Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Institutet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSTITUTET FÖR FOLKHÄLSAN
INTERFERENS
démie des Sciences, stiftad 1666, en
motsvarighet till svenska
Vetenskapsakademien. — 4. Académie des
beaux arts, stiftad 1648 (i sin
nuvarande form 1795), en
motsvarighet till svenska Akademien för de
fria konsterna. — 5. Académie des
Sciences morales et politiques,
akademien för de moraliska och
politiska vetenskaperna, stiftad 1795.
Dess arbetsområde är filosofi,
juridik och nationalekonomi, 27.
Institutet för folkhälsan, se Statens
institut för folkhälsan.
Institutet för husdjursförädling
tillkom 1927 genom en donation från
Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse. Dess verksamhet är förlagd
till egendomen Viad i
Södermanland. I. utgör numera en avdelning
under Institutionen för
husdjursge-netik vid Lantbrukshögskolan.
Institutio’n, inrättning.
Institutio’nes, lat., i antikens Rom
översiktliga framställningar av
gällande rätt. De under kejsar Justi
-nianus utarbetade I. (500-talet)
förlänades kraft av lag och
införlivades med Corpus juris civilis.
Institut Tessin, en i Paris 1933
grundad institution, vars uppgift är att
stärka kontakterna mellan svenskt
och franskt konst- och kulturliv.
Grundare och föreståndare för I. är
Gunnar W. Lundberg.
Instruera (lat. instru’ere), undervisa,
ge föreskrifter.
Instruktio’n, föreskrift. I. för
allmänna institutioner utfärdas vanligen av
Kungl. Maj :t.
Instruktionsapotek, apotek med
undervisning för farmaciestuderande.
Instrukti’v, lärorik, upplysande. —
Instruktö’r, femininum instruktris,
person som ger handledning eller
anvisningar.
Instruktörsskola, för utbildning till
truppinstruktörer av fast anställt
underbefäl vid armén. Jfr
Beställ-ningsmannaskola.
Instrument (lat. instrumen’tum),
verktyg, redskap, särskilt vetenskapligt,
musikaliskt. — I juridiken en
skriftlig handling av rättslig betydelse,
t. ex. bouppteckning, 2385 B.
Instrumentalis’m i filosofisk mening
liktydigt med pragmatism (se d. o.).
Instrumenta’lmusik, musik utförd med
instrument. I. stod länge tillbaka
för den vokala konsten, men efter
1750 började den bli dominerande,
2380.
Instrumentatio’n, utarbetandet av en
komposition för orkester (ofta även
kallat orkestrering).
Instrumenta-tionskonstens utveckling
sammanhänger intimt med orkesterns. Först
efter omkr. 1600 började
kompositörerna mera medvetet eftersträva
vissa klangbildningar och
instru-mentationseffekter, och efter 1800
blev I. en konst för sig, som
sysselsatte många tonsättares fantasi,
samtidigt som instrumenten
förbättrades och symfoniorkesterns
besättning berikades med nya och fler
instrument. — Jfr Orkester.
Instrumentflygning är flygning enbart
med hjälp av ett flygplans
instrument, dvs. utan att föraren behöver
se någonting utanför flygkroppen.
Dessa instrument göra det bl. a.
möjligt att bestämma flygplanets
hastighet, höjd, kurs, höjdändring
och om flygplanet ligger »rätt på
vingarna». Med modern
instrumentering kunna flygplan också starta
och landa med hjälp av instrument
utan att föraren ser marken.
Därvid används olika blindlandnings
-system, i vilka radion är ett viktigt
hjälpmedel.
Insubordinatio’n, lydnadsbrott, särskilt
brott mot den lydnad som militär
är skyldig överordnad.
Insub’rer, forntida galliskt folk i
Norditalien, bodde kring
Medio-lanum, nuvarande Milano.
Insufficiens’ (lat. suffic’ere, räcka till),
otillräcklighet, särskilt medicinskt
nedsatt funktionsförmåga hos ett
organ.
In’sula, lat., ö.
Insulin, hormon från bukspottkörteln.
Bristande insöndring av I. medför
sockersjuka. I. framställes ur
bukspottkörtlar från djur och
användes vid behandling av sockersjuka,
då det tillfört i lämplig mängd
förmår häva yttringarna av
ämnesom-sättningsrubbningen vid denna
sjukdom. I. minskar snabbt
blodsockerhalten medan däremot
zinkprota-mininsulin har mer långdragen och
jämn verkan, 1652, 3014, 3145.
Insulin’de, poetisk holländsk
benämning på ostindiska övärlden.
Insult’, lat., skymf. — Insultera,
skymfa.
Insulä’r, öbetonad, ibland klandrande
i betydelsen inskränkt,
självtillräcklig.
In summa, lat., sammanlagt, med ett
ord.
Insurge’nt (lat. insur’gere, resa sig),
upprorsman, rebell. — Insurge’ra,
göra uppror, förmå till uppror. —
Insurrektio’n, uppror.
Intakt (lat. intac’tus), orörd; oskadad;
jungfrulig, obefläckad. — Som
militär term: fortfarande stridsduglig,
väsentligen oskadd.
Intar’sia, dekorationsteknik med
inläggningar av trä, pärlemor e. dyl.,
särskilt använd inom möbelkonsten
och för väggutsmyckning.
Inteckning, inskrivning i vederbörande
domstols protokoll angående
panträtt i fast egendom m. m., som av
ägaren upplåtits åt annan såsom
säkerhet för av denne lämnad
försträckning. Beträffande I. i lös
egendom se Förlagsinteckning, 274.
Integer vi’tae sceleris’que pu’rus, lat.,
ren i vandel och utan skuld, första
versen av Horatius’ ode 1:22. I.
sj unges ofta vid begravningar till
musik av F. F. Flemming (tysk
läkare, d. 1813).
Integra’! (lat. in’teger, hel),
gränsvärde, använt bl. a. vid beräkning
av matematiska ytor, volymer,
kurv-längder m. m. Derivatans
omvändning. — Man skiljer mellan
bestämda integraler, dvs. integrering
mellan två bestämda gränser, och
obestämda integraler, som utgör en
ny funktion av den eller de
variabler som ingår, 147.
Integralkalkyl, räkning med
integraler. Är nära besläktad med
differentialkalkylen, 2279, 2477.
Integratio’n. Inom matematiken:
beräkning av integral. — Som
nationalekonomisk term: kombination av
företag i syfte att genom ett
rationellt tillvaratagande av företagens
resurser öka produktiviteten, dvs.
minska kostnaderna. Man talar dels
om horisontell I., då ett företag äger
flera enheter i samma
produktions-led (flera massafabriker), dels om
vertikal I., då ett företag äger
enheter i olika produktionsled
(skogar, sågverk, massafabriker,
pappersbruk).
Integre’rande, ingående som del i det
hela, väsentlig.
Integrite’t, oskaddhet, okränkbarhet.
En stats I., en stats okränkbarhet
med avseende på gränser och andra
förhållanden.
Integument’, fröämneshinna.
Intellekt’ (lat. intellig’ere, förstå),
förstånd, tankeförmåga. —
Intellektuell, hörande till förståndet,
till skillnad från emotionell, hörande
till känslan. — Bokligt bildad
person.
Intellektualis’m, en filosofisk
åskådning som anser förståndet utgöra
den högsta kunskapskällan.
Intelligens’, förstånd,
omdömesförmåga, 1769.
Intelligensen, ironiskt namn på en
partigrupp i A. K. under 1870- och
1880-talen, som under
avståndstagande från de radikala intog
oppositionsställning mot
lantmannapartiet. Kallades även centern.
Intelligenskvot, förkortas IK eller IQ,
ett kvantitativt uttryck för en
persons intelligensnivå. Man
erhåller intelligenskvoten genom att
sätta den vid intelligenstestningen
erhållna intelligensåldem (IÅ) i
relation till levnadsåldern (LA).
Genom att multiplicera med 100
erhåller man IK i hela tal enligt
följande formel: IK = —=—–––––
LÄ
En IK på 100 betyder normal
intelligensutveckling, medan kvoter
över respektive under 100 anger
över- och underutvecklad
intelligens, 1769.
Intelligensmätning, psykologisk metod
att genom vissa prov (test) utröna
en persons intelligensnivå, 1769.
Intelligensålder, förkortas IÄ, den
intelligensnivå som
intelligenstestningen visar att en individ äger. I
normala fall sammanfaller IÄ med
levnadsåldern (LÄ), men ju högre
IÅ är i förhållande till LÅ, desto
högre är intelligensen och omvänt.
Intendent’, föreståndare, förvaltare,
tillsyningsman, titel bl. a. för vissa
tjänstemän inom den civila och
militära förvaltningen liksom vid
museerna.
Intendenturförband, underhållsförband
avsedda för upprättande och
betjänande i fält av bl. a.
livsmedels-och drivmedelsersättningsplatser,
magasin, bagerier, slakterier m. fl.
I. utbildas vid och uppsättas vid
mobilisering av trängtrupperna.
Intendentu’rkåren, ursprungligen
civil-militär, numera militär kår, bildad
1880 för intendenturtjänst.
Personalen utbildas vid
Intendenturför-valtningsskolan (IntS) i Stockholm
och tjänstgör vid centrala organ,
staber och truppförband. Chef är
generalintendenten.
Intensite’t (lat. inten’sus, spänd),
kraft, styrka, eftertryck, 3758.
Intensi’v, ihållande, häftig. Termen
användes ofta i uttrycken intensivt
jordbruk och intensiv
boskapsskötsel, dvs. jordbruk respektive
boskapsskötsel bedrivna med stor
insats av arbetskraft och kapital i
förhållande till arealens och
boskapsbeståndets storlek. Jfr
Exten-siv.
Intentio’n (lat. inten’dere, spänna),
syfte, strävan.
Inter, lat., mellan, bland.
In’ter ar’ma sil’ent le’ges, lat., under
krig tiga lagarna, citat från Cicero.
Intercede’ra (lat. interce’dere), medla,
träda emellan.
Interdikt’ (lat., interdic’tum), förbud,
straff i katolska kyrkan, riktat mot
enskild person eller mot ett helt
land, innebärande avstängning från
delaktighet i det kyrkliga livet,
1671, 3312.
Interferens’, den effekt som uppstår
då två eller flera system av vågor,
t. ex. vattenvågor, ljus, ljud, av
samma eller närliggande frekvens
samverka. Exempel på interferens
mellan ljudvågor av samma
frekvens lämnas av t. ex. en orgelpipa,
där I. yttrar sig så, att en stående
4363
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
