Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Jäslera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄSLERA –––––––––––––––
1942 låg här landets enda sjukhus
för spetälska. En halvmil n.ö. om
J. station ligger utsiktspunkten
Järvsö klack, 391 m ö.h., 3192.
Jä’slera, jä’sjord, kvicksand, jordart,
som lätt upptar vatten och
därigenom bildar en lös massa. Sluttar
underlaget kan J. lätt komma i
flyt-ning, 1856.
Jäsning, organiska ämnens
sönderdel-ning genom enzymer, bildade av
mikroorganismer. Socker nedbrytes
exempelvis till etylalkohol och
koldioxid av jästsvampar, 1915, 3696.
Jäsningsdyspepsi’, tarmsjukdom
förorsakad av bristande förmåga att
smälta kolhydrat. Dess symtom är
bl. a. täta, sura, luftskummiga
avföringar samt väderspänningar.
Jästpulver, saltblandningar, som vid
upphettning avge gaser och
därigenom ersätta vanlig jäst. Bestå för
det mesta av hjorthomssalt och
bikarbonat, uppblandat med vinsyra
e. dyl.
Jästsvampar, Sacharomy’ces, äro
mikroskopiska, encelliga, äggrunda
svampar, som genom sina enzym
förvandla socker till alkohol och
kolsyra. J. användas vid
tillverkning av vin och öl samt vid
bröd-bakning, då den bildade kolsyran
gör degen lucker, 1915.
Jät, församling i Väckelsångs kommun
i södra Småland, Kronobergs län,
571 inv. 1954.
Jätteasp, sällsynt form av den vanliga
aspen, vars jätteväxt beror på
förhöjt antal kromoscmer. J. är
föremål för förädling och väntas bli av
betydelse för skogshushållningen,
2230.
Jättebaggar, Dynas’tidae, familj bland
de bladhornade skalbaggarna. Hit
hör herkulesbaggen och
noshorns-baggen.
Jättegrytor, namn på de ofta
grytfor-miga urholkningar som påträffas i
berghällar och som bildats
därigenom att rinnande vatten, t. ex. en
isälv, eller bränningar försatt
stenar, s. k. löpare, i roterande rörelse.
Kunna nå ända till 20 m djup. De
ha i folktron förknippats med jättar.
Jättehaj, detsamma som valhaj, 1598.
Jättekaktus, Ce’reus gigan’teus, fam.
Cacta’ceae, föga förgrenad, 20 m hög
pelarkaktus, 1 m i omkrets,
karakteristisk för Mexikos inre
högslätter. Den förvedade stammen kan
användas som virke och bränsle. J.
förekommer som krukväxt.
Jättekungsfiskaren, skrattfågeln,
Da’-celo gig’as, ordningen skärrfåglar,
längd 42 cm, förekommer i
Australien och framställes stundom som
landets symbol. Ovan mörkbrun,
under vit.
Jättekänguru, Mac’ropus, släkte av
familjen kängurudjur med två arter,
M. ru’fus, röd, och M. gigan’teus,
grå J.
Jättemussla, Tridac’na gig’as, 1—2 m
lång mussla, vägande 100—200 kg,
med knivskarpa kantfjäll, som när
skalen slutas kunna skära av grova
linor. Den förekommer i Indiska och
Stora oceanerna.
Jättendal, församling i Harmångers
kommun i n.ö. Hälsingland,
Gävleborgs län, 1303 inv. 1954.
Jätteormar, Boi’dae, en familj av
ordningen ormar. Hit höra arter i
tropiska länder, såsom boaormarna,
py-tonormarna och anacondan, 2626.
Jättesalamander, Megalobatra’chus
maximus, art av stjärtgroddjuren,
1,6 m lång, andas med både lungor
och inre gälar och lever i Kinas och
Japans bergssjöar.
Jättesköldpaddor, gemensam
benämning på de största arterna av
landsköldpaddor. Deras vikt kan stiga
till 400 kg. J. förekomma ännu på
Galapagosöarna, Mauri’tius,
Maska-renerna och Seychellerna. Uppnår
en ålder av över 200 år.
Jätteväxt, onormal tillväxt av
skelettet och därav även muskulaturen
på grund av rubbningar i inre
sekretionen. Jfr Hypofysen och
Akro-megali.
Jätteödlor, detsamma som skräcködlor.
Jäv, inom juridiken anmärkning mot
en persons behörighet att uppträda
i visst rättsligt sammanhang, t. ex.
som domare, åklagare eller
rättegångsombud, då till följd av
släktskap eller personligt intresse för
saken vederbörandes opartiskhet må
kunna ifrågasättas. Det i äldre rätt
förekommande vittnesjävet
avskaffades 1948 med nya
rättegångsbalken. — Jävig, den person mot
vilken jäv föreligger.
Jöde, Fritz (f. 1887), tysk
musikpedagog, har på ett inspirerande sätt
både i skrift och praktisk
verksamhet arbetat för lustbetonad,
spontan musikutövning, särskilt bland
ungdom, utan att därför avstå från
systematisk musikuppfostran. Han
har publicerat utgåvor av folkvisor
och äldre musik för skolbruk. J. har
som specialist på ungdoms- och
skolmusik varit verksam vid
mu-sikutbildningsanstalter i Berlin,
Salzburg och Hamburg. Han besökte
Sverige upprepade ggr på 1930- och
40-talen, varigenom bl. a. intresset
för allsång underblåstes.
Jökel, se Glaciär.
Jönköping, residensstad i Jönköpings
län, vid södra änden av Vättern.
46 594 inv. 1954. Säte för Göta
hovrätt. Urgammal marknadsplats,
äldsta kända stadsprivilegier från 1284.
Världsberömd tändsticksindustri,
pappersbruk m. m., 314 B, 1916, 3112.
Jönköping-Kalmar regemente, se
Norra Smålands regemente.
Jönköpings län, omfattar n.v. delen
av Småland. Landareal 10 604 km2,
275 869 inv. 1954. Residensstad
Jönköping, 3112.
Jönköpings-Posten, folkpartitidning i
Jönköping, grundad 1865.
Chefredak
––––––––––––– JÖSSING
tör är sedan 1934 R. Y. Hamrin (f.
1907).
Jönköpings regemente,
infanteriregemente, bildat 1623 vid Småländska
storregementets tredelning.
Sam-manslogs 1928 med Kalmar
regemente till Jönköping-Kalmar
regemente, vars namn från 1948 är
Norra Smålands regemente.
Jönköpings tändsticksfabrik, grundad
1845 av J. Edv. Lundström, uppgick
1857 i Jönköpings tändsticksfabriks
AB, som 1903 sammanslogs med
andra tändsticksbolag till Jönköpings
och Vulcans tändsticksfabriks AB,
3777 B.
Jönsson, Gabriel (f. 18/7 1892),
författare. Hans dikter behandla gärna
skånska sjömäns och fiskares liv i
ett kraftigt, humoristiskt maner och
med stor formell färdighet. —
Flask-post (1920), Årsringar (1927), Mina
skepp (1936), Himmel och blandsäd
(1946), 3339.
Jönåker, kommun i Södermanlands län
4 833 inv 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Bergshammar,
Kila, Lunda och Tuna.
Jöran Persson, se Göran Persson.
Jörgensen, Adolf Ditlef (1840—97),
dansk historiker, riksarkivarie,
nyskapade det danska arkivväsendet,
utgav talrika värdefulla historiska
verk.
Jörgensen, Johannes (f. 1866), dansk
författare, övergick 1896 till
katolicismen och bekämpade den
radikalism han tidigare omfattat. Fin
reflexionslyriker och essay ist har
J. även utgett en stor självbiografi
Mit Livs Legende (1—7, 1916—28)
och flera helgonbiografier bl. a.
Frans af Assisi (1907) och Birgitta
af Vadstena (1—2, 1941 och 1944,
sv. ö. 1942 och 1944), 675.
Jörlanda, församling i Kode kommun
i Göteborgs och Bohus län, 1172 inv.
1954.
Jörn, kommun i mellersta
Västerbotten, Västerbottens län, 5 243 inv.
1954, därav i Jörns
municipalsamhälle, n.v. om Skellefteå, 1152 inv.
Jösse Eriksson (d. 1436), Eriks av
Pommern fogde i Västmanland,
Bergslagen och Dalarna. Gav genom
sin hårda behandling av bönderna
impulsen till Engelbrekts
befrielsekrig. Greps av bönderna i Vadstena
kloster och halshöggs.
Jössefors, sulfitfabrik och pappersbruk
i Arvika, västra Värmland, vid
Jös-seälvens (Byälvens) utlopp i
Glafs-fjorden, 3763 K.
Jössehäradspolska, snabb triolpolska
från Jösse härad i Värmland,
möjligen uppkommen på 1700-talet.
Förekommer i sångspelet
Värmlänningarna, 1070.
Jössing, efter det engelska
uppbringandet av det tyska fartyget Altmark i
Jössingfjord 1940 av Nasjonal
Samling präglat vedernamn på
antina-zistisk, med Storbritannien
sympatiserande norrman.
4395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
