Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HILDESHEIM
hg, förkortning för Hektogram.
H. H., förkortning för Hans Helighet
(om påven), Hans (Hennes) Höghet,
Hans Högvördighet, Högädle Herr;
förr på gravstenar Här Hvilar.
Hi och Ho, kinesiska hovastronomer,
avrättade 2137 f. Kr. för att de
försummat att förutsäga en
solförmörkelse.
Hiang-kiang, kinesiska namnet på
Hong-kong.
Hia’tus (lat., gap, klyfta), vokalmöte
särskilt i vers, dvs. ett ord slutar
och följande börjar på vokal.
Hiawatha [hajaoå^a], ärftligt
höv-dinganamn bland
mohawkindianer-na, hugfäst genom berömd dikt av
Longfellow.
Hib’bing, gruvort och centrum i
järnmalmsfältet Mesabi Range, n.ö.
Minnesota, mellersta USA. 16 726
inv. 1950.
HibernaT, lat., vinterlig.
Hibis’cus, tropiskt och subtropiskt
släkte av familjen kattostväxter med
stora, vackra blommor. Omtyckt
rumsväxt är H. ro’sa sinen’sis,
kinesisk ibisros med röda, skära eller
gula, ofta fyllda blommor. H.
fordrar ljus och värme, 2882.
Hi’c jac’et, lat., här vilar, här är
begraven. Förkortas H. J.
Hicka är en kramp i mellangärdet,
som återkommer ryckvis och
ofrivilligt, åtföljd av en häftig
inandning. H. uppstår genom retning av
mellangärdsnerven och utlöses av
sinnesrörelser, plötslig avkylning av
buken, för hastigt nedsväljd föda
etc.
Hick’ory, amerikanska träd, såsom
Car’ya- och Hicoriaarter,
närbesläktade med valnötsträdet. Nötterna
äro en viktig handelsvara. Det
hårda virket användes bl. a. till skidor.
Hidalgo [idal’gå]. 1. Lägre adelsman
i Spanien. — 2. Stat på högslätten
i mellersta Mexiko. 20 884 km2,
849 991 inv. 1950. Huvudstad
Pa-chuca.
Hidinge, församling i Lekebergs
kommun i n.v. Närke, Örebro län, 1 447
inv. 1954. Medeltida kyrka, som
restaurerats och återinvigts 1923.
Hidjra eller hedjra, arab., utvandring.
Muhammeds överflyttning från
Mekka till Medina 622 e. Kr.,
utgångspunkt för muhammedanernas
tidräkning, 2371.
Hidö’s (fr.), ,hideux, avskyvärd.
Hiera’cium, släkte av underfamiljen
cikorieväxter, se Fibblor, har gula
blomkorgar med alla blommor
tunglika och tvåkönade. Bland de
vanligaste äro gråfibblan, H. piloselTa,
med hela, undertill gråludna blad,
kvastfibblan, H. dub’ium, med
många, små blomkorgar och smala,
undertill glest luddiga blad, fjäll
-fibblan, H. alpi’num, med en
vanligen ensam, mycket stor blomkorg
och långa hår på stjälk och blad,
skogsfibblan, H. silva’ticum, med
jordblad, som ligga utbredda på
marken och äro mycket större än
stjälkbladen, samt hagfibblan, H.
muro’rum, likaledes med jordblad,
men upprätta och ungefär av
stjälkbladens storlek. H. hör till svenska
florans formrikaste släkten med
omkring 3 000 arter.
Hierarki’ (grek, hieros’, helig och
ar-che’, välde). — 1. Prästvälde. — 2.
Prästerskapets organisation i olika
grader (katolska kyrkan). — 3.
Beteckning för system med stor
inbördes rangskillnad (t. ex. statlig,
militär eller partipolitisk H.).
Hiera’tisk, prästerlig.
Hiera’tisk skrift, ett egyptiskt
skriftsystem, som utvecklats ur
hierogly-ferna. Jfr Hieroglyfer, 775.
Hierodu’1 (grek., duTos, slav),
tempeltjänare, tempelprostituerad.
Hierofant’ (grek. fai’nein, visa), de
eleusinska mysteriernas överstepräst.
Hierogly’fer (grek. glyf’ein, inrista),
det första utvecklingsskedet i den
egyptiska skriften då denna
inristades på hårt material. Därur
uppstod vid skrivning på papyrus med
rörpenna en mer kursiverad skrift,
den hieratiska, och senare den
de-motiska (allmänna), 2 B.
Hi’eron I (d. 467 f. Kr.),
envåldshär-skare i Gela och Syrakusa,
beskyddare av konst och litteratur,
be-sj unges av Pindaros och
Bakchy-lides.
Hi’eron II, d. y. (d. 214 f. Kr.),
konung i Syrakusa. Hos H. var
Arki-medes vetenskaplig rådgivare.
Hiero’nymus, den helige (omkring 330
—420), latinsk kyrkofader, munk i
Betlehem, bibelöversättare (Versio
vulgata). Han har också skrivit en
kyrklig litteraturhistoria samt brev
och kommentarer. I konsten
fram-ställes han som eremit i sällskap
med lejon, 1584 B, 2143.
Hiero’nymus från Prag (d. 1416),
böh-misk reformator, Hus’ vän och
anhängare, dömd på kyrkomötet i
Konstanz och bränd som kättare.
1. Hierta, Gustaf (1791—1859),
tidningsman och politiker, utgav 1829
—32 oppositionstidningen
Medborgaren och var 1832—51 medarbetare i
Aftonbladet.
2. Hierta, Lars Johan (1801—72),
syssling till G. H., tidningsman,
politiker, industriman; deltog på den
liberala sidan vid riksdagarna 1828
—30, och var en av liberalismens
verksammaste krafter. Grundade
1830 Aftonbladet och blev därmed
en föregångsman för den modema
svenska pressen. H:s förlag,
grundat 1829, förvärvades 1893 av P. A.
Norstedt & Söner. H. var även
verksam som industriföretagare och
grundade bl. a. Liljeholmens
stearinfabrik, 1952, 3421.
3. Hierta-Retzius, Anna (1841—1924),
dotter till Lars Johan H., filantrop,
socialt verksam i kvinnosakens och
ungdomsuppfostrans tjänst; särskilt
känd genom sitt initiativ till s. k.
arbetsstugor. Instiftade jämte sin
make Hierta-Retzius-stiftelsen för
understöd av vetenskaplig forskning
m. m.
Hi’etaniemi, kommun i n.ö.
Västerbotten, Norrbottens län, 2 674 inv.
1954, 2135 K.
Higgins [hig’ins], Edward (1864—1947),
engelsk salvationist,
frälsningsar-méns general 1929—34.
Highbrow [ha’jbräo] (eng. high, hög,
och brow, ögonbryn), ursprungligen
amerikanskt slanguttryck,
benämning på person som anlägger
exklusivt intellektuella synpunkter,
in-telligenssnobb.
High Church [hai tja’tj], eng.,
högkyrkan, de högkyrkliga.
High Commissioner [hai kamisj’ana],
titel på hög brittisk ämbetsman,
bl. a. de självstyrande dominions
representant i London samt Englands
högste representant i vissa
imperie-delar. Ibland även benämning på
särskilt ombud hos ej de jure
erkända regeringar.
Highest fashion [hai’ist fäsj’n], eng.,
högsta modet.
High life [hai laif], eng., högt
levnadssätt; fina världen.
Hihuli’ter, finsk læstadiansk sekt där
man brukade ropa hihu under
extasen.
Hike [haik], scoutfärd, enskilt eller i
mindre grupp, till fots, på skidor,
etc. med lägermässig övernattning i
tält, koja eller liknande.
Hilbert, David (1862—1943), tysk
matematiker, professor i Göttingen
1895—1936; har särskilt studerat
geometri, talteori, invariantteori, varia
-tionskalkyl m. m. H. var sin tids
ledande matematiker och en
kritisk granskare av den matematiska
metodiken.
Hildebrand, påve under namnet
Gregorius VII, 2017.
von Hildebrand, Adolf (1847—1921),
tysk skulptör, ville i anslutning till
antiken nå fram till en stor,
monumental form. Hans främsta verk
äro Wittelsbachbrunnen i München
(1894) och Bismarcks ryttarstaty i
Bremen (1910). H. utgav även
betydelsefulla konstteoretiska arbeten,
3555.
1. Hildebrand, Bror Emil (1806—84),
fornforskare, museiman,
numismati-ker, riksantikvarie 1837—79,
ledamot av Svenska akademien 1866,
dess sekreterare 1881—83.
Reorganiserade Riksarkivet, sammanbragte
stommen till Statens historiska
museum och utövade ett betydande
författarskap, 142, 2346.
2. Hildebrand, Hans (1842—1913), son
till Bror Emil H., arkeolog och
kulturhistoriker, riksantikvarie 1879—
1907, ledamot av Svenska akademien
1895. H. lade grunden till det
me-delstidsarkeologiska studiet i
Sverige. Utgav ett flertal historiska,
kulturhistoriska och arkeologiska
arbeten. Hans huvudverk är det stora
arbetet Sveriges medeltid (3 bd,
1879—1903, ofullbordad), 142, 2346.
3. Hildebrand, Emil (1848—1919), bror
till Hans H., historiker,
riksarkivarie 1901—16, har utgivit historiska
skrifter samt redigerat Sveriges
historia intill 20 :e seklet (10 bd, 1903
—10), samt Historisk Tidskrift (1881
—1905). H:s huvudarbete är
Sveriges statsförfattnings historiska
utveckling (1896). Under H:s tid som
chef för riksarkivet infördes
landsarkiven och genomfördes
proveniensprincipen.
4. Hildebrand, Karl (f. 24/9 1870), son
till Hans H., politiker, publicist och
skriftställare. Har varit
chefredaktör för Stockholms Dagblad (1904—
13), led .av A. K. 1907—08, 1912
—18 och F. K. 1909—10, 1925—41
ordförande i Riksgäldsfullmäktige.
H. har utgivit historiska och
politiska arbeten, bl. a. Gustav V (1926)
i serien Sveriges historia till våra
dagar.
5. Hildebrand, Bengt (f. 4/2 1893)
brorson till H. H. och E. H., histori.
ker, docent vid Stockholms
högskola sedan 1938, 1928—45 redaktör
för Personhistorisk tidskrift,
utgivare av Svenskt biografiskt lexikon
sedan 1937
6. Hildebrand, Karl-Gustaf (f. 25/4
1911), son till Karl H., författare,
historiker, docent i Uppsala 1946.
Hans lyrik utmärkes av stark
religiositet. — Nödvärn (1933),
Vårdagjämning (1937).
Hildebrandslied, forntysk dikt från
700-talet, skildrar sagokungen
Hil-debrands kamp med sin son
Hadu-brand, 3566.
Hildebrandsson, Hugo Hildebrand (1838
—1925), meteorolog, professor i
Uppsala, utförde grundläggande
undersökningar över molnformerna och
de högre luftlagrens rörelse. Utgav
på eget initiativ väderleksprognoser
Över hela landet, vilka efter 1882
fortsattes av Statens meteorologiska
centralanstalt, 2333.
Hil’desheim [-haim], tysk stad i
Nie-der-Sachsen n.v. om Harz, s.ö. om
4319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
