Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Jakobshavn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOBSHAVN
JAMMU OCH KASHMIR
1634—43. Tornet uppfördes på
1730-talet av Adlercrantz och Hårleman.
Jakobshavn [-häö’n], ort på v.
Grönland, vid en fjord av Diskobukten.
Ca 800 inv. Stort fiske.
Jakobsstav, föråldrat instrument för
mätning av höj dvinklar.
Jakobstad, fi. Pietarsaari, stad i
Finland vid Bottniska viken, 7 mil n.ö.
om Vasa, 13 170 inv. 1954, mest
svenskar. Livlig handels- och
industristad (tobaksfabrik, tillverkning av
jordbruksredskap, sågverk).
Runebergs födelseort. Anlagd 1653 och
uppkallad efter Jakob De la Gardie,
955 K.
Jakobs älv, fi. Vuoremijoki, gränsflod
mellan nordligaste Finland och
Norge, 28 km lång, 954.
Jakob Ulvsson (d. 1521 i hög ålder),
ärkebiskop i Uppsala, betydande
kyrkofurste, unionsvänlig, särskilt
känd som universitetets egentlige
grundare. Konstälskare och
främ-jare av inhemsk boktryckerikonst.
Jakt, förföljande och dödande eller
infångande av villebråd. J. kan ske
med drev, hundar eller
fångstredskap, det senare dock förbjudet i
stor utsträckning. Jfr
Jaktlagstiftning, 1825 B.
Jaktfalk, Fal’co rustic’ulus, längd 59
—69 cm, ovan gråbrun, under vit
med svarta fläckar. Häckar i
Lapplands och Jämtlands fjälltrakter på
någon hög klippa. En del flytta.
Jagar ripor och lämlar. Dresseras i
vissa länder till falkjakt, 2136.
Jaktflygplan, flygplan avsedd för
luftstrid. Alla moderna J. äro
reaktions-drivna och utrustade med
automatkanoner av 12—30 mm kaliber,
raketer eller s. k. jaktrobotar. Man
skiljer mellan dag-J. och natt-J.
De förra äro ensitsiga, de senare
ha i regel två mans besättning,
förare och radaroperatör. Den
sistnämnde betjänar ett radarsikte, som
gör det möjligt att upptäcka
fientliga plan även i mörker och dålig
sikt. J. användes dels för att
eskortera och skydda andra flygförband,
dels för luftförsvar av hemorten och
egna stridskrafter. Eskort-J. ha
större aktionsradie än J. för
ortsför-svar. Jfr Jaktstridsledningen, 1049 B,
1056, 2797 B.
Jaktgevär, handeldvapen för jakt. J.
finnas dels för kula, s. k. studsare,
dels för hagel. Försedda med en
dels för hagel. Försedda med en,
två eller tre pipor. Jfr Dubbelbössa
och Drilling.
Jakthundar, talrika, vanligen
medelstora hundraser, vilka alltefter
användningen kunna indelas i
drivande hundar, spårhundar,
höns-eller fågelhundar och grythundar,
1667 B.
Jakthundarna, Can’es vena’tici, en
stjärnbild med ett stort antal
nebu-losor, bl. a. den vackraste
spiral-nebulosan på himlen. Ligger
mellan Stora Björnen och Björn
vaktaren.
Jaktkort, bevis om rätt att idka jakt,
jaktpass, 1829.
Jaktlagstiftning, regler i lagen om
rätt till jakt av 3 juni 1938. Rätt
att jaga tillkommer en var
jordägare på honom tillhörigt
jordområde. Vid arrende medföljer
jakträtten om ej annat avtalas.
Skadedjur såsom varg, järv, säl, räv,
kråka m. fl. få dock dödas varhelst
de anträffas. Vissa djur äro helt
fridlysta och andra få blott jagas
under bestämda tider, delvis olika
för skilda län. Ägare av
angränsande fastigheter kunna för
jaktvårdens befrämjande bilda
jaktvårds-område. Jaktvårdsavgift till
sär
skild fond skall erläggas av var
och en för jakt å annan mark än
den han äger eller brukar,
varom bevis, jaktkort, utfärdas.
Utländsk medborgare skall inneha
jaktpass. Såsom olovlig jakt
bestraffas jakt å annans område och
såsom olaga jakt sådan som sker å
fridlyst villebråd.
Jaktplan, detsamma som jaktflygplan.
Jaktridning (eng. hunting), jakt till
häst med hjälp av hundar under
ledning av en master, biträdd av
pikörer. Vid parforcejakt jagas
levande vilt, vid släp jakt följes ett
med vittring av en tam räv e. dyl.
uppgjort spår. — Schnitzeljakt sker
utan hundar, varvid en ryttare
rider före som »räv» och markerar
spåret med pappersremsor. Jakten
avslutas med halali’, varvid
ryttarna samlas och avtackas, 1693.
Jaktskytte, gemensamt namn för
skyttesport mot rörliga mål under
förhållanden som likna jakt: med
hagel mot bl. a. lerduvor och
löpande hare och med kula mot bl. a.
löpande hjort eller älg, 3087.
Jaktstridsledningen har till uppgift att
dirigera eget jaktflyg till kontakt
med anfallande flyg. J. erhåller
underlag från optisk luftbevakning och
radarstationer. På grundval av
observationer från dessa organ ledes
det egna jaktflyget per radio.
Jaku’ter, folk i n.ö. Sibirien, av
turkiskt tatariskt ursprung, ca 250 000
inv., bosatta kring nedre och
mellersta Lena, ursprungligen
hemmahörande i Altai, 2686, 3156.
Jaku’trepub liken, autonom
sovjetrepublik i n.ö. Sibirien, kring Lena
med bifloder. 3 062 100 km2, 401 000
inv. 1939. Huvudstad Jakutsk.
Jakutsk, rysk stad i sovjetryska
Ja-kutstaten vid Lena. 23 000 inv. 1934.
Medelpunkt för den sibiriska
pälshandeln, anlagd 1632. Geofysiskt
observatorium, 170 K, 3160.
Jalap’a [cha-], huvudstad i staten
Veracruz, ö. mellersta Mexico,
51169 inv. 1950. Export av jalaparot.
Jala’parot, Tu’ber jala’pæ, de
ansväll-da birötterna av den mexikanska
växten Exogo’nium purga,
innehållande glykosiden konvolvulin, som
har starkt avförande verkan.
Jalisco [chalis’kå], stat i västra
mellersta Mexico, vid Stilla havet.
80 683 km2, 1 747 168 inv. 1950.
Huvudstad Guadalajara.
Jalousie [svenskt uttal sjalusi’], fr., se
Jalusi.
Jaioux [svenskt uttal sjalu’], fr., se
Jalu.
Jaioux [sjalo’-], Edmond (1778—1949),
fransk författare och kritiker,
medlem av Franska akademin 1936.
Framstår i sina romaner, bl. a. På
djupet (1922, sv. ö. 1923) och
essayer som en vidsynt och beläst
personlighet med stor analytisk
förmåga.
Jal’ta, stad på sydkusten av Krim.
25 000 inv. 1939. Sovjetunionens
förnämsta kurort och havsbad, med
många villor, uppförda av den
ryska aristokratin under tsartiden, 3216.
Jaltakonferensen, se Krimkonferensen,
2871.
Jalu’ [sja-], svartsjuk, avundsjuk.
Jalusi’, fr. jalousie, svartsjuka,
avundsjuka. —- Även ett slags
spjäl-försedd rullgardin.
Jam [djäm’] (amer., trängsel), uttryck
i samband med jazzorkestrar (t. ex.
jam band), som företrädesvis spela
i improviserande hot-stil.
Jamaica [chamajk’a], en av Stora
Antillerna. Västindien, brittisk
besittning. 10 806 km2, 1 471 000 inv. 1952,
huvudsakligen negrer och mulatter.
Stor produktion och export av
bananer, kokosnötter, sockerrör och
andra tropiska varor. Huvudstad
Kingston, 109 000 inv. 1943, — 3785 B.
Jamare, egentligen sup av
jamaica-rom.
Jamb (grek. i’ambos), tvåstavig
versfot med stigande rytm. — Även om
vers, som består av J. Beteckning
—. Jamben var så gott som
al-lenarådande i vår franskpåverkade
1700-talspoesi och utgör materialet
för flera av de vanligaste
versmåtten, t. ex. alexandrin, trimeter,
blankvers, sonett, ottave rime. —
Ex.: Jag endast dig i världen ser,
3675.
Jamboree [sjambåri’], engelskt,
ursprungligen indianskt ord, nu med
betydelsen festlig samvaro,
internationell benämning för de vart
fjärde år arrangerade världsscoutlägren,
2963, 2965 B.
James [djeims], eng., Jakob.
1. James, William (1842—1910), en av
Amerikas mest betydande filosofer,
professor vid Harvarduniversitetet i
Cambridge 1872, framstående
representant för pragmatismen (se d. o.).
Bland arbeten märkas hans viktiga
Psykologi (1891, sv. ö. 1925) och
det inom religionspsykologin
banbrytande arbetet Den religiösa
erfarenheten (1906, sv. ö. 1923), 2113.
2. James, Henry (1843—1916), bror
till W. J., amerikansk författare,
från 1876 bosatt i England. Han
analyserade ofta skillnaden mellan
europeisk och amerikansk kultur. J.
utgick i sina tidigare romaner, bl. a.
Amerikan i Paris (1877, sv. ö. 1944)
och Ett kvinnoporträtt (1881—82,
sv. ö. 1946) från Flauberts och
Tur-genjevs psykologiska realism.
Utvecklade i sina senare verk en allt
finare psykologi och
kompositionsteknik, 86 B.
James Bay [bei], sydligaste delen av
Hudson Bay.
Jameson [djeimsan], Leander Starr
(1853—1917), skotsk läkare,
utvandrade till Sydafrika, där han var
politiskt verksam. Känd för sitt 1894
företagna misslyckade infall i
Trans-vaal (doktor J:s ritt). 1904—08
Sydafrikanska unionens
premiärminister, 3381.
James River [riv’a], flod i Virginia,
ö. USA, rinner från Appalacherna
till Chesapeake Bay. 720 km lång,
segelbar till Richmond.
Jamestown [djeimstaön]. 1. Det äldsta
engelska nybygget i Nordamerika
nära James Rivers mynning,
Virginia, anlagt 1607, senare övergivet.
— 2. Stad i staten New York, ö.
USA, 90 km s.v. om Buffalo, 43 354
inv. 1950. Möbelindustri. Omkring
hälften av invånarna äro av svensk
härstamning. — 3. Huvudstad på
brittiska ön S :t Helena,
Sydatlan-ten. Ca 3 500 inv.
Jamieson [djei’misn], Thomas Färder
(1829—1913), skotsk geolog,
professor i Aberdeen, uppställde teorin
om landisens nedtryckning av
jordskorpan.
Jammerbugt, grund bukt på Jyllands
norra kust. Fruktad av sjöfarande
för sina sandbankar och
strömsättning.
Jammes [sjam’J, Francis (1868—1938),
fransk skald. Hans motiv äro främst
hämtade från lantlivet med dess
patriar kaliska seder och jämna
rytm. Bland hans verk märkas Les
Géorgiques chrétiennes (1—3, 1911
—12), samt noveller, romaner och
memoarer, 1186.
Jammu och Kashmir [engelskt uttal
djam’o, käsjmi’a], furstestat i
nord
4375
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
