Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kallim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALLIM
KALORISERING
d. o.) Partenon pä Akropolis i
Aten, 30.
Kallim, lim som kan lösas i kallt
vatten. Vanligast är härvid kaseinlim,
vilket i stor utsträckning användes
inom plywoodindustrin.
Kallim’akos från Kyrene (200-talet f.
Kr.), grekisk författare,
bibliotekarie i Alexandria. Hans stora
litteraturhistoriska verk, ett författar
lexikon, har gått förlorat, men hans på
en gång lärda och eleganta poesi,
oftast med mytologiska motiv, har i
hög grad påverkat den europeiska
dikten alltifrån romartiden, 1440.
Kalling, Bo M. S. (f. 4/8 1892), greve,
ingenjör, metallurg, 1931—40
professor i järnets metallurgi vid
Tekniska högskolan. K. var 1940—45
teknisk chef vid Boliden och är
från 1945 tekniskt-vetenskaplig
direktör vid Stora Kopparbergs
Bergslags AB. Han har utfört viktiga
metallurgiska arbeten, särskilt i
fråga om rostfria stål, och har
tillsammans med I. Rennerfelt
utvecklat en metod för torrfärskning av
granulerat tackjärn.
Kallinge, med Djupafors,
industrisamhälle i Blekinge, vid Ronnebyån,
strax n. om Ronneby, 3 953 inv.
1951. Stort järnverk, emaljeringsverk
m. m. Vid Djupafors pappfabrik.
Förläggningsort för Blekinge
flygflottilj (F17), 3111 K.
Kallio, Kyösti (1873—1940), finländsk
politiker, agrarpartiets ledare, 1904
—37 medlem av samtliga lant- och
riksdagar, flera gånger talman i
riksdagen, medlem av flera
ministärer samt tre gånger statsminister,
valdes 1937 till Finlands president,
på vilken post han varmt
uppskattades av båda språkgrupperna i
Finland. Avgick i nov. 1940 av
hälsoskäl och avled under
avskedshyll-ningarna. Hans namn är knutet till
1922 års jorddelningslag, Lex Kallio,
2499 B.
Kalli’ope, »den skönröstade», i grekisk
mytologi den episka diktens musa,
moder till sångaren Orfeus, 1430.
Kallis’thenes (d. omkring 326 f. Kr.),
grekisk historieskrivare, författade
en panegyrik över Alexander den
store, vilken emellertid senare lät
avrätta honom som konspiratör. En
sengrekisk romantiserad
Alexander-biografi har med orätt tillskrivits
honom.
Kallitypi’, argentotypi’, ett med
oza-lidprocessen besläktat
Ijuskopierings-förfarande vid vilket en positiv,
brun bild erhålles.
Kopieringspap-peret är härvid impregnerat med
vissa komplexa järnsilver salter.
Kallmur, mur eller del därav, t. ex.
valv, bestående av enbart sten utan
murbruk e. dyl. som
utfyllnads-och bindemedel.
Kallsjön, sjö i v. Jämtland, 155 km2,
381 m ö. h., största djup 132 m,
1897 K.
Kallskål, läskande, kall bål av
vatten-spädd saft eller vin med
citronskivor, bär e. dyl.
1. Kallste’nius, Gottfrid (1861—1943),
målare, e. o. professor vid
Konsthögskolan 1912. Har företrädesvis
målat svenska landskap, i synnerhet
barrskogs- och kustmotiv i
aftonbelysning. Utgav även flera arbeten
om oljemåleriets teknik.
2. Kallste’nius, Edvin (f. 29/8 1881),
kusin till Gottfrid K., tonsättare,
1928—46 musikbibliotekarie hos
Radiotjänst. Har komponerat bl. a.
3 symfonier, instrumentalkonserter,
kammarmusik, sånger och körverk
i utpräglat personlig stil.
Kallsåg, maskin för sågkapning av
metaller i kallt tillstånd. Är
utrustad antingen med ett fram- och
återgående grövre bågfilsblad eller
med en långsamt roterande klinga.
Skäret begjutes med oljeemulsion
under sågens arbete.
Kallus, nybildning av vävnad vid
läkningen av benbrott.
Kalm, Per (1716—79), en av Linnés
främsta lärjungar, professor i Äbo
1747. Utgav 1746 en beskrivning av
en färd i Bohuslän och företog en
resa i Nordamerika 1748—51,
skildrad i boken En resa i norra Amerika.
Kålmån [ka’-], Emmerich (1882—1953),
ungersk tonsättare med
wieneroperetter som specialitet, t. ex.
Csår-dåsfurstinnan (1915), Grevinnan
Ma-ritza (1924), Cirkusprinsessan (1926)
och Violen från Montmartre (1930),
2583.
Kalmar, residensstad i Kalmar län,
s.ö. Småland, vid Kalmar sund.
28 312 inv. 1954. Omfattande handel
och sjöfart, margarin- och
tändsticksfabriker. Torde ha fått
stadskaraktär redan i slutet av
1100-talet, under medeltiden en av
Sveriges främsta handelsstäder och
politiskt centrum, 1924, 3111 K.
Kalmar, församling i Håbo kommun
i s. Uppland, Uppsala län, 635 inv.
1954.
Kalmare Nyckel, Calmare Nyckel,
svenskt örlogsfartyg, utsänt till
Nordamerika 1637 med nybyggare, 2540.
Kalmar flygflottilj (F12), flygflottilj,
förlagd till Törneby invid Kalmar,
uppsatt 1942.
Kalmarkriget, vanlig benämning på
kriget mellan Sverige och Danmark
1611—12. Kriget fick detta namn,
beroende på att krigsskådeplatsen
första året var Kalmartrakten.
Avslutades 1613 med freden i Knäred,
657, 3368.
Kalmar län, omfattar ö. Småland och
Öland. Landareal 11 099 km2, 237 778
inv. 1954. S. delen tillhör Växjö
stift, n. delen Linköpings stift.
Residensstad Kalmar, 3115.
Kalmar Läns Tidning,
bondeförbunds-tidning i Kalmar. Ursprungligen två
skilda tidningar, grundade
respektive 1827 och 1915, 1918
sammanslagna under titeln Kalmar—Kalmar
Läns Tidning. Sitt nuvarande namn
fick tidningen 1948. Chefredaktör
är S. L. Hellman (f. 1922).
Kalmar recess, fördrag mellan konung
Hans och svenska riksrådet i
Kalmar 1483, varigenom
unionskonung-ens makt inskränktes till förmån
för rådets och Sveriges oberoende.
Kalmar regemente,
infanteriregemente, bildat 1623 vid Småländska
storregementets tredelning.
Samman-slogs 1928 med Jönköpings
regemente till Jönköping—Kalmar
regemente, vars namn från 1948 är Norra
Smålands regemente.
Kalmar slott, en stor borganläggning,
anlagd vid 1200-talets slut. Fick i
stort sett sin nuvarande karaktär
under vasakonungarna, då bl. a. de
praktfulla renässansinredningarna,
t. ex. Erik XIV:s gemak (1555—62),
Gyllene salen (1576), Grå salen
(1586), slottskapellet (1589—92),
renässansportalerna och -brunnen
till-kommo. De främsta arkitekterna
voro Henrik von Köllen samt
bröderna Johan Baptista och
Domini-cus Pahr. Vid deras sida verkade en
rad utländska konstnärer. K.
restaurerades 1885—89 av H. Zettervall
och från 1921 av M. Olsson. Största
delen av K. disponeras sedan 1873
av Kalmar läns museum, 657 B,
1924 B, 1925.
Kalmar stadgar, avtal mellan Johan III
och hans son Sigismund i Kalmar
1587 om Sveriges och Polens
inbördes förhållande och Sveriges
sty
relse efter Johans död. K.
upphävdes redan 1590.
Kalmar stift, avskilt som
superinten-dentia från Linköpings stift 1602,
fick biskop 1678, uppgick 1915 i
Växjö stift.
Kalmarsund, sundet mellan Öland och
Småland. Längd ca 140 km, bredd
23—3 km, 3111 K.
Kalmartidningen Barometern,
högertidning i Kalmar, grundad 1841,
daglig sedan 1912. Bland tidningens
medarbetare märkas bl. a. O. P.
Sturzen-Becker (Orvar Odd).
Chefredaktör är sedan 1951 Tage
Forsberg (f. 1906).
Kalmarunionen, traktat eller utkast
till traktat mellan de tre nordiska
rikena vid Erik av Pommerns
kröning i Kalmar 1397. I praktiken den
union, som uppstod då drottning
Margareta av Danmark och Norge
även vann Sverige efter Albrekts av
Mecklenburg besegrande 1389, och
vilken med flera avbrott bestod till
1521. Huruvida K:s dokument är en
reglerande unionsakt eller ett
aldrig antaget förslag, äro historikern:
ej ense om, 656, 2257, 3365.
Kalme’ra (fr. calmer), lugna.
Kalmområden, -regioner, -zoner,
kal-mer (fr. calme, vindstilla), stilla
bälten, områden med nästan
ständig vindstilla, som sträcka sig runt
jorden, dels vid ekvatorn (s. k.
doTdrums), dels vid vändkretsarna
(i norra Atlanten kallade
hästbredderna).
Kalmuck’er, ural-altaisk folkgrupp av
mongoliska rasen, spridda från östra
Tibet till östra europeiska Ryssland.
Den autonoma kalmuckrepubliken i
Sovjetunionen väster om Kaspiska
havet mellan Manytsch och Volga
omfattar 74 163 km2 och hade 221 000
inv. 1939, varav ca s/« kalmucker.
Huvudstad Elista, 9 000 inv.
Kalmuck’iska språket, se Mongoliska
språk.
Kai’musrot, Ac’orus cal’amus,
vattenväxt av familjen Araceae.
Förekommer förvildad i södra och mellersta
Sverige. Den har meterlånga eller
längre svärdslika blad och en grov
jordstam, som innehåller den
aromatiska, fordom som läkemedel
begagnade kalmusoljan.
KaTomel, detsamma som kvicksilver
-(I)klorid.
Kalops’, kallops’, starkt kryddad
kötträtt av ox- eller kalvbringa eller
bog.
Kalori’ (lat. caTor, värme), förkortas
cal, värmeenhet, den värmemängd
som åtgår för att uppvärma 1 g
vatten 1°, nämligen från 14,5°—15,5° C.
— Kilokalori (kcal) = 1 000 cal. K.
användes som mått bl. a. på den
kemiska energi, som bränslen,
födoämnen o. dyl. alstra vid
fullständig förbränning, 1291, 2411.
Kalorife’r, äldre benämning på
vär-meledningsugn för cirkulerande
varmluft.
Kalorimeter, apparat för mätning av
värmemängder. Består i enklaste
utförande av ett med termometer och
omrörare försett väl isolerat kärl,
ofta av typen termosflaska, med
noga känd effektiv värmekapacitet,
vattenvärde. Fylles kärlet med en
viss kvantitet vatten och nedsänker
man häri en vägd kropp av annan,
känd temperatur, kan man ur den
resulterande j ämviktstemperaturen
lätt beräkna kroppens specifika
värme.
Kalorise’ring, överdragande av
järn-och stålföremål med ett tunt skikt
av aluminium genom att de hållas
upphettade till något över 600° C
i aluminiumpulver. K. ger en
väsentligt ökad motståndskraft mot
4401
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
