Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Inrim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INRIM
INSTITUT DE FRANCE
gande av ärenden rörande
länsstyrelserna, brand- och polisväsen,
civilförsvar, hälso- och sjukvård
m. m. Departementschefen
benämnes i dagligt tal inrikesminister,
2220.
Inrim, detsamma som assonans.
Inrösningsjord, mark, vars odling är
ekonomiskt lönande.
INS, förkortning för International
News Service, amerikansk
nyhetsbyrå.
Insatsskjutning, skyttetävling, där
deltagarna betala en insats, som
fördelas till pris.
Ins Blaue (hinein) [blaö’e hinain’],
ty., »(ut) i det blå», (prata) i
vädret.
Inscene’ra, sätta i scen (en
teaterpjäs), dvs. regi- och
utstyrselmässigt förverkliga ett pjäs- eller
filmmanuskript på teaterscenen eller
för kameran.
Insegel, försegling eller sigill.
Brytande av myndighets I. är
straffbart enligt 10: 12 strafflagen.
Insektblommor, blommor, som
polli-neras genom insekter (entomofila
eller entomogena växter). I. bjuda
insekterna nektar eller rikligt med
frömjöl och locka dem till sig med
lysande färger och stark doft.
Särskilda anordningar finnas för
pollenkornens överförande till
pistillens märke i en annan blomma
(korspollination). Varje blomtyp
är anpassad för sin särskilda
insektstyp, t. ex. fjäril-, stekel- och
flugblommor.
Insekter, Insec’ta eller En’toma,
leddjur med kitinbeklädd kropp,
indelad i huvud, mellankropp och
bakkropp, tre par ben och vanligen
två par vingar. I. andas med
luftrör av kitin (trakeér). ögonen
(facettögon) äro sammansatta av
små-ögon. Mundelarna bestå av tre par
käkar, utbildade till bit- eller
sugmun. Huvudet har ett par
känselspröt (antenner). I. förvandlas från
ägg till larv, puppa och ima’go (se
d. o.). Indelas i talrika ordningar,
717 B, 1764.
Insektätande växter fånga insekter
med sina blad, vilka äro försedda
med klibbkörtlar eller äro
omdanade till sinnrika fällor. Bladen
avsöndra kemiska ämnen, som
upplösa insekten, varefter dennas
närande beståndsdelar uppsugas av
bladet. Av I. äro 500 arter kända.
I Sverige förekomma biåsört,
siles-hår och tätört. Jfr Kannväxter, 1767,
1768 B.
Insektätare, Insectiv’ora, en ordning
bland däggdjuren, omfattar flera
familjer, bland vilka näbbmöss,
mullvadar och igelkottar äro
representerade i Sverige. I. utmärkas
av spetsknöliga kindtänder, 718,
752.
Inseminatio’n (lat. se’mina, frö),
vanligen om införande av säden i
slidan på konstgjord väg, artificiell
I., se Konstgjord sädesöverföring.
— Termen I. kan dock även
användas om sädesöverföring genom
könsumgänge, 1107, 2558.
Insensi’bel, okänslig, utan känsel.
Insepara’bel (lat. insepara’bilis),
oskiljaktig.
Insidiö’s (lat. insid’iae), försåtlig,
lömsk.
Insi’gnum, lat., utmärkelsetecken.
Pluralis insignier.
Insinuatio’n (lat. insinua’re, insmyga),
kränkande anspelning, förtäckt
beskyllning. — Insinuan’t, försåtligt
antydande. — Insinue’ra, förtäckt
antyda.
Insipi’d, lat., smaklös, dum, fadd.
Insiste’ra, lat., envist påstå, vara
på-stridig.
In sit’u, lat., i sitt naturliga eller
orubbade läge.
Insjö, se Sjö.
Insjön, turist- och industriort vid
österdalälven nedom Siljan. 1631
inv. 1951. Sågverk, kemisk-tekniska
fabriker, 641 K.
In’skip, sir Thomas, från 1929 lord
Caldecote (1876—1947), engelsk
jurist och politiker, utnämndes 1936
till förste innehavare av
ministeriet för koordinering av försvaret.
1939—40 lordkansler, därefter lord
chief justice till 1946.
Inskriptio’n (lat. inscrip’tio), inskrift.
Inskriven figur. 1. Månghörning vars
alla hörn ligga på den kroklinje
som den säges vara inskriven i. —
2. Sluten kurva som tangerar alla
sidor i en utanför densamma
belägen (omskriven) månghörning.
Inskrivning, de värnpliktigas
registrering och klassificering med hänsyn
till tjänstbarhet och krigsmaktens
behov. I. sker numera i Sverige vid
18 eller 19 års ålder. I. ersatte 1941
den tidigare termen rullföring, 3767.
Inskrivningsbok, en mindre bok,
tilldelad varje inskriven värnpliktig
och innehållande, förutom utdrag
ur värnpliktslagen, uppgifter
angående hans vämpliktsförhållanden,
fullgjord tjänstgöring, m. m.,
vilket allt införes i boken genom
vederbörande militära myndighets
försorg. I. förvaras av den värnpliktige
mellan tjänstgöringarna och skall av
honom medföras till varje
tjänstgöring i fred och vid mobilisering. Jfr
Medborgarbok.
Inskrivningsexpedition, den
expedition inom varje inskrivningsområde,
som förbereder de värnpliktigas
inskrivning samt registrerar dessa. I.
ersätter numera de tidigare
rullfö-ringsexpeditionema. I. är sedan
början av 1940-talet moderniserad
med maskinprägling av tryckplåtar
samt kortsystem. I. förestås av en
inskrivningschef (major eller
överstelöjtnant).
Inskrivningsnämnd, en av civila och
militära personer samt läkare
bestående nämnd, som förrättar
inskrivning av värnpliktiga. En I.
tillsättes för varje
inskrivningsområde. Besvär över I:s beslut prövas
av inskrivningsrådet i Stockholm.
Inskrivningsområde (io), territoriell
indelningsgrund för inskrivning av
värnpliktiga. För närvarande
finnas tjugoen io, vartdera under en
inskrivningschef och med en
inskrivningsnämnd.
Inskrivningsärenden, ansökningar om
lagfart, inteckning, tomträtt,
vatten-fallsrätt m. m. behandlas enligt lag
3 juni 1932 å vissa
inskrivningsdagar av särskild inskrivningsdomare
vid underrätt.
Inskränkningslagen, benämning å lag
30 maj 1916 med förbud för
utländsk medborgare att utan dispens
förvärva fast egendom, gruva eller
aktier i vissa bolag m. m.
Inslag göres i bandy och landhockey
efter samma grunder som gäller
för inkast.
Insolatio’n (lat. insola’re, sola). 1. Den
strålningsenergi, som per ytenhet av
jordytan tillföres jorden och som
beror av solens zenitavstånd och
atmosfärens transmissibilitet. Blir
starkare ju högre upp i atmosfären
man kommer. Vid mätningen
användes den av K. Ångström
konstruerade pyrheliometern. — 2.
Detsamma som solsting, solstrålning,
solbränna.
Insolent’ (lat. in’solens, omåttlig),
oförskämd.
Insolvens’, lat., olöslighet; oförmåga
att fullgöra sin
betalningsskyldighet. — Insolvent’, oförmögen att
infria sina förbindelser.
Insom’nia, lat., sömnlöshet.
Inspark göres i fotboll, då bollen gått
»död» (genom anfallande lagets
spelare) över mållinjen vid sidan om
målet. Målvakten eller en back
brukar göra insparken.
In spe’ (lat., i hoppet). Användes
mest skämtsamt om en som hoppas
på någon högre befattning, t. ex.
borgarråd in spe.
In spec’ie, lat., särskilt, speciellt. —
Motsats: in genere.
Inspektera (lat., inspecta’re),
besiktiga, kontrollera. — Inspektion,
översyn, kontroll. — Inspekto’r,
uppsyningsman, t. ex. vid
lantegendom; titel för vissa tjänstemän,
t. ex. tullinspektor,
stationsinspektor, lantbruksinspektor. —
Inspek’-tor, person som har översynen över
viss institution, t. ex. skola. Även
om en av studentnation vald
styresman.
Inspektö’r, person som handhar den
offentliga kontrollen av viss
institution, t. ex. skola
(folkskoleinspektör), försvarsgren
(artilleriinspektören) e. d.
Inspicient’ (lat. inspic’ere, beskåda),
regissörsbiträde, kallas i Sverige
även andre regissör, som övervakar
olika tekniska detaljer i samband
med ett skådespels framförande,
eller anskaffar statister, rekvisita
m. m. för en filminspelning.
Inspiratio’n (lat., inspira’re, inandas,
inspirera), högre eller gudomlig
ingivelse, hänförelse; inrådan. — Inom
medicin: inandning. — Motsats:
expiratio’n.
Inspire’ra, ingiva, hänföra, påverka.
— Inom medicinen: inandas.
InstabiT (lat., insta’bilis), ostadig.
— Instabilite’t, ostadighet.
Installatio’n (fr.), ceremoni varigenom
vissa ämbetsmän, borgmästare,
kyrkoherdar m. fl., insättas i sitt
ämbete. — Inbyggande, insättande
(av elektriska ledningar e. dyl.).
Instans’ (lat. instan’tia, enträgenhet),
domstolsklass. I Sverige är
härads-eller rådhusrätt första, hovrätt
andra och högsta domstolen tredje
instans.
In’sterburg, stad i f. d. Ostpreussen,
nu Sovjetunionen, vid Pregel. 49 000
inv. 1939. Maskin- och
textilindustri.
Instinkt (lat. instin’ctus, ingivelse),
medfödd förmåga hos människor
och djur att handla
ändamålsenligt utan klart medvetande om
medel eller mål, 353.
Institut (lat. institu’tum), inrättning,
anstalt.
Institut de droit International
[äns-stity’ da droa’ änstemasiånal’],
Folkrättsinstitutet, internationell rätts
-vetenskaplig institution med säte i
Paris, som bildades 1873 för att
verka för enhetlig internationell
lagstiftning och fred mellan
folken. I. erhöll 1904 Nobels
fredspris.
Institut de France [änsstity’ da fran8s],
Franska institutet, omfattar fem
olika akademier och har sitt säte
i Palais de ITnstitut i Paris.
Akademierna äro — 1. Académie
Fran-caise, Franska akademien, stiftad
1634, en motsvarighet till och
förebild för Svenska akademien. — 2.
Académie des inscriptions et
belles-lettres, stiftad 1663, en motsvarighet
till svenska Vitterhets-,
historie-och antikvitetsakademien. — 3. Aca-
4362
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
