Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Judaskyss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUDASKYSS
JULIANA MARIA
Judaskyss, benämning på skenbar
vänlighet för att dölja ett förräderi.
Uttrycket stammar från skildringen
i Matteus 26:47 ff., enligt vilken
Judas med en kyss förrådde Jesus.
Judas Lebbe’us eller Tadde’us, Jakobs
son, en av Jesu apostlar.
Judas Mackabe’us (d. 161 f. Kr.),
Israels härförare mot syrerna,
erövrade Jerusalem cch återupprättade
den judiska gudstjänsten i templet
165 f. Kr.
Judéen (Judiska landet), på Jesu tid
vanligen namnet på en del av
Palestina med städerna Jerusalem,
He-bron, Betlehem och Jeriko. Till
större delen bergland, i öster
övergående i Juda öken. — Stundom
menas med J. hela Palestina utom
Sa-marien, 1804, 2606.
Judekristna, i den urkristna kyrkan
de till kristendomen omvända judar
som alltjämt krävde fasthållande
vid Mose lag, t. ex. omskärelse. En
stark spänning rådde mellan J. och
andra kristna, vilket, tydligt
framträder i Paulus’ brev och utgör
förklaringen till en stor del av deras
innehåll.
Judelagar, i flera av mellankrigstidens
diktaturstater införd särlagstiftning
för utestängande av personer av
judisk börd från vissa förvärvskällor
och medborgerliga rättigheter. Mest
långtgående voro de tyska s. k.
Nürnbergerlagarna. Samtliga
judelagar upphävdes efter andra
världskriget.
Judendom, judarnas religion, speciellt
sådan den utvecklats efter
babyloniska fångenskapen. Inom våra
dagars J. finnas en ortodox och en
liberal riktning, den förra
bibehållande alla bud och stadgar, den
senare strävande efter reformer inom
gudstjänsten m. m. , 1882.
Jude’nitj, Nikolaj (1862—1933), rysk
militär. Slöt sig vid revolutionen
1917 till de vita och blev i augusti
1919 krigsminister i
Nordväst-Ryss-lands regering i Reval. Företog i
september s. å. en misslyckad
offensiv mot Petrograd och måste
upplösa sin armé, varpå han bosatte sig
i Paris.
Judetyska, se Jiddisch.
Jud’ex, lat., domare.
Judiciell’, hörande till
domstolsväsendet.
Judisk litteratur innefattar först och
främst de kanoniska skrifter som
är samlade i Gamla testamentet,
vidare Talmud med dess två
huvuddelar Mischna (omkr. 200 e. Kr.)
och Gemara (omkr. 500 e. Kr.), där
den judiska lagen och läran
ytterligare utformas och kommenteras.
Av stor betydelse för judisk
spekulation var Kabbala, ett
samlingsverk som innehåller hemliga
och länge endast muntliga
traditioner, delvis i form av en mycket
svårtillgänglig talmystik. Vid sidan
av detta fanns en rik litteratur av
populärare slag, i Mellaneuropa
oftast skriven på jiddisch. Detta
blandspråk blev under 1800-talet
upphöjt till litteraturspråk, använt
bl. a. av Schalom Asch.
Judit, skön israelitiska, som enligt den
apokryfiska J :s bok dödade den
assyriske erövrar en Holofernes.
Judit, abessinsk kejsarinna 1916—30,
dotter till Menelik II.
Judits bok, se Judit.
Judo, detsamma som jiu-jitsu.
Juel, Hans Oscar (1863—1931),
botanist, professor på Linnés lärostol i
Uppsala, prefekt för Botaniska
trädgården och för Linnés Hammarby.
J. var den förste, som kunde påvisa
partenogene’s hos fanerogamer
(fjällkattfot och knölbräcka).
Juel [jol], Jens (1745—1802), dansk
målare, professor och direktör för
konstakademin i Köpenhamn, en av
sitt lands största inhemska målare,
särskilt berömd för sina koloriskt
fina och väl karakteriserade
porträtt, även grundläggare av det
danska landskapsmåleriet.
Juel, Karin, f. Engdahl (f. 26/5 1900),
vis- och romanssångerska, särskilt
uppskattad för sina tolkningar av
M. Kochs visor.
1. Juel [jol], Niels (1629—97), dansk
sjöhjälte, amiral, anförde flottan i
flera krig mot Sverige och vann
segrar vid Ölands södra udde 1676
och i Kögebukt 1677.
2. Juel, Jens (1631—1700), broder till
Niels J., dansk diplomat och
statsman, deltog i fredsslutet med
Sverige 1679, förde underhandlingar
med Jch. Gyllenstierna om ett
nordiskt förbund, medlem av
regeringen från 1680. Han blev snart
åter en bestämd motståndare till
Sverige.
J. U. F., förkortning för
Jordbrukarnas ungdomsförbund.
Juge de paix [sjysj da pä’], fr.,
fredsdomare.
Jugement [sjysjman8’], fr., omdöme,
urskillning.
Jugendstil [jo’gent-], en inom
konstindustri, inredningskonst,
illustra-tionskonst och arkitektur
uppträdande stilriktning, som fick sitt
namn efter den 1896 i München
grundade tidskriften Die Jugend.
Kännetecknas av böljande linjer och
en i synnerhet från växtvärlden
hämtad naturalistisk ornamentik
(tallkvistar, narcisser m. m.). J.
uppstod i reaktion mot
stilimitationer och är i vissa avseenden en
föregångare till funktionalismen. —
Dess franska motsvarighet är 1’art
nouveau, 556, 2420, 3554.
Jugosla’vien (serb, jug, söder),
federativ folkrepublik på n.v.
Balkanhalvön. 256 393 km, 16 927 275 inv.
1953, huvudsakligen slaver, främst
serber (ca 50 %), kroater (ca 30 %)
och slovener. Förhärskande
religionsformer äro serbisk-ortodox
(49 %), romersk-katolsk (37 %) och
muhammedansk (11 %). Huvudstad
Belgrad. Statschef och i realiteten
diktator marskalk Josip Broz Tito,
880 K, 1887, 3888.
Jugula’rvener, de stora
halsblodådrorna.
Jugur’tha, konung av Numidien,
besegrades av romarna, utlämnades till
dessa, medföljde som fånge Marius
triumftåg och avrättades 104 f. Kr.
Juhl, Finn (f. 1912), dansk arkitekt,
som möbel- och inredningsarkitekt
av internationell betydelse. J.
arbetar med förnäma material,
kombinerade med ett nyskapande mjukt
organiskt formspråk.
Juhlin, Julius (1861—1934),
ämbetsman, generaldirektör och chef för
Generalpoststyrelsen 1907—25,
civilminister 1906—07.
Juhlin-Dannfelt, Herman (1852—1937),
jordbrukslärare, var lärare och
rektor vid Ultuna och sekreterare i
Lantbruksakademin samt innehade
ett flertal offentliga
förtroendeposter. Känd jordbruksförfattare, bl. a.
till Lantmannens Uppslagsbok (1923).
J. erhöll 1897 professors titel.
Juice [djo’s] (eng., saft), benämning
på ren fruktsaft, t. ex. tomat-,
apelsin- och grapefruitsaft eller grön-
Juin [sjyäns’], Alphonse (f. 1888),
fransk general, överbefälhavare i
Marocko 1941. övergick 1942 till de
allierade och var överbefälhavare
för de franska styrkorna vid
offensiven mot Tunis. Arméstabschef i
Algerutskottet och överbefälhavare
över de franska trupperna vid
Italiens erövring. 1947—51
generalresi-dent i Franska Marocko och sedan
1951 överbefälhavare för
Atlantpaktens lantstridskrafter i
Centraleuropa.
Juiz de Fora [sjoi’sj öo får’a], stad i
Brasilien, 130 km n. om Rio de
Janeiro, 84 995 inv. 1950. Textil- och
sockerindustri.
Ju-jutsu, detsamma som jiu-jitsu.
Jujuy [chocho’j], huvudstad i
provinsen med samma namn, n.v.
Argentina, vid Rio Grande. 31 091 inv. 1947.
I grannskapet varma källor, 135 K.
Jukagi’rer, numera nästan utdöd
gammalasiatisk folkstam i n.ö. Sibirien.
Lever av jakt, fiske och renskötsel.
Juk’kasjärvi, förutvarande
landskommun i n.v. Lappland kring Torne
älv. Kyrkan från 1611 är den näst
äldsta i Lappland. I J. ligga bl. a.
Torneträsk, Abisko, Riksgränsen och
Kebnekaise. 1948 sammanfördes hela
kommunen till Kiruna stad, 2138.
Jukon, se Yukon.
Jul (nordiskt ord av oviss härledning),
en av kyrkoårets största högtider,
firas 24 dec. cch därpå följande
helgdagar till åminnelse av Jesu
födelse. Ursprungligen firades J. som
vintersolståndsfest den 25 dec. För
att undantränga det gamla firandet
av solguden förlädes på 300-talet till
denna dag Jesu födelsefest, vilken
tidigare firats den 6 jan. Många
seder och bruk från hedendomen
finnas dock kvar i vårt nuvarande
firande av högtiden, 1891 B.
Jularbo, Carl (f. 6/6 1893),
dragspels-virtuos, känd genom talrika
turnéer, radioframträdanden och
grammofoninspelningar. Flera av J :s
kompositioner, t. ex. Livet i
finnskogarna, har blivit utomordentligt
populära.
Julfemman, av Svenska Dagbladet
sedan 1922 ledd insamling för
välgörande ändamål i Stockholm,
minibelopp 5 kronor.
Julhavre, Bilber’gia nu’tans, fam.
Ama-ryllida’ceae, agaveliknande krukväxt
med tvärrandiga blad och små
rödgröna blommor i klase, påminnande
om en havrevippa. Härstammar från
Brasilien, 2882.
Juli (lat. Julius, helgad åt Julius
Caesar), årets sjunde månad, 31
dagar. Tidigare svenskt namn:
hö-månad.
Julia (d. 14 e. Kr.), dotter till kejsar
Augustus, gift med Marcellus,
därefter med Agrippa och sist med
sedermera kejsar Tiberius,
lands-förvisad på grund av sina
utsvävningar 2 e. Kr., liksom tio år
senare hennes och Agrippas dotter
Julia d. y. (d. 28 e Kr.)
Julia Domna (d. 217), romersk
kejsarinna, gift med kejsar Septimius
Severus. Hade ett stort inflytande
men begick självmord, då hon
förvisades från hovet efter sonen
Cara-callas död.
Julia Maesa (d. 226), syster till Julia
Domna, var under dottersönernas,
de romerska kejsarna Heliogabalus
och Alexander Severus’ regering
tillsammans med dottern J. Mamaea
(d. 235) den verkligt styrande.
Julia’na (f. 1909), drottning av
Nederländerna sedan 1948, enda dotter
till drottning Vilhelmina, 1937
förmäld med prins Bernhard av
Lippe-Biesterfeld. Var under tyska
ockupationen av Holland bosatt i Canada.
Julia’nakanalen, 34 km lång kanal i
Nederländerna, från Maastricht till
Maasbracht längs högra stranden av
Maas.
Julia’na Maria (1729—96), dansk
drottning, Fredrik V:s andra gemål.
4389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
