Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Julianehaab ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULIANEHAAB
JUNGFRUSLÄNDOR
medverkade till Struensees fall 1772
och stod sedan till 1784 i spetsen för
Guldbergs förmyndarregering.
Julianehaab [-hå’b], Grönlands
sydligaste och folkrikaste koloni v. om
Kap Farvel. Omkring 30 boplatser
med 3 700 inv. Var den gamla
nordiska bebyggelsens Österbygd med
biskopssätet Gardar. Orten J.
räknade 554 inv. 1931 samt är en
viktig handelsplats och fiskehamn med
radiostation, 2G87 K.
Julia’nska kalendern, se Gamla stilen.
Julia’nus Apos’tata (lat., Avfällingen),
Flavius Claudius J. (331—363),
romersk kejsare, utnämndes 355 av
Constantius till underkejsare i
Gallien och efterträdde denne 361. J.
som under sin ungdoms
landsförvisning till östra rikshalvan vunnits för
nyplatonismen sökte med litterära
och politiska hjälpmedel införa
denna som statsreligion och
undertrycka den kristna tron. Mitt under
sin verksamhet härför dog han
under ett fälttåg mot perserna.
Juliennesoppa [sjyljän’], klar
köttsoppa med trådfint skurna, torkade
grönsaker.
Julimonarkin, vanlig benämning på
Ludvig Filips av Frankrike regering
1830—48.
Julin, Harald (f. 27/3 1890), simmare,
direktör och chef för Sportpalatset
i Stockholm, tidigare kontorschef i
KAK. Har vunnit 31 SM i simning
och vattenpolo, ett engelskt
mästerskap samt 1 silver- och 3 olympiska
bronsmedaljer.
Julirevolutionen, uppror i Paris 27—
29 juli 1830, varigenom Karl X
störtades cch Ludvig Filip
(Borgar-kungen) upphöjdes på tronen. —
Utlöste revolutionära rörelser och
liberala reformsträvanden i stora
delar av Europa, 1893.
Juliska alperna, de s. kalkalperna
mellan Tagliamento och Sava, på
gränsen mellan Italien och Jugoslavien.
Triglav når 2 864 m ö. h.
Juliska ätten, romersk släkt vars mest
berömde medlem var C. Julius
Caesar. Följande kejsare brukade
adopteras inom juliska ätten.
JuTita, kommun i v. Södermanland,
Södermanlands län, 3 301 inv. 1954,
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Julita och österåker, 3412 K, 3414.
— I J. ligger godset Julita,
ursprungligen cistercienskloster, med en på
1740-talet uppförd huvudbyggnad,
som jämte betydande inventarier
och friluftsmuseet Julita skans 1941
donerades till Nordiska museet av
A. Bäckström och 1943 öppnades
som museum, 2508.
Julius II, påve 1503—13, en typisk
representant för högrenässansen. Stor
fältherre och statsman med
Kyrkostatens oberoende som sitt mål.
Fördrev fransmännen från Lombardiet.
Känd som konstmecenat,
uppdragsgivare åt Michelangelo (Sixtinska
kapellet), Rafael (Stanzema) och
Bramante (Peterskyrkan), 2770.
Julius III, påve 1550—55, tidigare
påv-lig legat vid kyrkomöte i Trident,
som han ånyo sammankallade.
Ju’lius Nep’os (d. 480), västromersk
kejsare 473. Fördrevs av Romulus
Augustus’ fader men regerade ännu
efter Romulus’ fall 476 i Dalmatien
och var alltså i verkligheten den
siste västromerske kejsaren.
Julkaktus, bladkaktus, EpiphylTum
(Phyllocac’tus) trunca’tum, fam.
Cacta’ceae, har flata, bladlika skott
och stora, röda blommor. I sitt
hemland Brasilien är J. en epify’t. För
att komma i blom till jul skall J.
genomgå en torrperiod på hösten.
Julie, se Jolle.
Jullundur [engelskt uttal djaPanda],
garnisonsstad i ö. Punjab, n.v.
Indien, 130 km ö. om Lahore. 168 816
inv. 1951.
Julrosor, Helleb’orus, nig’er, art av
fam. Ranuncula’ceae med stora vita
blommor och handdelade,
bredflikiga blad, härdig prydnadsväxt, vild
i Mellan- och Sydeuropas
bergstrakter.
Julstjärnan, poinset’tia, Euphor’bia
pulcher’rima, familj en törelväxter,
har blomliknande rosett av
scharlakansröda högblad, som omgiva de
oansenliga blommorna. J:s hemland
är Mexiko, odlas i Sverige i
växthus och drives till blomning vid
jultiden. J. är en omtyckt snitt- och
krukblomma.
Julön, se Christmas Island.
Jum’ala, finska namnet på Gud,
gudom.
Jumbo (ordet härrör från namnet pä
en under 1880-talet i Londons Zoo
världsbekant elefant), den trögaste,
den siste deltagaren i en lek eller
tävling. — Jumbopris, tröstepris,
tilldelas enligt tradition den sämste
deltagaren i en mer eller mindre
skämtbetonad tävling.
Jumet [sjymä’], gruvstad i mellersta
Belgien, 28 672 inv. 1952.
Stenkolsbrytning, glas- och järnindustri.
Jumkil, församling i Bälinge kommun
i mellersta Uppland, Uppsala län,
567 inv. 1954. Medeltida kyrka från
1300-talet med senmedeltida
valvmålningar.
Jumna [engelskt uttal djam’na], biflod
från höger till Ganges, 1 400 km
lång. Utnyttjas för konstbevattning,
1727 K.
Jun., förkortning för junior.
Jundell, Isak (1867—1945), läkare,
professor i pediatrik vid Karolinska
institutet 1914—32. Under flera år
läkare vid olika spädbarnshem i
Stockholm. Har bl. a. skrivit flera
populära handledningar i barnavård.
Juneau [djona’o], huvudstad i Alaska,
s.ö. om Lynnkanalens mynning.
5956 inv. 1950. Medelpunkt för ett
guldgruvedistrikt, betydande fiske
och fiskkonservindustri, 33 B, 35,
2490 K.
Jung, församling i Kvänums kommun
i n.v. Västergötland, Skaraborgs län,
663 inv. 1954.
1. Jung, Bertil (1872—1946), finländsk
arkitekt, stadsplanearkitekt i Åbo
och Helsingfors, en av banbrytarna
för modem stadsbyggnadskonst i
Finland.
2. Jung, Walter (f. 1879), bror till
B. J., finländsk arkitekt, en av de
främsta företrädarna för 1900-talets
klassicistiska finländska arkitektur.
3. Jung, Dora (f. 1906), dotter till
Walter J., finländsk textilkonstnärinna
med egen verkstad i Helsingfors.
J :s arbeten, kyrkliga textilier,
damastvävnader och tyger, präglas av
stor hantverksskicklighet och
originalitet i mönstergivningen.
Jung, Carl Gustav (f. 1875),
schweizisk psykolog, grundare av den s. k.
Zürichskolan inom psykoanalysen.
J. var ursprungligen lärjunge till
Freud men skilde sig snart från
honom. Enligt Freud är libido lika
med sexualitet, för J. däremot med
psykisk energi i vidaste mening. I
sitt huvudarbete Psychologische
Typen (1921, Psykologiska typer, sv. ö.
1941) indelar han människorna i två
motsatta grundtyper, de utåtriktade
(extraverterade) och de inåtriktade
(introverterade), alltefter libidons
riktning utåt mot objektvärlden eller
inåt mot jaget och det omedvetna,
J. har kallat sin lärobyggnad
ana
lytisk psykologi eller komplex
psykologi, 1940, 2753.
Jung, Helge (f. 23/3 1886), general,
överbefälhavare över svenska
krigsmakten 1944—1951. J. arbetade
under 1930-talet energiskt på att
stärka försvaret efter den nedrustning
som skedde i och med 1925 års
härordning. Resultatet av hans arbete
blev 1936 års härordning som var
den grund på vilken upprustningen
under andra världskriget kunde ske.
Jungfennomanska partiet, politiskt
parti i Finland, grundat i början av
1860-talet. J. strävade att uppnå
finska språkets användning till
officiellt bruk cch dess likställighet
med svenskan. Ledare var
Yrjö-Koskinen. — Vid de politiska
partiernas utkristallisering uppgick J. i
gammalfinska partiet.
Jungfrau, Die J. [di jong’fråo],
alptopp i Berneralperna i Schweiz,
4 166 m ö. h. En bergbana för från
Scheideck (Interlaken) till
Jung-fraujoch, sänkan mellan Jungfrau
och Mönch (3 457 m), där
astronomiskt observatorium cch högalpint
forskningsinstitut finnas, 2955 K,
2961 B.
Jungfru, jumfru. 1. Äldre svenskt
rymdmått = Vsa kanna = Vis stcp =
8,2 cl, 2430. — 2.
Stensättningsred-skap. — 3. Hålförsedd rund träskiva
som användes för ansättning av
stående (stöttnings-) tackling.
Fungerar härvid som ett block (utan
blockskivor).
Jungfrucirkel, se Nollcirkel.
Jungfrufjärden, fjärd av Saltsjön n.ö.
om Dalarö, 3406.
Jungfrufödelse, vanligt motiv i skilda
religioners mytologi för att beteckna
dyrkade gestalters övernaturliga
ursprung. Mer eller mindre filosofiskt
utformade varianter av denna
föreställning ha sedan äldsta tider
ingått i den kristna dogmatiken.
Jungfruhinna, se Mödomshinna.
Jungfrulin, Jungfru Marie lin,
Po-lyg’ala vulga’ris, fam.
Polygala’-ceae, 10—20 cm hög ört med små,
lansettlika blad och blå blommor i
toppställd klase, allmän på
ängsbackar i Göta- och Svealand.
Jungfru Maria, Jesu moder, Josefs
trolovade (Luk. 2:4 ff.).
Jungfru Marie nycklar, Jungfru Marie
hand, fläckigt nyckelblomster, Or’~
chis macula’ta, fam. Orchida’ceae,
bladig ört med blommor i axlik
klase och vitaktiga, djupt flikiga
knölrötter. Blad brunfläckiga.
Blommor blekt violetta med tjock sporre.
Tämligen allmän i hela Sverige upp
till Lappland, 2587 B.
Jungfru Marie sänghalm, gammalt
namn för gulmåran och backtimjan.
Jungfrun, ö i n. Kalmarsund, ö. om
Oskarshamn. 0,46 km2. Poetiskt
vanligen kallad Blå Jungfrun.
Strandgrytor, grottor, djupa klyftor,
säregen vegetation. Nationalpark sedan
1926. Har spelat en stor roll i
folktron.
Jungfrun, stjärnbild i djurkretsen. Står
i söder vid midnatt omkring förra
hälften av april, i mellersta Sverige
ungefär 10°—40° över horisonten.
Jungfruns tecken i ekliptikan är det
tredje efter sommarsolståndet. Solen
står däri 24 aug.—23 sept.
Jungfrun av Orléans, se Jeanne d’Arc.
Jungfrun i det gröna, Nigell’a
damas-ce’na, familjen ranunkelväxter, från
Medelhavsområdet, prydnadsväxt på
kalljord, har finflikiga blad. Den
ljusblå blomman omges av ett
fin-flikigt svepe, därav namnet.
Jungfrupassare, se Nollcirkel.
Jungfrusländor, Calop teryx, släkte av
ordningen trollsländor, metallglän-
4390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
