Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hjortskyttarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJORTSKYTTARNA
HJÄRNUPPMJUKNING
dad 1952 genom sammanslagning av
Hjortsberga och Kvenneberga. — 2.
Församling i Listerby kommun i s.
Blekinge län, 969 inv. 1954.
Medeltida kyrka från 1200-talet.
Hjortskyttarna, Sveriges främsta
specialklubb för jakt- och
pistolskjutning, stiftad 1926.
Hjortskytte sker på 100 m avstånd
med kula mot 5-ringad tavla,
föreställande en kronhjort i naturlig
storlek, som »löper» en 23 m bana
på 4 sek., varunder antingen 1
(en-kelskott) eller 2 (dubbelskott) skott
skall lossas per lopp, 3087.
Hjortsvinet, Babirus’sa, litet svin i
Celebes’ urskogar, har långa,
uppåt-böjda betar.
Hjortzberg, Olle (f. 14/11 1872),
målare, professor vid Konsthögskolan
1911—37, dess direktör 1920—41.
Har i en av bysantinsk konst
påverkad stil utfört dekorativa
målningar i kyrkor i Stockholm, bl. a.
i Engelbrektskyrkan (1914) och
Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden. H.
har även illustrerat psalmboken,
katekesen och Gustav V:s bibel.
Hjortö, Knud (1869—1931), dansk
författare. Hans romaner, bl. a. Hans
Raaskov (1906) m. fl. visa
psykologisk skärpa och levande
miljöskildring.
Hjul, använt på vagnar, en
uppfinning som går tillbaka på Gamla
världens kulturer; var ej känt bland
de primitiva naturfolken. I Amerika
ej känt innan denna kontinent
upptäcktes. Ett vagnshjul består av ring,
ekrar och nav. Vid trähjul
samman-sättes ringen av lötar,
sammanhållna av en hjulskena. På cykel- och
bilhjul kallas hjulskenan fälg.
Hjularöd, slott i mellersta Skåne s.ö.
om Eslöv, uppfört på 1890-talet i
romansk stil, 3089 K.
Hjulbas, centrumavståndet mellan
fram- och bakaxeln på ett fordon.
Hjulbenthet, felbildning av benen,
yttrande sig i att knäna befinna sig
ett stycke från varandra, då
individen står med fotterna tillsammans.
H. är en sjuklig missbildning,
vanligen beroende på engelska sjukan
och har sålunda ej, som en
populär uppfattning gör gällande, något
samband med för tidiga försök att
stå eller gå under spädbarnsstadiet.
Hjuldjur, Rotato’ria, mikroskopiska
vattendjur, mest i sötvatten, ha i
främre ändan ett flimmerorgan,
»hjul», som virvlar in födan i
munnen. Larvutvecklingen erinrar om
lågt stående maskar.
Hjuleberg, säteri i mellersta Halland,
ö. om Falkenberg. Känt från
1200-talet. Tidigare bekant för sin
tillverkning av stiltonost, 1531 K.
Hjulkors, ornament som består av ett
kors inskrivet i en cirkel. Förekom
under bronsåldern samt i
fornkris-ten och medeltida konst.
Hjullås, äldre tändinrättning för
gevär, 1756.
Hjulsjö, församling i Noraskogs
kommun i v. Västmanland, Örebro län,
1 514 inv. 1954.
Hjälm, skyddande stridsbeklädnad för
huvudet.
Hjälmaren, sjö i mellersta Svealand,
mellan Närke och Södermanland,
den fjärde av Sveriges sjöar, 480
km2, 22 m ö. h. Avrinner genom
Eskilstunaån till Mälaren, dit även
Hjälmare kanal för över Arbogaån.
Genom flera sjösänkningar ha stora
arealer vunnits för uppodling,
2554 K, 3405.
Hjälmseryd, kommun i v. Småland,
Jönköpings län, 4 585 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Hjälmseryd, Hultsjö och Stockaryd.
Hjälpklass, specialklass vid vissa
folk
skolor för undervisning av
intelligensmässigt sämre utrustade barn
(debila), 3017.
Hjälpverb äro i svenskan av tre slag:
a. sådana som hjälpa till att bilda
sammansatta tempus (främst
per-fektum, pluskvamperfektum o.
futu-rum), t. ex. jag har arbetat hela
dagen; han hade emigrerat före
kriget; du skall dö en gång; b. som
bilda modus, t. ex. hon kan lyckas;
vi böra hjälpa varandra; c.
passivbildande, t. ex. Ni blir utskrattad.
Hjälsta, församling i Lagunda
kommun i s. Uppland, Uppsala län, 367
inv. 1954.
Hjälstad, församling i Moholms
kommun i n. Västergötland, Skaraborgs
län, 628 inv. 1954.
Hjälstaviken, sjö (avsnörd fjärd av
Mälaren) i s. Uppland, bekant för
sitt rika fågelliv.
Hjältetenor, benämning på
tenorsångare med kraftfull och omfångsrik
stämma, särskilt lämpad för vissa
partier, t. ex. i Wagners och Verdis
operor. — Motsats: lyrisk tenor.
Hjämabsces’s, varig nedsmältning av
hjärnsubstansen, ofta förlöpande
utan feber, 1630.
Hjärnan, eller den inom kraniet
belägna delen av nervsystemet, består
hos ryggradslösa djur vanligen av
ett knippe nervknutar, under det
att man hes ryggradsdjuren
urskiljer olika hjärnpartier.
Människohjärnan väger ca 1,3 kg och har
formen av ett ägg. Huvudmassan
utgöres av stora hjärnan, som
genom en djup från pannan till
nacken gående fåra är delad i två
delar eller hemisfärer. Det
underliggande partiet av hjärnan kallas
hjärnstammen och fortsätter bakåt
nedåt till stora nackhålet och
övergår med en avsmalnande del —
förlängda märgen — i ryggmärgen. I
vinkeln mellan stora hjärnans
nack-partier cch hjärnstammen är lilla
hjärnan belägen. Stor- och
lillhjär-nehemisfärerna äro genom fåror
delade i ett flertal hjärnvindlingar.
Hjärnan är uppbyggd av grå och vit
substans, den grå huvudsakligen
bestående av hjärnceller och den vita
av nervtrådar. Närmast stora och
lilla hjärnans yta ligger ett ca 3—4
mm tjockt skikt av grå substans,
den s. k. hjärnbarken.
Hjärnstammen består huvudsakligen av stora
knippen nervtrådar, som gå mellan
hjärnan och ryggmärgen. Förlängda
märgen rymmer viktiga centra, bl. a.
för andningen. I lilla hjärnan finnas
centra, som reglera samarbetet
(koordinationen) mellan de muskler,
medelst vilka kroppen förflyttar sig
och bibehåller jämvikt. I stora
hjärnans bark finnas bl. a. centra för
själslivets förnimmelser, 1626 B.
Hjärnarp, kommun i n.v. Skåne,
Kristianstads län, 2 517 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Hjärnarp och Tåstarp.
Hjärnblödning uppkommer vanligen
genom bristning av ett kärl i
hjärnan, ofta på grund av för högt
blodtryck. Symtomen bero på
blödningens storlek. Vid stora
blödningar uppkomma halvsidiga
förlamningar och medvetslöshet, 1627.
1. Hjärne, Urban (1641—1724),
författare, naturforskare, läkare,
upptäckare av Medevi hälsobrunn. Sin
största berömmelse har han vunnit
genom sitt klarsynta och orädda
ingripande mot häxeriprocesserna, som
han lyckades avskaffa. Skrev efter
utländska förebilder vår första
herderoman Stratonice (utgiven 1856)
samt tragedin Rosimunda (uppförd
l:a gången 1665 på Uppsala slott).
2. Hjärne, Gustaf Adolf (1715—1805),
son till Urban Hjärne, greve, en
av den senare frihetstidens mest
ansedda hattpolitiker, riksråd 1761—89
och kansler för Lunds universitet
1768—72.
3. Hjärne, Harald (1848—1922),
historiker, politiker, riksdagsman,
professor i Uppsala, ledamot av
Svenska akademien 1903. H. var
nydanare av den akademiska
undervisningen och utövade som
akademisk lärare ett enastående
inflytande, vilket var betingat av hans
djupa universella bildning, ideella
livssyn och på samma gång nyktert
kritiska som skarpt realistiska
historieuppfattning. H. har i många
smärre skrifter berikat den svenska
historieforskningen genom ett
flertal nya uppslag och synpunkter,
särskilt har han verkat inspirerande
på Karl XH:s-forskningen och
studiet av Östeuropas historia, 1631 B.
4. Hjärne, Erland (f. 13/7 1887), son
till Harald H., professor i historia
vid Uppsala universitet 1930—52.
H. har bl. a. författat Från
Vasatiden till frihetstiden (1929) och
utgivit Harald Hjärnes samlade
skrifter (1932—41).
5. Hjärne, Urban (f. 16/1 1896), med.
dr, skolö ver läkare i Stockholm
sedan 1944.
Hjärnhinneinflammation, meningit,
kan orsakas av olika bakterier,
såsom meningokocker,
tuberkelbakte-rier och kan även uppstå som följd
av öroninflammationer, påssjuka,
mässling m. m. Den epidemiska H.
orsakas av meningokocker och
drabbar företrädesvis barn, är
säsong-betonad och förekommer mest om
våren. De mest utmärkande
kännetecknen vid H. äro svår huvudvärk,
nackstyvhet, kräkningar, feber.
Patienten bör ha sjukhusvård.
Hjärninflammation, encefali’t, troligen
av virus åstadkommen
inflammation i hjärnan. Kan förlöpa akut
med feber, sömnighet, huvudvärk.
En speciell form är sömnsjuka eller
encefali’tis letar’gica.
Hjärnkammarvatten, se
Cerebrospiral-vätska.
Hjärnkirurgi, detsamma som
Neuro-kirurgi.
Hjärnnerver, eller kranialnerver, tolv
par nerver, som utgå från hjärnan,
nämligen 1) luktnerverna, 2)
synnerven, 3) ögats rörelsenerv, 4)
rullmuskelnerven, 5) trillingnerven,
6) yttre ögonmuskelnerven, 7)
an-siktsnerven, 8) hörselnerven, 9)
tung-svalgnerven, 10)
lungmagner-ven, 11) binerven och 12) tungans
rörelsenerv.
Hjärnskakning, commo’tio cereb’ri, av
yttre våld orsakad skada på
hjärnan medförande snabbt övergående
medvetslöshet, s. k. retrograd
am-nesi eller minnesförlust för tiden
närmast före och efter skadan,
långsam puls, 1627.
Hjärnskål, det av skallens ben
bildade hålrum, i vilket hjärnan och
dess hinnor äro inneslutna.
Hjärnslag, detsamma som
Hjärnblödning.
Hjämtrusten, eng. Brain trust,
skämtsamt namn på de ekonomiska och
juridiska experter, som under
president Roosevelt utarbetade den s. k.
new deal.
Hjärntumör, svulstbildning inom
hjärnskålen, utgående från själva
hj ärnvävnaden eller angränsande
vävnader. Utmärkas av huvudvärk,
kräkningar, långsam puls, eventuellt
förlamningar i armar och ben. För
övrigt bero symtomen på
tumörens läge. En del fall tillgängliga
för operation, 1628.
Hjärnuppmjukning, degeneration och
4323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
