Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hälsan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSAN
HÄRNA
i n.v. Västergötland, Skaraborgs län,
255 inv. 1954.
Hälsan, brunn (jäm- och
koksaltkälla) i Hälsingborgs stad i
öre-sundsparken.
Hälsingborg, stad i n.v. Skåne, vid
Öresunds smalaste del. 72 660 inv.
1954. överfartsställe till Helsingör.
Landets tredje sjöf artsstad.
Betydande industri, bl. a. stor
gummifabrik. Stad redan under tidig
medeltid, 3089 K, 3090, 3093 B.
Hälsingborgs Idrottsförening, stiftad
1907, är en av Sveriges främsta
fot-bollsklubbar och vann SM 1929, 30,
33, 34 och 41.
Hälsinge flygflottilj (F 15), förlagd
till östansjö, Söderala kommun, vid
Söderhamn.
Hälsinge-Kuriren, se Hälsinglands
Folkblad.
Hälsingelagen, den fornsvenska
landskapslag, som gällde för
Hälsingland och de nordligaste landskapen
samt Finland. Upptecknad på
1320-talet.
Hälsinge regemente (I 14), Gävle.
Härstammar från ett 1615 uppsatt
norrländskt storregemente, som 1624
delades på tre, varvid ett 1630 fick
namnet H.
Hälsingland, landskap i s. Norrland,
vid Bottniska viken. Landareal
14 237 km2, 156 699 inv. 1954. Ingår
i Gävleborgs län och Uppsala
ärkestift utom Ytterhogdals och Ängsö
kommuner, som tillhöra Jämtlands
län och Härnösands stift, 1516 K,
1677 B.
Hälsinglands Folkblad,
socialdemokratisk tidning i Söderhamn, grundad
1915. övertogs av
Söderhamns-Kuri-ren och utges under namn av
Hälsinge-Kuriren. Chefredaktör sedan
1947 Ragnar Furbo (f. 1912).
Hälsingtuna, kommun i ö.
Hälsingland, Gävleborgs län, 3 888 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Hälsingtuna och Rogsta.
Hälsovårdsnämnd skall finnas i alla
städer och utgöres av förste
stadsläkaren samt tre eller fem
ledamöter, som utses av
stadsfullmäktige. På landet finnes ibland H.
men oftast utövas dess
befogenheter av kommunalnämnden.
Hälsovårdsstadgan av 1919, reglemente
för hälsovården i riket. H. lämnar
sanitära föreskrifter för bl. a.
bostäder, samlingslokaler, stall och
avträden samt beträffande
födoämnen och dryckesvaror, vatten, is
o. dyl. för hushållsbehov.
Försöker motverka sanitära olägenheter
vid fabriks- och näringsdrift,
avst j älpningsplatser, avloppsledningar
m. m. Förseelser mot H. straffas
med böter. Hälsovårdsnämnden har
tillsyn över H:s efterlevnad, 1684.
Hälsö, municipalsamhälle och
fiskeläge i Göteborgs n. skärgård. 552
inv. 1954. Stort fiskebåtsvarv.
Hämning, psykol., ett tillstånd av
försvårat tänkande och handlande. H.
förekommer i olika sammanhang
t. ex. som svårighet att minnas
något (reproduktionshämning) eller
som karakteristikum för en fördröjd
utveckling (utvecklingshämning). H.
kan också bero på starka
känsloupplevelser (affekthämning) som
försvåra det man skall göra och
förtar lusten för arbete
(arbetshäm-ning, känd både från skolans värld
och det praktiska livet).
Hämorroj’der (grek., blodflytningar)
äro åderbråcksartade utvidgningar
av de två venkransarna i
ändtarms-trakten. Yttre H. i venerna omkring
och inom stolgångens slutmuskel,
inre H. under slemhinnan ovanför
slutmuskeln. Orsaken kan vara
sköra venväggar, stillasittande
lev
nadssätt, havandeskap etc.
Behandlingen går först ut på att häva
eventuell förstoppning. Vid envisa
blödningar och svårt inflammerade
H. företages insprutning i dessa
eller operation.
Hämpling, Lino’ta canna’bina, fink,
(se d. o.); har gråbrun ryggsida och
vit buk; hanen är röd på hjässan
och efter brämfällningen även på
bröstet, honan är brunfläckig.
Allmän i s. och mellersta Sverige. —
Flyttfågel, 1272 B, färgpl. vid art.
Fåglar.
Hämtning, tvångsvis inställelse inför
myndighet, bl. a. av part eller vittne
som utan laga förfall uteblir från
förhandling inför domstol,
Hän’del, Georg Friedrich (1685—1759),
tysk tonsättare, främst verksam i
England, vid sidan av J. S. Bach
barocktidens markantaste
musikpersonlighet med en enorm produktion:
operor, oratorier (Messias 1742),
con-certi grossi, kammarmusik,
klaver-och orgelverk etc., 1686 B, 2381.
Händene, församling i Ardala
kommun i n. Västergötland, Skaraborgs
län, 477 inv. 1954.
Hängask, Frax’inus pen’dula,
familjen oliwäxter, ofta odlad i
Sverige, har låg krona och långa,
hängande grenar, se Ask.
Hängbro, bro uppburen av bågformigt
hängande trådkablar el. kedjor, 503
B, 504 B.
Hängdalar, bidalar, som utmynna i
huvuddalen på högre nivå än
huvuddalens botten, vanligen med
vattenfall och forsar. Ha i regel
uppkommit genom glacial erosion.
Hänge, ett vanligen nedhängande ax
med enkönade blommor (t. ex.
björk); se Blomställning.
Hängeväxter, Amenta’ceae, familj av
vedartade växter utan hylle.
Blommorna sitta i hängen. — Se Al, Asp,
Björk, Bok, Ek, Hassel, Kastanj,
Poppel, Pors, Sälg, Valnöt, 2230.
Hängmyr, hängmosse, en torvmosse,
som har lutning åt endast ett häll;
ligger vanligen på en sluttning i
terrängen.
Hängning, dödsstraff med urgamla
anor, vanligen för tjuvnadsbrott,
avskaffades i Sverige 1858 men
användes ännu i vissa länder, bl. a.
i England, där det är dödsstraff för
mord.
Hängträd, benämning på vissa
pryd-nadsträd med hängande grenar,
t. ex. hängbok, hängask.
Härad, historisk indelning av
Sverige för förvaltning och
rättskipning.
Härad, församling i Vårfruberga
kommun i n. Södermanlands län, 642
inv. 1954.
Häradsallmänning, gemensam mark
för ett härad. Regler i lag 13 maj
1932.
Häradsdomare, ursprungligen domare,
som av häradshövdingen satts att
döma i dennes ställe, numera en
hederstitel, som häradshövdingen
förlänar häradsnämndens äldste
ledamot.
Häradshammar, församling i östra
Vikbolandets kommun i
Östergötlands län, 912 inv. 1954.
Häradshövding, domare som förestår
en domsaga och är ordförande i
häradsrätt. Ämbetet är mycket
gammalt.
Häradskär, liten ö och fyrplats vid
Östergötlands kust, s.ö. om
Valde-marsvik, 3880 K.
Häradsnämnd, se Nämndemän.
Häradsrätt, underdomstol för domsaga
på landsbygden, eventuellt
inneslutande stad eller städer utan egen
jurisdiktion, bestående av
härads
hövding och häradsnämnd, 729, 731
B.
Häradsskrivare, under länsstyrelse
lydande tjänsteman med uppgift att
för fögderiet förrätta
mantalsskrivning, upprätta röst- och
skattelängder m. m., 2220.
Häradsting, sammanträde med
häradsrätt. Se Ting.
Härbärget, akademiskt sällskap i Lund
i början av 1800-talet, till vilket
bl. a. hörde Agardh och Tegnér.
Härdning. 1. Av stål. Metod att
åstadkomma ökad hårdhet och
hållfasthet genom materialets
upphettning till hög temperatur och sedan
hastig avkylning i en
härdnings-vätska. — 2. Av fett. Se
Fetthärd-ning. — 3. Av gelatin, t. ex. för
fotografiska plåtar; sker genom
behandling med kromalun eller
formalin, varigenom gelatinets förmåga
att upptaga vatten minskas. — 4. Av
betong. Vissa cementsorter hårdna
efter stelnandet genom inverkan av
fuktig luft eller vatten. — 5. Av
konstharts; överförandet av (t. ex.
såsom lim använda) flytande
po-lymeriserbara ämnen till fasta
poly-meriserade hartsliknande produkter
med tillhjälp av speciella
härd-ningsmedel. Jfr
Utskiljningshärd-ning.
Härfåglar, Upup’idae, en familj av
ordningen skärrfåglar; härfågeln,
U’pupa e’pops, rödbrun med svart
rygg, vingar svarta med vita
tvärband, fjäderkam på huvudet. Längd
214 mm. Sällsynt i Blekinge och
Kalmar län.
Härja, församling i Hökensås kommun
i ö. Västergötland, Skaraborgs län,
425 inv. 1954.
Härjedalen, landskap i s.v. Norrland,
vid gränsen till Norge. Landareal
12 389 km2, 14 477 inv. 1954.
Landets folkfattigaste landskap. Ingår
i Jämtlands län och Härnösands
stift, 1687 B, 1897 K.
Härjevad, församling i Saleby
kommun i n.v. Västergötland,
Skaraborgs län, 235 inv. 1954.
Härjeån, biflod till Ljusnan i s.
Härjedalen, vars huvudflod den är.
Härjångsstötarna, fjällgrupp i
Jämtland, ö. om Sylarna. Högsta toppen
1 626 m ö. h., 1895.
Härk, kastrerad renhanne.
Härkeberga, församling i Norra Trögds
kommun i s.v. Uppland, Uppsala
län, 275 inv. 1954. Kyrka från
1300-talet med märkliga målningar av
Albertus Pictor från 1480-talet. Den
gamla komministergården vid
kyrkan är sedan 1929 hembygdsmuseum
under Skansens tillsyn.
Härianda. 1. Församling i Göteborg,
30 077 inv. (1951). — 2.
Centralfängelse för straff- och
fängelsefångar i Göteborg.
Härlunda. 1. Församling i
Almunds-ryds kommun i s. Småland,
Kronobergs län, 1 091 inv. 1954. — 2.
Församling i Ardala kommun i
mellersta Västergötland, Skaraborgs
län, 478 inv. 1954.
Härlöv, församling i Alvesta köping i
s. Småland, Kronobergs län, 169 inv.
1954.
Härmaskmygga, Lyco’ria milita’ris.
Larverna leva i marken i skogar.
Undantagsvis komma de fram i
massa och bilda ett tåg av 10 cm
bredd och 4 m längd, s. k.
luskung, daggorm, ormdrag, 2394.
Härmfågel, Mi’mus polyglot’tus, en
nordamerikansk trast; sjunger väl
och härmar andra fåglars läten med
stor skicklighet. Omtyckt burfågel.
Härmsångaren, se Bastardnäktergalen.
Härmästare (ty. Heermeister),
befälhavaren för Tyska ordens trupper.
Härna, församling i Hökerums
kom
4344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
