondheim—Storlien. En
fästning anlades här 1910, som
nedla-des 1926, men norska trupper gjorde
ett hårdnackat motstånd vid H. vid
den tyska invasionen 1940.
Hegu’menos (grek., ledare),
föreståndaren för ett ortodoxt kloster.
Hegvald, gotländsk stenskulptör,
verksam på 1100-talet, har utfört rikt
dekorerade dopfunter, bl. a. i
Stånga, Vänge och Etelhems
kyrkor. H:s stil är folkligt naiv och
dramatiskt expressiv.
Hegyallyabergen [he’djalja-],
bergskedja i n. Ungern n. om Tokaj. På
dess av vulkaniska bergarter
uppbyggda sluttningar odlas det
världsberömda tokaj ervinet.
1. Heiberg, Peter Andreas (1758—1841),
dansk författare av satiriska visor
och komedier.
2. Heiberg, Johan Ludvig (1791—1860),
son till P. A. H., dansk författare
och kritiker. Hans efter franska
förebilder skrivna vådeviller
Aprils-narrene (1826), Nei! (1836) m. fl.
utmärkas av humör och esprit och
blevo oerhört populära. Med det
romantiska sagospelet Elverhöi
(1828) skapade han den danska
scenens klassiska stycke och i En Sjæl
efter Döden (1840) åstadkom han
en samhällssatir av allmänmänsklig
art. Även som kritiker hade han
ett mycket stort inflytande, 674.
4. Heiberg, Gunnar (1857—1929), norsk
författare, radikal
samhällssatiri-ker både i sin kritik och sin
mycket betydande dramatik, t. ex.
Bal-konen (1894), Kjærlighedens
trage-die (1904) och Paradesengen (1913),
2535.
5. Heiberg, Jean (f. 1884), norsk
målare, den förste skandinaviske
konstnär som var elev till Matisse. Med
sin dekorativt anlagda konst står
han även som dennes närmaste
företrädare i Norge, 2532.
Heidegger [hai’deger], Martin (f.
1889), tysk filosof, har särskilt
genom sitt huvudarbete Sein und Zeit
(1926) övat stort inflytande på
existentialisterna både i Tyskland
och Frankrike, 3570.
Heidelberg [hai’dalbärk], stad i
delstaten Baden-Württemberg, s.v.
Tyskland, vid Rhens biflod Neckar.
120 400 inv. 1952. Ett av Tysklands
äldsta och förnämsta universitet,
grundat 1386. På s. flodstranden
storartad slottsruin efter
pfalzgre-varnas residens (1225—1720), 3553,
3559 K.
Heidelbergkatekesen, kalvinsk
bekännelseskrift, utarbetad 1563 i
samband med kurfursten Fredrik IH:s
av Pfalz övergång till kalvinismen;
av grundläggande betydelse för de
flesta reformerta kyrkor.
Heidelbergmänniskan (Hom’o
heidel-bergen’sis), utdöd primitiv
människoras, uppkallad efter en i
Heidelberg påträffad underkäke,
sannolikt från den första
interglacial-tiden.
1. von Heidenstam, Verner (1859—
1940), diktare, nobelpristagare 1916.
Med Vallfart och vandringsår (1888)
inledde han 90-talets estetiska
reak
4307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
