Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hubertus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUBERTUS
HUGHES, WILLIAM MORRIS
slöts freden efter Sjuåriga kriget
1763.
Huber’tus, frankisk biskop, helgon (d.
omkring 727), jägarnas
skyddspatron. Härav hubertusjakt, jakt till
häst på H:s förmenta dödsdag 3 nov.
(även i Sverige).
Hubli [hobTi], stad i provinsen
Bombay, Indien. 129 609 inv. 1951.
Bomullsindustri.
Huc’bald (d. 930), flamländsk munk
och musikteoretiker, sökte
reformera notskriften och gav den
första framställningen av den
fler-stämmiga musiken.
Huch, Ricarda (1864—1947), tysk
författarinna, bekant för sina romaner
bl. a. Ludolf Ursleu den yngres
krönika (1893, sv. ö. 1903), Vita
som-nium breve (1902), Fallet Deruga
(1917, sv. ö. s. å.) och historiska
arbeten såsom Der grosse Krieg in
Deutschland (3 bd, 1912—14, Från
forna ofredsdagar, sv. ö. 4 bd, 1915
—17), ett monumentalverk om
30-åriga kriget, samt utmärkta studier
över tysk romantisk litteratur, 3570.
Hu-chou [cho-tjåo], stad i provinsen
Chekiang, s.ö. Kina, v. om
Shanghai. Ca 100 000 inv.
Huckleberry Finn, se Mark Twain,
3546.
Hud finnes hos alla flercelliga
varelser. Hos ryggradslösa djur finnes
endast ett enkelt skikt celler i den
yttre delen av huden, den s. k.
överhuden. Ryggradsdjurens
överhud består av flera cellskikt. Hos
landdjur utvecklas ett mer eller
mindre tjockt hornlager genom att
överhudsceller förskjutas mot ytan,
förhornas och dö. Fjädrar, hår,
barder, hom (hos noshörningen),
horn-slidor (hos nötkreatur) och naglar
(hos apor och människor), vissa
körtlar såsom svett-, talg- och
mjölkkörtlar räknas som överhuds
-bildningar, 1656 B, 2414.
Huddersfield [had’asfild], stad i
grevskapet Yorkshire, mellersta
England, två mil s.v. om Leeds. 127 500
inv. 1954. Betydande textilindustri,
3273 K.
Huddersfield Town Football Club,
stiftad 1908, en av Englands mest
kända professionella fotbollsklubbar,
hade sin storhetstid på 1920-talet, då
klubben vann ligans div. 1 1924—26,
blev tvåa 1927 och 28 samt trea 1923.
Cupfinalen vanns 1922, men även
1920, 28, 30 och 38 nådde klubben
finalen.
Huddinge, kommun i Stockholms län,
22 405 inv. 1954. I H. ligger många
av Stockholms villaförorter på
Södertörn, Huddinge, Stuvsta,
Snätt-ringe, Segeltorp m. fl., alla tidigare
municipalsamhällen, 3405 K.
Huddunge, församling i Västerlövsta
kommun i Västmanlands län, 904
inv. 1954.
Hudene, församling i Gäsene kommun
i mellersta Västergötland, Älvsborgs
län, 971 inv. 1954.
Hudiksvall, stad i Hälsingland, kring
en fjärd av Bottniska viken. 10 280
inv. 1954. En av landets större
trävaruexporthamnar. Anlagd vid
Lill-fjärden 1582, 1640 flyttad till
nuvarande plats. 1952 inkorporerades
Idenor, 1516 K, 1680 B.
Hudinflammation, dermati’t,
karakteriseras av rodnad, svullnad, klåda
och uppträdande av talrika små
punktformiga bläsor i huden.
Någon skarp gräns mellan H. och
eksem kan ej dragas, men i allmänhet
menas med H. en sjuklig
förändring i huden som uppstår av ett
bestämt kraftigt verkande yttre
ret-medel, såsom solljus, terpentin
m. m. Inflammationen läker snart
ut om det retande medlet
avskaffas.
Hudkörtlar, sammanfattande
benämning på människans talg- och
svettkörtlar.
Hudpigment, färgämne i hudens celler.
Hudsjukdomar, utslag, eksem, äro av
många slag och ha många orsaker.
Av bakterier uppkomma finnar,
spikbölder och karbunklar samt ros.
Av vissa epidemiska sjukdomar
(mässling, scharlakansfeber)
uppkomma hudutslag, av tuberkulos
ibland s. k. lupus, ofta svår att
skilja från s. k. syfilitiska H.
Eksem uppstår ofta hos vissa
personer genom sol, köld, kvicksilver,
jod, vissa primulor. Nässelfeber
beror på överkänslighet för en del
födoämnen, t. ex. kräftor, räkor,
jordgubbar och försvinner, om
patienten avstår från dessa. Till H.
kunna räknas vårtor och
födelsemärken, 1656.
Hudskelett hos leddjur består av ett
hornartat ämne, kitiTi, hos vissa
kräftdjur uppblandat med kalk.
Hudson [had’san], amerikanskt
bilmärke, tillverkat av Hudson Motor
Car Co., Detroit, grundat 1909.
Bolaget är sedan 1954 fusionerat med
Nash-Kelvinator Corp.
Hudson [had’san], Henry (omkring
1550—1611), engelsk
upptäcktsresande, besökte 1607 Grönlands ö. kust
och Spetsbergen samt upptäckte ön
Jan Mayen. H. försökte 1609
genom Ishavet n. om Amerika komma
fram till Kina, men måste vända
och upptäckte 1609 Hudsonfloden.
1610—11 kom han till Hudson Bay,
men kvar lämnades där att
omkomma av den upproriska besättningen
på hans fartyg.
Hudson [had’san], William H. (1841—
1922), engelsk författare. Hans
romaner, bl. a. Green mansions (1904,
sv. ö. Grönskande boningar, 1923),
skildra med förkärlek de
sydamerikanska urskogarna.
Hudson Bay [had’san bej], dvs.
Hudsonviken, inhav på Nordamerikas n.
kust mellan Labrador och n.v.
Ca-nada. Foxkanalen och
Hudsonsundet förbinda det med Ishavet, resp.
Atlanten. Ca 1,2 milj. km2. Kan på
grund av ishinder endast trafikeras
juli—okt. Upptäcktes 1610 av H.
Hudson, 2490 K, 2491.
Hudsonbaykompaniet, ett 1670 av Karl
II av England privilegierat
pälshandelsbolag med suveränitet över allt
land kring Hudson Bay.
Suveräni-tetsrättighetema överlätos 1869 till
brittiska kronan och området
införlivades sedermera med Dominion of
Canada. Kompaniet har emellertid
fortfarande kvar ett stort antal
han-delsstationer särskilt i det
nuvarande Nordvästterritoriet och driver
en omfattande pälshandel, 75, 581,
2771.
Hudsonbayterrltoriet, äldre namn på
länderna kring Hudson Bay, som
1713 avträddes till England av
Frankrike.
Hudsonfloden, Hudson River, flod i
n.ö. USA i staten New York från
Adirondack Mountains, utmynnar i
Atlanten vid staden New York, vars
hamn den bildar. Viktig segelbar
trafikled med kanalförbindelser med
Canada och inre Nordamerika, 510
km lång, 2479 B, 2480.
Hudsonsundet, Hudson Strait [strejt],
sund mellan Labrador och
Baffins-land, Canada, 800 km långt, 60—
120 km brett, 2490 K.
Hudsonviken, se Hudson Bay.
Hudstrykning, se Spöstraff.
Hué [ye’], huvudstad i
Central-Viet-Nam, förutvarande Annam, Franska
Indokina. 13 000 inv. 1938.
Hamnstad Thuan-an, 3754 K.
Huelva [oäl’vaj. 1. Stad i s.v.
Spanien vid Odiels och Rio Tintos
mynning. 63 648 inv. 1950. Export av
kopparmalm m. m. från Rio
Tinto-gruvorna. — 2. Provins i
Andalusien, s.v. Spanien, 10 085 km2, 368 013
inv. 1950. Huvudstad H. 1.
Huerta [oär’ta], konstbevattnad,
bördig slättmark i ö. Spanien, t. ex. La
huerta de Valencia.
Huesca [oäs’ka], provins i Aragonien,
n.ö. Spanien. 15 680 km2, 236 232 inv.
1950. Huvudstad Huesca, 21232 inv.
1950.
Hufvudstadsbladet, daglig svensk
tidning i Helsingfors. Finlands största
svenskspråkiga organ, utkommer
sedan 1864, grundad av Aug.
Schau-man (1826—1896). Huvudredaktör är
sedan 1945 E. Ginström, 3606.
Hugenberg [ho’genbärk], Alfred (f.
1865), tysk politiker och
industrimän, ledare för den s. k.
Hugen-bergkoncernen, omfattande bl. a.
Scherlförlaget, filmbolaget Ufa,
samt nyhets- och pressbyråer. Som
ledare för det tysknationella
partiet beredde H. vägen för Hitler och
var riksekonomiminister i dennes
första kabinett 1933, där han dock
utmanövrerades s. å. Kom i
allierad fångenskap 1945—47, varunder
han fråndömdes alla sina offentliga
uppdrag av en
denazifieringsdom-stol.
Hugenot’ter, namn på de franska
kalvinisterna, som under 1500-talet
fingo utkämpa en hård kamp med
katolikerna, vilken fr. o. m.
1560-talet övergick till formliga krig. En
blodig kulmen härunder var
massakern på hugenottadeln under
Bar-tolomeinatten 1572. Till slut erhöllo
dock H. genom ediktet i Nantes 1598
religionsfrihet och trygghet, men
under Richelieu och Ludvig XIV
utsattes de för ny förföljelse och
ediktet upphävdes till sist 1685. Detta
hade till följd att omkring 250 000
H. utvandrade. De flesta funno en
hemort i Brandenburg, England och
Holland. 1791 återfingo H. sina
medborgerliga rättigheter, 1600, 1659
B.
Hugenottkrigen, se Hugenotter, 1659 B.
Huggare, kort och bred sabel.
Huggenäs, församling i Värmlandsnäs
kommun i Värmlands län. 405 inv.
1954.
Huggins [hag’ins], sir William (1824—
1910), engelsk astronom och fysiker,
känd för grundläggande
spektralana-lytiska undersökningar av
himla-kopparna. Upptäckte den s. k.
rödförskjutningen, varigenom
stjärnornas radialhastigheter kunna
bestämmas.
Huggormen, Vi’pera be’rus, fam.
Vi-per’idae, längd 60—80 cm, har
huvud och svans tydligt avsatta från
kroppen, svart sicksackband längs
ryggen, färg växlande, vitgrå,
rödbrun (äsping), svart. Hela landet.
Föder 5—16 levande ungar. H.
dödar med sina gifttänder gnagare,
varigenom den gör nytta, 1661 B,
1708 B.
Hughes [hjo’s], Charles Evans (1862—
1948), amerikansk politiker, 1916
republikansk presidentkandidat, 1921
—25 utrikesminister, 1930—41
president i Högsta domstolen.
Hughes, J. Langston (f. 1902),
amerikansk författare; en av de mest
begåvade negerlyrikerna i USA. Bland
hans arbeten märks diktsamlingen
Weary blues (1926), romanen Tant
Hägers barn (1930, sv. ö. 1948) och
självbiografin The big sea (1940).
Hughes, William Morris (f. 1864),
4333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
