Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kardinalkollegiet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARDINALKOLLEGIET
KARL XII
deltiden de kristna dygderna: tron,
hoppet och kärleken, 2680.
KardinaTkollegiet, medlemmar av
påvens råd.
KardinaTstatssekreterare, den
kardinal, som är påvens utrikesminister.
Kar dina Tstreck, kompassens
huvudstreck, N, Ö, S, V.
KardinaTsymptom, huvudsymptom.
Kardiografi’, se Elektrokardiografi.
Kardioskleros [-å’s], förkalkning av
hjärtats artärer.
Kardis, gods i mellersta Estland, 60
km n.v. om Tartu, där 1661 fred
slöts mellan Sverige och Ryssland.
Kardi’t, kardi’tis, inflammatorisk
hjärtförändring. Efter
lokalisatio-nen skiljer man mellan peri-,
myo-och endokardit, se Hjärtsjukdomar.
Kardning, manuellt förfarande eller
maskinell procedur varigenom
fibrerna i bomull, ull m. m. bringas
att ligga i samma riktning
samtidigt som de utbreddas till ett
flor-liknande skikt. Detta skikt
hopföres till ett kardband, som härefter
sträckes och spinnes, eller gkäres
upp till strängar som förberedelse
till spinningen.
Kardo’n, se Kronärtskocka.
Kareby, församling i Romelanda
kommun i Göteborgs och Bohus län,
956 inv. 1954.
Karelen, gränslandet mellan Finland
och Sovjetunionen, numera
uppdelat på: 1) Landskap i s.ö. Finland,
före 1940 omfattande 53 000 km2,
varav södra delen avträddes till
Sovjetunionen genom
fredsfördraget 10 febr. 1947 och blott området
kring Pielisstråten i norr förblev
finskt territorium. 2) Karelsk
-finska sovjetrepubliken. 178 500 km2
1939, vartill komma ovannämnda
delar av förutvarande finska
Karelen och Sallaområdet i n.
Befolkningen angavs 1940 till ca 900 000.
Huvudstad Petrosavodsk, 955 K.
KareTer, den finska folkstam, som
bebor finska landskapet Karelen
och den Karelsk-finska
sovjetrepubliken. Särskilt i n. Karelen, det
s. k. Fjärrkarelen, har en rik
folkdiktning (runor) blomstrat och de
flesta Kalevalasångerna bevarats
och uppsamlats.
Kareli’derna, en bergskedja i
Fenno-skandia, bildad under den senare
delen av urtiden, men nu helt
nedbruten. Dess bergarter intaga stora
delar av Karelen och ö. Finland.
Karelska näset, näset mellan Ladoga
och Finska viken, norr om Neva.
Gränsen mellan Finland och
Ryssland gick före 1940 tvärs över
näset, som är rikt på sjöar och
mossar och är starkt befäst. Järnvägar
gå från Leningrad till Viborg och
Keksholm. Krigsskådeplats under
vinterkriget 1939—40 och 1941—44,
andra finsk-ryska kriget.
Karelsk-finska sovjetrepubliken, se
Karelen.
Karens’ (lat., care’re, vara utan),
saknad, brist, särskilt i
karensförsäkring, dvs. sådan, som under viss
tid (karenstid) eller vissa villkor
ej gäller. Inskränkningen kan bero
på att riskmomentet ökats kraftigt
av t. ex. naturkatastrofer, farsoter,
krig, strejker, viss sjukdom osv.
Ibland, som vid arbetslöshets-,
olycksfalls- och sjukförsäkring,
avser karenstiden främst att vara en
garanti mot missbruk.
Karess’ (fr., caresse), smekning,
öm-hetsbetygelse.
Karesuan’do, Sveriges nordligaste
kommun, vid Muonio älv,
Norrbottens län, 6 266 km2, 1415 inv. 1954,
mest lappar och finnar, 2135 K.
Kare’t (ital. carrette, kärra, lat. car’-
rus, vagn), stor, heltäckt fyrhjulig
vagn försedd med fönster.
Karettsköldpaddan, Chelo’nia
imbrica’-ta, och oäkta karettsköldpaddan,
Caret’ta caretta, arter av familjen
havssköldpaddor.
Kari’ber, indianstammar, utgörande
en av de största språkgrupperna i
Sydamerika, ursprungligen från
Guayana, varifrån de spritt sig över
norra Sydamerika och Västindien,
som de höllo på att erövra vid
européernas ankomst. Där utrotades
de snart, men leva kvar i sina
ursprungliga områden och i
Colombia, Venezuela samt uppblandade
med negrer i Centralamerika. De
voro människoätare och ur
Colum-bus’ namn på dem, caribales, en
förvrängning av deras benämning
på sig själva, kan ordet kannibal
härledas.
Kari’biska bergen, kustberg i
Venezuela, utgöra en fortsättning på den
ö. kedjan av Anderna. Högsta
toppen 2 765 m ö. h., 3666.
Kari’biska havet, bukt av Atlanten
mellan Antillerna, Syd- och
Mellanamerika, förbundet med
Mexikanska golfen genom
Yucatansun-det. Är djupt, i medeltal över 2 000
m, med största djup 6 895 m
mellan Cuba och Jamaica, och ofta
hemsökt av orkaner, 2490 K.
Karibu’, nordamerikansk vildren,
större än den svenska renen,
talrikt förekommande i Canadas
skogstrakter. K. går ej att tämja. I
stället ha svenska renar införts till
Canada.
Ka’rien, under antiken kustlandskap
i s.v. Mindre Asien, 1442 K.
Ka’ries, se Tandröta.
KarikaT, fransk besittning på
Koro-mandelkusten, s.ö. Främre Indien,
s. om Madras. 135 km2, 72 200 inv.
1952. Staden K. hade 24 600 inv.
1952. Är en rest av 1700-talets
franska besittningar i dessa trakter.
Export av ris, 1727 K.
Karikaty’r (ital. caricare, överdriva,
belasta), bildframställning som
genom att överdrivet framställa yttre
eller inre egenskaper hos en
person, samhällsklass, tidsanda eller
tidsålder söker fånga och framhäva
det karakteristiska eller
löjeväc-kande för denna. — I överförd
bemärkelse vrångbild, förvrängning.
— Karike’ra, göra en karikatyr,
förvränga, förlöjliga, överdriva, 1942 B.
Karin Månsdotter (1550—1612), svensk
drottning, dotter till en fångknekt.
Blev Erik XIV :s älskarinna, gift
med kungen 1567 och krönt i juni
1568. K. hade ett gott inflytande
på Erik och delade i början hans
fängelse. Hon levde sedan på den
gård i Finland, som hon fått av
Johan III, 853 B.
Karis, finska Karjaa, köping i
Nylands län, s. Finland, 16 km n.ö.
om Ekenäs, 4 137 inv. 1954.
Järnvägsknut, 955 K.
Ka’riska havet, Karahavet, grund del
av Ishavet mellan Novaja Zemlja,
Tajmyrhalvön och Nordlandet.
Genom Karaporten i s.v., s. om
Novaja Zemlja, går numera sjöfarten
västerut från de sibiriska hamnarna
till öppna Atlanten.
Karitz, Anders (f. 1881), filosof,
professor i Uppsala 1934—1946. K. har
gjort en insats särskilt på
Thorild-forskningens område, t. ex.
Tankelinjer hos Thorild (1913). Sin egen
livsåskådning har han framlagt i
arbetet Tillvarons motsatsspel (1932).
Karkemi’sk, hettitisk ruinstad i s.
Turkiet, vid Eufrat på gränsen till
Syrien. Fästningsverk och andra
byggnader utgrävda av en engelsk
expedition 1911—20.
Karl, svenska konungar. Enligt
Johannes Magnus’ fantasier i Alla
göta- och sveakonungars historia
skulle sex kungar med detta namn
ha funnits före Karl (VII)
Sver-kersson, den första historiskt kände
svenske konungen med detta namn.
Härav orsaken till de höga
ord-ningsnumren.
Karl (VII) Sverkersson (d. 1167), den
äldste kände sveakonungen med
namnet Karl, son till Sverker d. ä.,
konung i Götaland 1156 och i
Svealand 1161 efter Erik den heliges
död. Mördades.
Karl (VIII) Knutsson Bonde (1409—
70), konung 1448—57, 1464—65 och
1467—70. Deltog i Engelbrekts
uppror, blev 1438 riksföreståndare och
valdes till konung 1448 men råkade
snart i strid med Kristian I av
Danmark, som med hjälp av svenska
stormän två gånger fördrev honom.
Karl IX (1550—1611), konung av
Sverige 1604, son till Gustav Vasa och
Margareta Leijonhufvud,
medverkade till Erik XIV :s avsättning. Stod
länge i spänt förhållande till
Johan III efter vars död han ledde
den nationella samlingen mot den
katolska reaktionen. Misstrogen
mot adeln bröt K. med rådet och
gjorde efter Sigismunds nederlag
vid Stångebro 1598 upp räkningen
med dess främsta medlemmar
(Linköpings blodbad). Han var nu
landets obestridde herre men antog
kungatiteln först 1604. Förutom
striderna med Polen invecklades K.
även i de ryska inbördesf ej derna.
Under hans sista år angreps han
även av Danmark (Kalmarkriget),
1945 B, 3366.
Karl X Gustav (1622—60), konung av
Sverige 1654, son till Karl IX :s
dotter Katarina och Johan Kasimir av
Pfalz-Zweibrücken, överbefälhavare
i Tyskland 1648 och 1649
tronföljare. Besteg tronen efter sin kusins,
drottning Kristinas, tronavsägelse
1654. K. var en skicklig fältherre
och hans regering blev i hög grad
krigisk. Polen anfölls 1655 och
fälttågen där avbrötos genom
angreppet på Danmark 1657, vilket
ledde till freden i Roskilde 1658.
Under ett förnyat krig med
Danmark avled K. plötsligt i Göteborg,
dit en riksdag sammankallats,
1946 B, 3368.
Karl XI (1655—97), konung av
Sverige 1660, myndig 1672, son till Karl
X Gustav och Hedvig Eleonora av
Holstein Gottorp. Till följd av
förmyndarnas utrikespolitik kom
Sverige genom förbundet med
Frankrike bl. a. i krig med Brandenburg
och Danmark. Främst genom
segern vid Lund 1676 räddades
Skånelandskapen åt Sverige. Efter
krigets slut företogs räfst med
förmyndarna och en kraftig reduktion
av adelns förläningar, varigenom
medel vanns till skapandet av ett
civilt och militärt indelningsverk.
Under K:s oförtrutna ledning,
vilken övergick till envåldsmakt,
reorganiserades försvaret och
förvaltningen och landets ekonomi sattes
på fötter, 1947 B, 3369.
Karl XII (1682—1718), konung 1697
och s. å. myndig, son till Karl XI
och Ulrika Eleonora av Danmark.
Indrogs redan 1700 i det krig med
grannländerna, vilket varade under
hela hans regeringstid. Sedan
Danmark och August II av Sachsen
besegrats, sökte K. även betvinga den
ryske tsaren men misslyckades
(Poltava 1709). Efter några år i
33—507033 VIII
440 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
