Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hydraulisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYDRAULISK VÄXEL
HYLLE
ves av rinnande vatten. Från en
högre till en lägre punkt i t. ex.
en fors leder ett rör, som avslutas
med en spärrventil, som av sin
tyngd normalt står öppen. När det
i röret framströmmande vattnet nått
en viss hastighet, dragés ventilen
med och stänger plötsligt. Härvid
uppstår innanför ventilen ett
övertryck, varvid vatten rusar upp
genom ett med bottenventil försett
stigrör och når en höjd långt över
inloppsnivån. Sedan
uppåtströmningen upphört, öppnar sig
spärrventilen och förloppet upprepas. En
luftklocka innanför spärrventilen
verkar utjämnande på pumpens
arbetssätt.
Hydraulisk växel, anordning att med
hydrauliska medel åstadkomma
ut-växling mellan två axlar. Den
numera vid bil- och motorvagnsdrift
mest använda H. är av turbintyp,
dvs. dynamisk (system
Lysholm-Smith) och ger kontinuerlig,
automatisk variation av utväxlingen.
Andra typer av H. äro hydrostatiska,
varvid primär- och
sekundärvarvtalen äro strängt bundna av
varandra för varje inställning.
Hydrazi’n eller diamid, ryxande,
giftig vätska, saltbildande genom
an-lagring av syror; tekniskt viktig är
dess omvandling i kvävevätesyra.
Hy dremi’, sjuklig ökning av blodets
vattenhalt, så att blodet blir
tunnare än normalt. Kan förekomma
vid en del njursjukdomar.
Hydrering, en anlagring av väte till
omättade organiska föreningar,
oftast i närvaro av en katalysator
(nickel eller platina) i finfördelad
form. Har stor teknisk betydelse,
därigenom att lågvärdiga fetter
kunna överföras till fasta
värdefulla dylika medelst H. (Jfr
Fett-härdning.) Stenkol och brunkol
kunna även genom H. överföras
till flytande kolväten, jfr Syntetisk
bensin, och koloxid kan hydreras
till metylalkohol.
Hydri’der, kemiska föreningar mellan
metaller och väte.
Hydrocellulosa, bildas då cellulosa
behandlas med syror.
Hydrochari’teae, växtfamilj, se
Dy-bladsväxter.
Hydrodynamik (grek. dyn’amis, kraft),
läran om vätskors och gasers
rörelse. Hit räknas vågrörelse,
ström-ningsmotstånd, fartygsmotstånd,
propellerteori, aerodynamik osv.
HydroHT. 1. Vattenväxt, vars frömjöl
sprides medelst vattnet. — 2.
»Vat-tenälskande», om sådana substanser
vilkas molekylarstruktur är sådan
att de lätt binda vatten till sig.
Motsats: Hydrofob.
Hydrofobi’ (grek. fob’os, skräck),
detsamma som vattuskräck.
Hydrofon [-få’n] (grek, fone’, ljud),
apparat för avlyssnande av
under-vattensljud, t. ex. från propellrar
på främmande fartyg. Man räknar
med en maximiräckvidd under
gynnsamma förhållanden av ca 20
km, 1025.
Hydrofoncentral, rum i örlogsfartyg
med eldledningsinstrument för
beräkning av skjutelement till
anti-ubåtsvapen av olika slag.
Hydroforsystem
få’r-J, automatiskt
pumpaggregat för vattenf örsör j -
ningen i mindre anläggningar. Ett
H. består av en tryckklocka, som
delvis är fylld med luft, vars tryck
beror på den inpumpade [-vattenmängden. H. är alltid försedd med
en tryckströmbrytare, som
inkopplar pumpmotorn när trycket
sjunker under en viss gräns och
urkopp-lar densamma när övre
tryckgränsen nås, 3659.
Hydrogen’ium, latinsk benämning på
väte.
Hydrografi’ (grek. graf’ein, skriva),
vetenskapen om vattnet i naturen,
samt dess fördelning och cirkulation
på jorden. Omfattar dels
färskvattnets hydrografi (den egentliga
hydrografin), dels den marina
hydrografin, oceanografin.
Hydrokino’n, orto-dioxibensen, tvåvärd
fenol, som på grund av sin
reducerande förmåga användes såsom
framkallare inom fotografin.
Hydrola’s, ett enzym som förmedlar
reaktioner vid vilka vatten
upptages.
Hydroly’s (grek. lys’is, upplösning),
en kemisk förenings sönderdelning
under upptagande av vatten. Jfr
Protolys.
HydromekaniTr, läran om vätskors
jämvikt (hydrostatik) och rörelse
(hydrodynamik).
Hydrometri’ (grek. metrei’n, mäta),
den del av hydrografin, som
omfattar mätningar och beräkningar,
t. ex. av vattenföring.
HydronaTium, aluminiumlegeringar
med särskilt hög motståndskraft
mot angrepp av saltvatten. Bestå
av 3—9 % magnesium, eventuellt
1 % kisel och återstoden aluminium.
Hydronblått, ljusblått svavelfärgämne.
Hydronefros [-å’s], utvidgning av
njurbäckenet med stockning av
urinutsöndringen.
Hydroniumjon, envärd jon, som
bildas genom anlagring av en molekyl
vatten till en vätejon. Vätejoner i
vattenlösningar förekomma alltid i
denna form.
Hydropla’n, dels förkortning för
hyd-roaeroplan (flygplan med flottörer),
dels beteckning på flat- el.
steg-bottnad motorbåt för extrem fart.
Hyd’rops, Vätskeansamling. Hydrops
genu, vatten i knäet. Generell
hydrops = vattusot.
Hydrosfä’r, jordskorpans vattenhölje.
Hydrostati’k, läran om jämvikt hos
vätskor.
Hydrosta’tiska paradoxen utsäger, att
specifika trycket i ett med vätska
fyllt kärl är lika stort på alla
punkter, som ligga på samma nivå,
oberoende av kärlets form. Vätskans
eget tryck på en väggyta är Ahy,
där A är ytans storlek; h vertikala
avståndet från dess tryckcentrum
och till den fria vätskeytan; y
vätskans specifika vikt, 2626.
Hydrostatisk våg, en balansvåg med
ena vågskålen anordnad relativt
högt, varigenom en kropp kan
upphängas under denna vågskål och
hållas nedsänkt i en vätskefylld
behållare; användes vid bestämning av
specifika vikten enligt Arkimedes’
princip.
Hydroterapi’, kroppens behandling
med vatten för att beröva eller
tillföra den värme. Badbehandling.
Hydroxider, föreningar innehållande
hy droxyl joner.
Hydroxy’1, den envärda radikalen OH,
44.
Hydroxylami’n, giftigt
reduktionsmedel; basiskt i vattenlösning och
bildar salter genom anlagring av syror.
Hye’nhund, Lyca’on pic’tus,
hyenelik-nande hunddjur, som lever i
flockar på Afrikas stäpper.
Hye’nor, Hyae’nidae, en familj av
rovdjurens ordning, klumpiga djur
med satt kroppsbyggnad och
bakåt-lutande rygg. Förekomma i Afrika
och s. Asien. H. äro fega, asätande
nattdjur och angripa stundom
försvarslösa däggdjur, t. o. m. sovande
människor.
Hyères [ijä’r], stad i dep. Var, s.ö.
Frankrike, 29 061 inv. 1954. Livligt
besökt vinterkurort.
Hyèriska öarna, ögrupp i Medelhavet
utanför Hyères, 26 km2, 16 000 inv.
Hy’fasis, indisk flod, grekernas namn
på Bias, en biflod till Indus’ biflod
Sutlej, där Alexander den stores
indiska fälttåg slutade.
Hyfer (grek, hyfe’, vävnad),
trådlik-nande celler hos svampar och lavar,
3298
von Hügel, Friedrich (1852—1925),
engelsk teologisk författare av
österrikisk härkomst, en av den
katolska modernismens största
auktoriteter; framhäver på grundval av
sina medeltidsstudier mystiken som
ett föreningsband mellan de olika
religionsformerna.
Hygge, område, där avverkning av
skog pågår, eller kalmark, som
uppstått genom avverkning.
Hygiei’a, i den grekiska mytologin
hälsans gudinna, Asklepios’ dotter.
Hygie’n (grek. hygie’s, frisk),
hälso-vårdslära, sundhetslära. Enskild H.
avser varje människas personliga
hälsovård, offentlig H. samhällets
åtgärder för att höja befolkningens
hälsotillstånd. H:s främsta uppgift
är kampen mot smittoförande
bakterier. Först på 1800-talet fick H.
vetenskaplig betydelse genom
tysken Pettenkofers banbrytande
undersökningar och Pasteurs samt
andra bakteriologers upptäckter. I
vårt land har medellivslängden,
tack vare modern H., ökats med
20 år under ett sekel. Högsta
tillsynen över vår offentliga H. har
Medicinalstyrelsen och under den
Statens bakteriologiska
laboratorium, smittreningsanstalter,
provinsialläkare, hälsovårdsnämnder,
sundhetspolis osv. Professurer i H.
finnas vid Karolinska institutet i
Stockholm samt vid Uppsala
universitet, 1681.
Hygrogra’f (grek, hygros’, våt),
registrerande fuktighetsmätare.
Hygrome’ter (grek, metron, mått),
instrument för mätning av luftens
relativa eller absoluta fuktighet.
Den vanliga hårhygrometern
grundar sig på att ett hårstrå ökar i
längd, då relativa fuktigheten ökas.
Hygrometri’, läran om metoder för
att mäta luftens fuktighet.
Hygrophorus [-f’-], se Vaxskivling.
Hygroskop [-å’p] (grek. skopei’n, se),
apparat med vilken man kan
iakttaga ändringar i luftens fuktighet.
Ett i rel. fuktighet graderat H.
kallas hygrometer.
Hygroskopi’ hos växter, känslighet
för växlingar i luftens fuktighet.
H. har betydelse bl. a. för växter,
vilkas pollen, frukter eller sporer
spridas med vinden. Tack vare
hyg-roskopiska anordningar kan
lämpligt flygväder inväntas.
Hygrosko’piskt säges ett ämne vara,
som upptager vatten ur luften utan
att luften är mättad med fuktighet.
Många salter, t. ex. kalcium- och
magnesiumklorid, s. k. vägsalt, ha
denna egenskap.
Hyksos, de asiatiska erövrare som
omkring 1750—1600 f. Kr.
behärskade Egypten. De störtades
slutligen av Tebekungarna. H. införde
hästen och vagnen till Egypten, 777.
Hylander, Fride (f. 2/2 1898), läkare.
Läkarmissionär i Abessinien 1922—
36 där han bl. a. organiserade
Taf-fari Makonnens sjukhus i Har rar.
Ledare för Svenska Röda korsets
Abessinienambulans 1935—36.
Generalinspektör för sjukvården i
Etiopien sedan 1947.
Hylinge, gods i Aspvedens kommun,
mellersta Östergötland.
Huvudbyggnad från 1780-talet. Fideikommiss
inom ätten Strömfelt.
Hylle, gemensamt namn för foder-
4339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
