Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Jordbrukskommission ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKSKOMMISSION
JORDSTAM
med ändamål att uppsamla
sparka-pital inom jordbruket samt förse
jordbruket med s. k. sekundär
kredit. J. äro anslutna till
centralkassor, vilka i sin tur äro medlemmar
i en riksorganisation, Svenska
jordbrukskreditkassan (se d. o.). F. n.
finnas ungefär 630 Jordbrukskassor.
Jordbrukskommission, organisation
inom varje
hushållningssällskapsom-råde enligt lag av den 27 juni 1947,
vars uppgift bl. a. är att tillse, att
jordbruks jord icke vanhävdas.
Jordbrukskonsulent, rådgivande
tjänsteman med agronomexamen, anställd
hos hushållningssällskap, handlägger
frågor hörande till växtodling,
gödsling, jordbearbetning m. m.
Jordbrukskooperation, se Jordbrukets
föreningsrörelse.
Jordbrukskreditkassan, se Svenska
jordbrukskreditkassan och
Jordbrukskassa, 1330.
Jordbruksmaskiner, samtliga de
maskiner, som erfordras i
jordbruksproduktionen, å fälten såväl som i
ekonomibyggnaderna, 1866.
Jordbruksnämnd, Statens J., handhade
under åren 1935—39 de pris- och
handelsreglerande åtgärderna på
jordbrukets område. Dess
verksamhet övertogs under krigsåren av
Statens livsmedelskommission. Från
och med 1 juli 1950 har
jordbruksnämnden återfått sitt gamla namn.
Den står under ledning av en
generaldirektör.
Jordbrukstekniska institutet, upprättat
1945, forskningsanstalt inom
jordbruksteknikens område, fortsättning
av Jordbrukstekniska föreningens
verksamhet. Bekostas genom bidrag
från staten och näringslivet.
Jordbruksutskottet, ett av riksdagens
nio ständiga utskott bestående av
20 ledamöter, hälften från vardera
kammaren, behandlar frågor, som
stå i samband med jordbruket och
dess binäringar.
Jordbävning, detsamma som jordskalv.
Jorddelning, förändring av
fastighetsindelningen på landet. Kan enligt
gällande lagar av 18 juni 1926 ske
genom laga skifte, avstyckning eller
sammanläggning.
Jordebok, under medeltiden av större
jordägare, såsom kronan, kyrkan
och adeln, upplagd förteckning över
ägda jordegendomar. — Senare av
staten upplagt egendomsregister för
grundskatternas fördelning. J. har
nu ersatts av jordregistret.
Jordekorrar, Tam’ias, två till familjen
ekorrdjur hörande släkten, som leva
mer eller mindre underjordiskt, ha
stora kindpåsar och mindre yvig
svans än vanliga ekorrar. J. leva
av nötter, frukter och säd och
kunna göra stor skada. En art
lever i Ryssland, en annan i
Nordamerika.
Jordell, Ivan (f. 1901), målare, en av
den moderna skånekonstens främste
företrädare. J. skildrar i en tung och
dov, men lysande kolorit och med
starkt förenklad form utmärglade,
modlösa gestalter i proletär tristess.
Jordemoder, äldre namn på
barnmorska.
Jorden, lat. TelTus, den tredje av
planeterna i vårt solsystem.
Ekvatorns längd 40 076 594 m,
ekvatorradiens 6 378 388 m, polradiens
6 356 912 m, ytan 510 milj. km2,
volymen 1 083 320 milj, km3,
medeltätheten 5,52 gånger vattnets.
Vrider sig kring sin axel på 23 tim.
56 min. 4,09 sek = ett stjärndygn.
Jordaxeln bildar en vinkel av 66°
33’ med jordbanans (ekliptikans).
plan. Medelavståndet från solen
växlar mellan 152 milj, km i juli
och 147 milj, km i januari.
Omloppstiden kring solen är 365,2422
dygn = årets verkliga längd. J :s
medelhastighet i sin bana är 29,7 km i
sek. Rotationshastigheten vid
ekvatorn 465 m i sek., i Stockholm 237.
Jordens yta upptas till 71 % av hav,
till 29 % av land. Befolkningen
uppskattas till ca 2400 milj., 1373 B,
1871 B, 2407 B.
Jorden runt, månadsskrift för länder,
folk och resor, utgiven i Stockholm
av Natur och Kultur sedan 1929.
Jordfästning, den kyrkliga ordningen
för begravning. Nu gällande
föreskrifter ges i 1894 års lag om J.
Genom lagändring 1926 är även
borgerlig begravning tillåten för
medlem av svenska kyrkan.
Jordförstöring, förstörelse till följd av
denudation eller det rinnande
vattnets och vindens erosion av
åker-och skogsjord. Under senare
årtionden har denna förstörelse nått
katastrofal omfattning, särskilt i
USA:s mellersta och västra delar.
Jordförvärvslagen innehåller
bestämmelser om att jordbruks- och
skogs-fastighet ej får förvärvas genom
köp, byte eller gåva utan tillstånd
av lantbruksnämnd. J:s syfte är att
förhindra spekulationsköp samt
förebygga att ändamålsenliga
bruk-ningsenheter sammanförs i en hand
eller att sådan enhet uppdelas. Den
nu gällande J. trädde i kraft den
1 juli 1955 och gäller till den 30
juni 1962.
Jordgubbe, gemensamt namn för olika
odlade arter och former av
smultronsläktet, Fraga’ria, familjen
rosväxter. Förr odlades F. moscata,
parksmultron, som ännu lever kvar
förvildad. Vår tids J. härstamma
från andra arter, F. virginia’na
m. fl. Remonterande J. ge frukt
även under hösten. De ha
uppkommit genom korsning med smultron.
J. kunna odlas långt upp i
Norrland.
Jordgumma, barnmorska.
Jordhumla, Bom’bus terres’tris, vår
största humla, svart med två gula
tvärband och vit på bakkroppens
spets. Den bygger sitt bo djupt
under jordytan med långa, krokiga
gångar. Samhället kan hysa 150
medlemmar. Av våra humlor
kommer J. tidigast fram om våren.
Jordloppor, skalbaggsgrupp av fam.
ChrysomeTidae (se Bladätare). I
Sverige finnas 80 arter, 1—4 mm
långa med avlång eller äggrund,
kullrig kropp och till hoppfötter
om-bildade bakben. J. kunna särskilt
under torra somrar göra stor skada
på åkerns växter, i synnerhet kål,
rovor och betor, genom att bita av
plantorna vid roten eller förtära
bladen, 3038.
Jordlöpare, Carab’idae, familj av
rovskalbaggar med 280 arter i Sverige.
Många sakna flygvingar och ha
täckvingarna sammanvuxna med
varandra. De största J. tillhöra
släktet Ca’rabus, vars vanligaste art är
trädgårdslöparen, C. horten’sis, 25
mm lång, bronsfärgad med tre
rader gula punkter på ryggen. De
flesta J. göra nytta genom att döda
skadeinsekter, 3038 B.
Jordmagnetismen, yttringarna av
jordklotets magnetiska egenskaper.
Orsaken till J. är ej att jordens inre
till väsentlig del består av järn,
enär järn vid de temperaturer som
där råda är omagnetiskt. Enligt en
teori av nobelpristagaren P. M. S.
Blackett sammanhänger J. för alla
himlakroppar med deras
rotations-moment. — Jordens magnetiska poler
äro belägna vid 70° 51’ n. bredd och
96° v. längd, resp, vid 71° 10’ s.
bredd och 150° 45’ ö. längd. J:s
maximala horisontalintensitet är 0,40
örsted, 2238.
Jordmetaller, detsamma som
jordarts-metaller.
Jordmån, de övre lager av
jordskorpan, som är tydligt påverkade av
klimatiska och biologiska processer.
Jordnöt, Arach’is hypogae’a, familjen
ärtväxter, liknar rödklöver men har
tvåpariga blad och gula blommor.
Baljan växer ned i jorden, varifrån
den uppgräves mogen. Fröna
innehålla stora mängder fett och
äggvita och ge vid pressning
jordnötsolja och äggviterika foderkakor. J.
som härstammar från Brasilien,
odlas i Sydeuropa och många tropiska
länder, t. ex. i Sudan, 2567.
Jordregister, enligt förordning 13 juni
1908 upplagt register över alla
fastigheter på landet vilket föres på
lantmäterikontoret i varje län.
Jordreva, Glecho’ma hedera’cea,
familjen kransväxter, med violetta eller
blå blommor i bladvecken, njurlika,
naggade blad och krypande stjälk
med upprätta grenar. Allmän på
gräsmark.
Jordrotationen, jordens rörelse kring
sin axel. Den exakta
medelrotations-tiden i förhållande till solen uppgår
till 23 tim. 56 min. 4,09 sek.
Rotationshastigheten vid ekvatorn 465 m
per sek., i Stockholm 237 m. Den
avtagande hastigheten från ekvatorn
mot polerna har stor praktisk
betydelse, särskilt inom meteorologin.
En kropp på jordytan, som har
egenrörelse avvikande från
jordrotationens riktning, tvingas avvika åt
höger på n. halvklotet, åt vänster på
s. halvklotet.
Jordränta, det belopp, varmed
jordägarens inkomst av jorden — t. ex.
vid försäljning eller utarrendering
— överstiger summan av de på
jordarealen nedlagda arbets- och
kapitalkostnaderna. Uppträder i det
moderna samhället främst i form av
tomtränta, 1877, 2920.
Jordrök, Fuma’ria officina’lis,
familjen vallmoväxter, ört med finflikiga,
något blågröna blad, blommor i
klase, frukt nöt. Yttre kronblad
ljusröda, inre mörkbruna. Vanligt
åkerogräs, som blommar på
sommaren.
Jordskalv eller jordbävning, plötsliga,
vanligen kortvariga
förskjutnings-rörelser i jordskorpan. Ca 90 % av
alla jordskalv förekomma inom de
tertiära veckningsområdena. Sverige
har i medeltal 6—7 skalv per år,
Tokyo i Japan ett var fjärde dag.
De svåraste jordskalven i modern
tid inträffade på Hokkaido, Japan,
1730 (137 000 dödade), Messina,
Italien, 1908 (83 000 dödade), Pingliang,
Kina, 1920 (200 000 dödade) och
Tokio-Yokohama 1923 (200 000
dödade), 1878 B.
Jordsken, benämning på det solljus
som reflekteras från jordens yta
och som är tillräckligt starkt för
att i någon mån lysa upp månens
av solen obelysta sida. Vid nymåne
synes därför den mörka delen av
månen vara upplyst av ett svagt
askgrått ljus.
Jordskorpan, översta delen av den
fasta jordytan.
Jordskred, ras eller utglidning av
jordlager från ett högre till ett lägre
område, då jämviktsläget rubbas,
vanligen genom tillförsel av vatten.
Speciellt besvärliga i s.v. Sveriges
floddalar, 1855 B.
Jordstam, hos buskar och fleråriga
örter beteckning för sådana
stamdelar, som utvecklas under
jord
4386
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
