Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Häckner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄCKNER, YNGVE
HÄLLUM
respektive H. Lidman 24,0, 400 m
(81,4 cm) Y. Litujev, Sovjet, 50,4,
respektive R. Larsson 51,9. —
Kvinnor löpa 80 m (8 häckar, 76,2 cm
höga), och världsrekordet har S.
Strickland, Australien, 10,9, svenska
rekordet S. Cronholm 11,7, — 1204,
1212, 3069 B.
Häckner, Yngve (f. 9/8 1895), advokat,
idrottsman, f. d. riksdagsman. Satte
1917 världsrekord i spjutkastning
sammanlagt med 114,28 m. Har
varit sekreterare i Idrottsnämnden.
Hädelse, hån eller förlöjligande av
religion. Bestraffas enligt strafflagen
II: 8 såsom brott mot trosfrid, dä
någon offentligt skymfar sådant
som av statskyrkan eller erkänt
trossamfund hålles heligt.
Häftplåster, häfta, förbandsartikel
bestående av lärft överdraget med en
klibbande massa av harts, vax,
kautschuk och violrot eller stärkelse.
H. användes för fasthållande av
förband.
Hägern, se Hägrar, 3623.
Hägemäs, sjöflygplats i Täby
kommun, Stockholms län, vid Stora
Värtan. Förläggningsort för Roslagens
flygkår (F2).
Hägerstad, församling i Norra Kinda
kommun i Östergötlands län, 402
inv. 1954.
Hägersten, stadsdel i Stockholms s.v.
utkant. 12 604 inv. 1947.
Hägerström, Axel (1868—1939), svensk
filosof, professor i praktisk filosofi
i Uppsala 1911—33. H. ställer sig
avvisande till den idealism och
subjektivism som utmärkte den
filosofiska traditionen i Sverige före
honom. Som moralfilosof hävdar
han att det inte finns någon
vetenskap i moral utan endast om de
moraliska föreställningarna.
Skrifter bl. a.: Kants Etik (1902) och
Om moraliska föreställningars
sanning (1911), 1674, 3140.
Hägg, Pru’nus Pad’us, familjen
rosväxter, stenfruktträd med vita,
välluktande blommor i klase och svarta
stenbär, allmänt i hela Sverige till
trädgränsen, 2232.
Hägg, Gunder (f. 31/12 1918), löpare,
affärsman, Malmö, satte under sin
enastående karriär sammanlagt 13
världsrekord, alla nu slagna (bäst
1 500 m 3.43, 2 000 m 5.11,8, 3 000 m
8.01,2, 5 000 m 13.58,2, 1 eng. mil
4.01,4, 2 mil 8.42,8, 3 mil 13.32,4), 14
svenska, 2 amerikanska och 1
brittiskt rekord åren 1941—45, varefter
han diskvalificerades på livstid för
brott mot amatörbestämmelserna,
1203 B, 1210, 1675.
Hägg, Gustaf (1867—1925), svensk
organist och tonsättare, 1908 lärare vid
konservatoriet i orgelspelning, var
känd som en driven orgelvirtuos
och tonsättare av orgel- och
kammarmusik.
1. Hägg, Jacob (1839—1931), amiral,
upphovsman till flottans hemliga
farledssystem. Känd marinmålare
och initiativtagare till Marinmuseet.
2. Hägg, Jacob Adolf (1850—1928),
tonsättare, utbildad av Gade i
Köpenhamn, producerade sig på
musikens flesta fält och ansågs som ett
av sin svenska samtids rikaste
löften, då han föll offer för en
långvarig sjukdom.
3. Hägg, Erik (f. 1870), son till Jacob
H., sjömilitär, generallotsdirektör
1920—36, sjömilitär författare, bl. a.
i tidskriften Sveriges flotta, som
han redigerade 1905—1919.
Häggblad, Arthur (f. 14/8 1908),
skidlöpare, vann under 1930-talet 3
SM, segrade i Vasaloppet 1933, 1935,
1937 och 1940, oerhört
tävlingsvil-lig allroundåkare, 3052, 3650.
Häggdånger, församling i Säbrå
kom
mun i s. Ångermanland,
Västernorr-lands län, 749 inv. 1954.
Häggeby, församling i Håbo kommun
i s. Uppland, Uppsala län, 259 inv.
1954.
Häggenås, kommun i mellersta
Jämtland, Jämtlands län, 2 137 inv. 1954.
Häggesled, församling i Järpås
kommun i n.v. Västergötland,
Skaraborgs län, 268 inv. 1954.
Hägglöf, Gunnar (f. 15/12 1904),
ämbetsman, utrikesråd och chef för
Utrikesdepartementets
handelsav-delning 1939—44, konsultativt
statsråd 1939, minister i Moskva 1946,
fast ombud vid FN 1947—48,
ambassadör i London sedan 1948.
Häggqvist, Gösta (f. 18/10 1891),
läkare, professor i histologi vid
Karolinska institutet 1923, i anatomi
(särskilt mikroskopisk) 1938.
Häggum, församling i Skultorps
kommun i n.ö. Västergötland,
Skaraborgs län, 289 inv. 1954.
Häglinge, församling i Sösdala
kommun i mellersta Skåne,
Kristianstads län, 691 inv. 1954.
Hägrar, Arde’idae, familj av
ordningen vadare. Grå H., Ar’dea ciner’ea,
längd 101 cm, är under vit, ovan
grå, sidorna svarta. Tofsar: svart
i nacken, vit från krävan, grå från
vardera skuldran. Näbben lång,
stark, alla tårna i samma plan.
Lever av fisk, häckar kolonivis i de
sydligare landskapen samt i frihet
på Skansen i Stockholm.
Ägrett-H., EgreVta al’ba, finnes i
Medelhavsländerna. Se Rördrommen, 1014
B.
Hägring, luftspegling, uppstår på
grund av ljusstrålarnas krökning i
atmosfäriska lager, där
temperaturändringen per meters höjdskillnad
är relativt stor. Vid
luftspegling nedåt ser man både en
rättvänd och en omvänd bild av
landskapet, varigenom ett intryck av
spegling i vatten erhålles, 2184.
Häktning, frihetsberövande genom
hållande i häkte av person, som
misstänkes för brott. Beslut om H.
meddelas av domstol och fattas i
regel endast då straffarbete kan
följa å brottet och särskilda
omständigheter föreligger, såsom att
personen befaras avvika eller
undanröja bevis eller fortsätta
brottslig verksamhet. Även lösdrivare kan
häktas.
Häleri, från 1943 i lagspråket
upplivad gammal beteckning på brott,
vanligen bestående i köp,
tillgodogörande eller gömmande av sak,
som frånhänts annan genom brott.
Bestraffas enligt strafflagen 21:6.
Häigångare, sådana däggdjur, som
trampa på hela foten (t. ex.
människor) i motsats till tågångare
(t. ex. hunden).
Hällabrottet, förutvarande
municipal-samhälle i Kumla landskommun,
Örebro län, 1 150 inv. 1951.
Hällaryd, kommun i Blekinge län,
3 543 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Hällaryd och
Äryd.
Hällby, kommun i Södermanlands län.
2 888 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Råby-Rekarne,
Torshälla landskommun och Tumbo.
Hällbybrunn, villasamhälle i
Torshälla landsförsamling,
Södermanlands län, 4 km n.v om Eskilstuna.
1 272 inv. 1951.
Hälle, stenhuggerier och tullstation
i Lommelanda kommun i n.
Bohuslän, vid Idefjorden och norska
gränsen
HäTeberga, kommun i ö. Småland,
Kronobergs län, 2 387 inv. 1954.
Flera glasbruk, bl. a. Orrefors,
Gul-laskruv och Målerås.
Häileflinta, beteckning på de bäst
bevarade vulkaniska bergarterna i
Mellansveriges järnmalmsförande
formation. De mellansvenska
lep-titerna äro omvandlade
hälleflin-tor.
Hälleflundra, se Helgeflundra.
Hällefors. Köping i n.v. Västmanland,
Örebro län, vid Svartälven. 6177
inv. 1954. Martinvalsverk, gjuteri
m. m. Bruket anlagt på Gustav II
Adolfs tid.
Hälleforsgången, Sveriges längsta
dia-basgång från trakten av
Malmköping till Hjälmaren, 40 km lång, i
genomsnitt 1 km bred.
Hälleforsnäs, industrisamhälle i
Mel-lösa kommun, 25 km n.ö. om
Katrineholm. 2 378 inv. 1951. Gjuteri,
manufakturverk, mekanisk verkstad.
Hällekis, gods och industriort på n.
Kinnekulle vid Vänern, ca 600 inv.
Cementfabrik, stora kalkstensbrott,
tillhör Skånska Cement ab.
Godsets huvudbyggnad från 1700-talet
och uppförd i en ren gustaviansk
stil.
Hälleknopp, Sedum al’bum, art av
familjen fetbladsväxter, med vita
blommor och trinda, rödfläckiga
blad. Ca 1 dm hög, tämligen
allmän på berghällar.
Hällesjö, församling i Kälarne
kommun i s.ö. Jämtland, Jämtlands län,
2 239 inv. 1954.
Hällestad. 1. Kommun i n.
Östergötlands län. 4 167 inv. 1954. Kyrkans
klockstapel finns på Skansen. — 2.
Församling i Dalby kommun i s.
Skåne, Malmöhus län, 768 inv. 1954.
Kyrka från 1400-talet. — 3.
Församling i Vilske kommun i mellersta
Västergötland, Skaraborgs län, 230
inv. 1954.
Hälleviksstrand, municipalsamhälle i
mell. Bohuslän på v. kusten av
Orust. 264 inv. 1954. Fiskeläge,
badort, 424 K.
Hällingsåfallet, vattenfall i
Hällings-ån i n. Jämtland ovan dess utlopp
i sjön Hetögeln. 35 m högt.
Turistattraktion, 1897 K.
Hällkista, gravbyggnad med
rektangulär form från yngre stenåldern,
avsedd för flera döda. H. består av på
kant ställda hällar, täckta av en
eller flera sådana. H. är ibland
genom en tvärvägg delad i två rum.
Täckas ibland av hög eller röse, är
ibland nedsänkt i jorden. I Sverige
förekommer H. upp till Närke, 1097
B, 3247.
Hällkisttiden, period av Nordens yngre
stenålder, omfattar tiden omkring
1800—1500 f. Kr.
Hällmålning, i norra Skandinavien,
särskilt Jämtland och Nordnorge
förekommande förhistoriska
målningar, utförda med ockrafärg på
stenhällar, 1676.
Hällnäs, municipalsamhälle i
mellersta Västerbotten vid Vindelälven.
605 inv. 1954. Länssanatorium,
skogs-skola, 2135 K.
Hällristning, bilder och tecken som i
förhistorisk tid huggits eller ristats
på stenhällar. De mest kända
förekomma i Italien, Ryssland,
Sverige och Norge och stamma i
huvudsak från sten- och bronsåldern.
De nordiska uppdelas i
nordskandinaviska (Jämtland, Norge) och
sy dskandinaviska (Sydnorge, södra
och mellersta Sverige) H. De förra
omfatta främst naturalistiska
djurframställningar, de senare
schematiserade bilder av skepp, djur och
människor, 1099 B, 1676 B, 2503 B,
3591.
Hällstad, församling i Hökerums
kommun i ö. Västergötland, Älvsborgs
län, 481 inv. 1954.
Hällum, församling i Ryda kommun
4343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
