Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Härnevi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄRNEVI
HÄXA
mun i mellersta Västergötland,
Älvsborgs län, 276 inv. 1954.
Hämevi, församling i Fjärdhundra
kommun i s.v. Uppland,
Västmanlands län, 334 inv. 1954.
Medeltidskyrka, vars valv dekorerats av
Al-bertus Pictor på 1480-talet.
Härnö, Strängnäs stifts
alkoholistanstalt vid Mariefred.
Härnön, ö i s. Ångermanland, 39 km2.
Staden Härnösand ligger till större
delen på ön.
Härnösand, residensstad i
Västernorr-lands län, Ångermanland, strax s.
om Ångermanälvens utlopp. 15 919
inv. 1954. Stad 1585. Biskopssäte.
Kulturellt centrum med många
läroanstalter, 1074 B, 1689 B, 3835 K.
Hämösands-Posten, högertidning i
Härnösand, grundad 1842 av Ingiald
Ritzén. Hette från sept. 1951
Ångermanlands Nyheter
Härnösands-Pos-ten och nedlades vid årsskiftet 1953
—1954.
Härnösands stift omfattar
Västernorr-lands och Jämtlands län.
Biskopssäte Härnösand.
Härold, gammalt germanskt ord med
betydelsen härförare, under senare
medeltiden ett slags tävlingsledare
vid tornerspelen. Senare: utropare
(ofta till häst) av kungliga
proklamationer m. m.
Härordning, benämning på
organisationen av ett lands krigsmakt. Den
nu gällande svenska H. är av år
1942.
Härryda, församling i Landvetters
kommun i v. Västergötland,
Göteborgs och Bohus län, 1 195 inv. 1954.
Härskning, sönderdelning av fetter
genom luftoxidation, ev. under
inverkan av bakterier, varvid bildas
glycerol och illaluktande fettsyror.
Härslöv, kommun i v. Skåne,
Malmöhus län, 3 419 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av
Glums-löv, Härslöv, Säby, Vadensjö och
örja.
Här står jag och kan icke annat, Gud
hjälpe mig, amen! Enligt
traditionen Luthers slutord i hans
försvarstal vid riksdagen i Worms 1521.
Härtill är jag nödd och tvungen,
enligt Olaus Petri den reservation som
biskop Hans Brask på en
papperslapp dolde under sitt sigill på 1517
års riksdags beslut att avsätta
Gustav Trolle. Denna »brasklapp»
räddade hans liv vid Stockholms
blodbad.
Hässelby, villaförort vid Mälaren n.v.
om Stockholm. 3 163 inv. 1954.
Många stora handelsträdgårdar, 3260.
Hässelbyholm, gods i Vårfruberga
kommun, Södermanlands län, med
huvudbyggnad från 1660-talet.
Tillhör nu Södermanlands Enskilda
Bank.
Hässja, torkställning för säd eller hö.
Hässjö, kommun i ö. Medelpad,
Väs-ternorrlands län, 6 505 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Hässjö, Ljustorp och Tynderö.
Hässlebrodd, Mil’ium effu’sum, ca 1 m
högt gräs, med stor, pyramidlik,
blekgrön vippa och breda, blågröna
blad. Välluktande och tämligen
allmänt på lövängar.
Hässleby, församling i Mariannelunds
köping i n. Småland, Jönköpings
län. 2 620 inv. 1954.
Tuberkulossanatorium.
Hässleholm, stad i Kristianstads län,
Skåne, strax n. om Finjasjön. 11619
inv. 1954. Stad 1914. Viktig
järnvägsknut och garnisonsort (T 4 och
del av P2), 3089 K, 3093.
Hässlunda, församling i Mörarps
kommun i n.v. Skåne, Malmöhus län,
448 inv. 1954.
Hästantiloper, Hippot’ragus, stora
an-tiloper med långa horn och yvig
man, som leva i Afrika s. om
Sahara.
Hästar, vildhästar, tre underarter av
Equ’us cabalTus, vilka anses vara
tamhästens stamformer, den
asiatiska vildhästen eller mongolhästen,
E. przewal’skij, den utdöda
tarpa-nen samt den likaledes utdöda
is-tidshästen, E. robus’tus, vilken hade
en mankhöjd av 155—180 cm, 1689.
Hästbredderna, se Kalmområden.
Hästdjur, EquTdae, familj bland de
uddatåiga hovdjuren, ha utvecklats
ur en rävstor form under
eocen-tiden, vilken hade fyra tår på
framfoten och tre på bakfoten.
Senare former tilltogo i storlek och
tredje tån förstorades på de
övrigas bekostnad. Amerikas olika
hästdjur dogo ut under istiden. I
Gamla världen återstår nu endast
hästsläktet med undersläkterna
åsnor och zebror.
Hästen, tamhästen, Equ’us cabalTus,
familjen hästdjur, torde ha blivit
tämjd av olika folk omkring år
2000 f. Kr. Dess härstamning från
olika vilda stamformer förklarar
variationen hos de olika raserna.
Dessa kunna indelas i 1) ädla eller
varmblodiga, vilka likna den
arabiska hästen, 2) tunga eller
kallblodiga, t. ex. ardenner, nordsvensk
häst, 3) ponnyraser, 1689 B.
Hästesko, Johan Henrik (1741—90),
militär, en av Anjalaförbundets
ledare, avrättades för högförräderi.
Hästfluga, Hippobos’ca equi’na, se
Lusflugor.
Hästholmen, hamnplats och
stationssamhälle i Alvastra kommun,
Östergötlands län, vid Vättern s. om
Omberg, 293 inv. 1951. — 407, 3880 K.
Hästhovsört, Tussila’go far’fara,
korgväxt med rör- och tunglika, gula
blommor i ensam korg på fjällig
stjälk. Stora, hjärtlika jordblad
utväxa efter blomningen. Ogräs.
Hette förr hosthäva.
Hästigel, Haemo’pis vo’rax
(AulasTo-mum gulo), liknar blodigeln men
är svart med gul sidolinje. Lever
av sniglar, maskar o. dyl., som den
slukar hela. Förekommer i sjöar
och dammar, 2271.
Hästkastanj, Aes’culus hippocas’tanum,
familjen lönnväxter, träd med
motsatta, fingrade blad, blommor i
upprätt klase av små knippen, krona
vit, grovtaggigt fröhus med stora
frön. H. är inhemsk i Grekland
och odlas hos oss som park- och
alléträd.
Hästkraft, förkortat hk, mått för
effekt (ej kraft) =75 kilopondmeter
per sekund = 736 watt. 1 kW =
1,36 hk. I England och USA använd
hästkraft (beteckning HP) = 1,0139
hk = 76,05 kpm/s, 827.
Hästlatituderna, detsamma som
hästbredderna, se Kalmområden.
Hästmyra, Campono’tus herculea’nus,
den största svenska myrarten, ända
till 18 mm lång, svartrödbrun.
Lever i stockar o. dyl.
Hästpolo, troligen 2 000-årigt bollspel
från Persien mellan två beridna
4-mannalag, som med långa
klubbor söker slå en liten träboll (8,9
cm i diameter) in i
motståndarla-gets mål. Spelet är oerhört
dyrbart, då varje spelare per match
använder 7—8 specialtränade
polo-ponnies, i genomsnitt kostande ca
10 000 kr. per ponny, 1693.
Hästräfsor förekomma i Sverige av
två skilda typer, hjulräfsor och
släpräfsor. Släpräfsor användas mest
för hopkörning av foder, som skall
hässjas.
Hästs jukvårdsförband,
underhållsför-band, som i krig ombesörjer
trans
port och vård av sjuka och sårade
hästar samt ersättning av dessa.
Hästskobåge, valvbåge i hästskoform,
vanlig i den moriska arkitekturen.
Hästskofallet, del av Niagarafallen.
Hästskonjure, med vanligen nedre
njurpolerna sammanväxta njurar.
Hästskonäsor, en familj av
fladdermössen. •
Hästsläktet, Equ’us, det enda nu
levande släktet av hästdjurens familj,
omfattar smärta, högbenta arter av
familjen hästdjur med en enda tå,
som berör marken med endast den
yttersta, av en rundad hov
omgivna tåleden. Hårbeklädnaden är tät,
av växlande längd, stundom med
långt tagel i pannlugg, man och
svans. Framtändernas tuggyta har
en emaljslynga. — Se Hästar,
Åsnor, Zebror.
Hästsport kan indelas il) de
huvudsakligen professionella
formerna kapplöpning och trav (vanligen
i förening med totalisator), 2) den
huvudsakligen av amatörer
bedrivna ridsporten, som bl. a. ingår i
Olympiska spelen och som utgöres
av hoppning, prisridning,
fälttävlan, och 3) specialformer som
hästpolo, voltige, skidkörning efter häst
m. fl., 1692 B.
Häststynget, Gastro’philus equ’i,
gulbrun och svart fluga, som fäster
sina ägg, gnetter, på hästens hår.
Hästen slickar i sig larverna, vilka
sätta sig fast i magsäckens vägg.
De kunna förorsaka
bukhinnein-flammation och död.
Förpuppning-en sker i marken.
Hästveda, kommun i n. Skåne,
Kristianstads län, 3 105 inv. 1954, därav
i H. municipalsamhälle n.ö. om
Hässleholm 1179. Kommunen bildad
1952 genom sammanslagning av
Farstorp och Hästveda, 3089 K.
Hättebröder, se Vitaliebröder.
Hävd (fornsv. hæfb, av hava),
förvärv av äganderätt av fast
egendom genom långvarigt nyttjande
eller innehav. I svensk rätt
förekommer förvärv genom tjugoårig
H. efter lagfart, och urminnes H.,
vilken numera åberopas endast vid
gränstvister. Syftet med H. är att
bringa ordning i
fastighetsförhål-landena, då åtkomsten icke alltid
kan styrkas.
Hävert, rörledning för transport
(enbart med tyngdkraftens hjälp) av
en vätska från ett högre till ett
lägre liggande kärl, varvid
rörledningen till en del är belägen över
den högre vätskeytans nivå.
Häverö, kommun i ö. Uppland,
Stockholms län, 7 546 inv. 1954, med
medeltidskyrka från 1300-talet, prydd
med väggmålningar från 1400-talet
och altarskåp, antwerpenarbete,
från början av 1500-talet.
Kommunen bildad 1952 genom
sammanslagning av Edebo, Häverö, Singö och
Ununge.
Hävla, kommun i Östergötlands län.
3 652 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Regna och
Ske-devi.
Hävringe, ö och fyrplats utanför
Brå-viken, 13 km s.ö. om Oxelösund.
12 km s. om H. ligger fyrskeppet
Hävringe.
Hävstång, en vanligen stångformig
kropp, som är vridbar kring en fast
punkt eller axel och påverkas av
krafter. Om krafterna angripa på
olika sidor om stödpunkten, kallas
hävstången tvåarmad: om krafterna
verka på samma sida är den
enarmad. Hävstångsarmen räknas som
det vinkelräta avståndet från
stödpunkten till kraftens riktningslinje.
Häxa, trollkvinna, trollpacka, enligt
29—507033 VIII
4345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
