Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Just. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUST.
JÄLLBY
Just., förkortning för »justerat» i
protokoll.
Juste [sjyst], fr., riktig, korrekt.
Juste milieu [sjyst miljö’], fr.,
politiskt slagord särskilt syftande på
Ludvig Filips regering, som ville gå
den gyllene medelvägen mellan
ytter lighetsriktningarna .
Justera [sjyste’ra], rätta till, granska
och godkänna. — I fotboll m. fl.
idrotter även skada, försätta ur spel.
Juste’ring [sjy-], av mått och vikt,
dvs. kontroll av deras
överensstämmelse med vissa officiella normer,
handhas av Mynt- och
justerings-verket. Nu gällande föreskrifter
rörande J. ha utfärdats 11 febr. 1934.
Juste’ringstemperatur, den föreskrivna
temperatur vid vilken ett
mätverk-tyg innehåller sitt nominella mått
eller vid vilken en mått jämförelse
skall göras för att bli riktig.
Justice of the Peace [djas’tis av 3a
pi’s], eng., fredsdomare, ämbetsman
i anglosaxiska länder som dömer
i lägsta instans.
Justinia’nus I (482—565), östromersk
kejsare 527, arbetade med
enastående energi och uthållighet på att
återupprätta det gamla romerska
riket. Med hjälp av skickliga
fältherrar, Belisarius och Narses,
erövrades vandalriket i Afrika och
öst-gotariket i Italien, men uppgiften
översteg rikets krafter.
Minnesmärken över J :s inre styrelse äro en
berömd lagsamling och Sofiakyrkan
i Konstantinopel. Hans gemål, den
tidigare danserskan Teodora, hade
stort politiskt inflytande.
Justinia’nus II (669—713), östromersk
kejsare, regerade under inflytande
av gunstlingar 685—695 men
fördrevs och blev, då han 705 åter
blev kejsare, en patologiskt grym
tyrann.
Justi’nus Martyren (d. ca 165), den
förste filosofiske försvararen för
kristendomen, led martyrdöden i
Rom.
Justi’s, domaremakt, rättsskipning.
Justitiedepartementet,
statsdeparte-ment (för den centrala förvaltningen
av riket). Handlägger ärenden
rörande lagstiftning och rättsskipning,
fångvård, ansökningar om svenskt
medborgarskap,
äktenskapsdispen-ser, tryckfrihet m. m. Chefen kallas
i dagligt tal justitieminister
Justitiekanslem, JK, är konungens
högsta övervakare av rättsskipning
och förvaltning och är en
motsvarighet till riksdagens
justitieombudsman, JO, och
militieombuds-man, MO. — JK fungerar bl. a.
som åklagare i tryckfrihetsmål.
Justitieminister, chefen för
justitiedepartementet. — Före
departemen-talref ormen 1876 även statsminister,
se Justitiestatsminister.
Justitiemord, avrättning av oskyldig.
Orättvis dom.
Justitieombudsmannen, JO, utövar
riksdagens grundlagsenliga tillsyn
över ämbetsmännens förvaltning och
lagarnas efterlevnad. Vid kännedom
om svårare fel av ämbetsman
åligger det honom att anställa åtal, 1463,
2838.
Justitierevisionen, se Nedre
justitie-revisionen.
Justitieråd, ledamot av Högsta
domstolen.
Justitiestatsminister, jämte utrikes -
statsministern främste ledamoten av
statsrådet 1809—76. J. var ansvarig
för justitieförvaltningen samt
dessutom till 1840 ledamot av Högsta
domstolen. J. intog en ledande
ställning i statsrådet till 1876, då
statsministerämbetet inrättades och
che
fen för Justitiedepartementet blev
j ustitieminister.
Jusu’pov, Felix (f. 1887), rysk furste,
bekant för sitt deltagande i mordet
på Rasputin 1916.
Jutar (da. jyder), jyllänningar, svenskt
namn på danskarna under forn- och
medeltiden, då Jutland (Jylland)
ansågs som Danmarks huvudland,
3280.
Jute, Cor’chorus capsula’ris (och
oli-to’rius), lindfamiljen, 3—5 m hög
ört med 2’Zs m långa, styva
bastfibrer, som måste insmörjas för att
kunna spinnas. J. odlas i Bengalen
och lämnar Indiens viktigaste
exportvara, 3453.
Jutland, äldre svenskt namn på
Jylland.
Jutta (d. 1284), dansk prinsessa,
dotter till Erik Plogpenning, skall
enligt Erikskrönikan ha haft ett
olovligt förhållande med svågern konung
Valdemar Birgersson av Sverige.
Juutas [jo’-], by i Vasa län, Finland,
4 km s. om Nykarleby, bekant
genom von Döbelns seger över
ryssarna 13 sept. 1808.
Juva’ra [jo-], Filippo (1676—1736),
italiensk arkitekt, främst verksam i
Turin, där han uppförde sitt
huvudverk, klosteranläggningen La
Super-ga (1717—31) i klassicistisk
senbarock.
Juveln eller Juvuln, fjällsjö i västra
Jämtland, 36 km , 393 m ö.h.
Juvena’lis, Dec’imus Ju’nius (omkring
55—omkr. 135 e. Kr.), romersk
skald, berömd för sina satirer, där
kejsartidens seder skildras med
förgrämd bitterhet, uppenbara
överdrifter och stor stilistisk kraft, 2143.
JuvenaTorden, ett studentsällskap i
Uppsala, stiftat 1906, som fullföljer
traditionerna från Wennerberg,
vilken gav ett liknande sällskap på
1830- och 40-talen litterär
berömmelse i Gluntarna (t. ex. Glimten
blir juvenal).
Juveni’1 (lat., juveni’lis), ungdomlig,
barnslig.
Juveni’lt vatten, vatten, som tränger
upp från djupare delar av
jordskorpan, är vanligen varmt och har stor
halt av lösta salter.
Juven’tas, den manliga ungdomens
gudinna i romersk mytologi.
Juver, husdjurens mjölkkörtel.
Juverinflammation (mastit),
smitto-sam infektionssjukdom. Uppkommer
ofta efter skador i juvret orsakat
av vårdslös maskinmjölkning, tramp
e. d. Mjölken blir flockig. Sjuka
djur bör isoleras.
Juvisy, J.-sur-Orge [sjyvisi’-syr-år’sj],
stad i Frankrike, 20 km s. om Paris.
9313 inv. 1954. Astronomiskt
observa-torium, grundat av C. Flammarion.
Juxtapositio’n (lat. bred vidplacering),
lös ordsammansättning, t. ex.
Slesvig-Holstein.
Jydske Lov, Jyllands medeltida lag,
stadfäst 1241, som kom att gälla för
hela Danmark till 1685, då den
ersattes av Kristian V :s Danske Lov.
JüTich, stad i delstaten
Nordrhein-Westfalen, västra Tyskland, vid
Ruhr, före 1801 huvudstad i
hertig-dömet Jülich-Kleve-Berg. 9 260 inv.
1950.
Jylland, den västra delen av
Danmark, en halvö mellan Västerhavet
och Kattegatt. 29 663 kmä, 1 902 093
inv. 1950, — 3352 K.
Jünger, Ernst (f. 1895), tysk
författare. Efter att med stor
berömmelse ha tagit del i första
världskriget utvecklade J. i flera böcker
en järnhårt stoisk livssyn med
rötter både i tysk soldatanda och tysk
klassicism. Före och under andra
världskriget varnade J. i mer eller
mindre förtäckt form för de faror
varmed det moderna barbariet hotar
vår världsdel, bl. a. i romanerna På
marmorklipporna (1939, sv. ö. 1950)
och Heliopolis (sv. ö. 1954), 3570.
Jynnan, se Yünnan.
J’y suis, j’y reste [sji sui’, sji räst],
fr., »här är jag och här stannar
jag», ett av honom själv förnekat
yttrande som Mac Mahon skulle ha
fällt under Krimkriget, då han av
fienden hotades med att bli sprängd
i luften.
Jü’terbog [-båk], stad i Brandenburg,
n. Tyskland, 60 km s. om Berlin.
15 137 inv. 1946. Vid. J. slog
Torsten-son 23 nov. 1644 den retirerande kej
-serliga hären under Gallas.
Jy’väskylä, stad i mellersta Finland,
vid norra änden av Päijänne. 32 510
inv. 1954. Träindustri, vapenfabrik.
Pedagogisk högskola, upprättad 1934.
Flygplats, 955 K.
Jäder, församling i Kafjärdens
kommun i Södermanlands län. 848 inv.
1954. Berömd medeltidskyrka,
om-och tillbyggd av Axel Oxenstierna
på 1640-talet i holländsk renässans
-stil efter ritningar av Nic. Tessin
d. ä. Altarskåp av Jan Borman.
Jäderen, se Jæren.
Jäderi’n, Edvard (1852—1923), geodet,
professor vid Tekniska högskolan.
Uppfann en ny metod för
basmätning. Deltog i den svenska
grad-mätningsexpeditionen till
Spetsbergen (1899), 3191.
Jädraås, järnbruk i Ockelbo kommun,
n.v. Gästrikland. Masugnar och
lan-cashireverk. 405 inv. 1954.
Jägarbiff, jägarschnitzel, maträtt
bestående av stekta kalvfiléskivor,
eventuellt malet kött, var över
häl-les svampstuvning eller gräddsås
med tomatskivor.
Jägarförband, infanteri, som utbildats,
organiserats, och utrustats med sikte
på operationer i vägfattig skogs- och
fjällterräng samt under
vinterförhållanden.
Jägarhorn eller jakthorn,
biåsinstrument utan ventiler för avgivande av
signaler.
Jägarrörelsen kallades den finländska
frivilligkår som 1915—18 utbildades i
Tyskland under form av en
jägarbataljon. Styrkan uppgick till
omkring 2 000 man, vilka sedermera
deltogo som befäl i befrielsekriget
1918.
Jä’gerndorf, tjeck. Krnov, stad i
Tjeckoslovakien, vid Oders biflod
Oppa. 26 000 inv. 1939. Textil- och
maskinindustri.
Jägerskiöld, Leonard (1867—1945),
zoolog, professors namn 1912,
intendent för zoologiska avdelningen vid
Göteborgs museum 1904—37. Har i
ett flertal arbeten behandlat
rund-och sugmaskar samt fåglar.
Medverkade bl. a. i Sveriges djurvärld
(1903—04, tredje upplagan 1930).
Utgav Upplevt och uppnått,
memoarer (1943).
Jägersro, kapplöpningsbana (såväl trav
som galopp) 5 km från Malmö,
invigd 1907, från 1936 ägd av
Skånska Travsällskapet. De viktigaste
tävlingarna på Jägersro äro galopp
-tävlingarna Svenskt Derby och
Svenskt Kriterium, 1692.
Jägmästare, tjänsteman i skogsstaten.
Sorterar under domänstyrelsen och
förestår ett revir. Elev som
utexamineras från Skogshögskolan
erhåller numera examenstiteln
civiljägmästare.
Jäla, församling i Vilske kommun i
mellersta Västergötland, Skaraborgs
län, 386 inv. 1954.
Jällby, församling i Gäsene kommun
4392
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
