Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kommandoexpedition ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMANDOEXPEDITION
KOMMU NITET
föröver anordnat ordergivningsrum i
en fartygsöverbyggnad med plats
för kompass, ratt, maskintelegraf,
fartvisare osv. samt utrymmen för
sjökort och bestickföring.
Kommandoexpedition, Försvarets K.,
handlägger i försvarsdepartementet
kommandomål, dvs. ärenden som
konungen såsom högste befälhavare
över krigsmakten omedelbart
besörjer, m. fl. ärenden.
Kommandomål, se
Kommandoexpedition och Generalorder.
Kommandostav, mindre stav, som i
Sverige bäres av överkommendant,
kommendant och militär
försvarsminister.
Kommendant’, fästningsbefälhavare;
chef för en garnison. I Stockholm
finnes en kommendant och en
överkommendant. — I arméns
krigsför-band även officer, som ansvarar
för stabs skydd, förflyttning,
förläggning, gruppering och underhåll
m. m.
Kommendö’r. 1. Sjöofficer med
tjäns-tegrad motsvarande överste vid
armén. — 2. Innehavare av högre
grad inom vissa ordnar.
Kommendörkapten av första eller
andra graden, officer vid flottan med
tjänstegrad motsvarande
överstelöjtnant respektive major.
Kommendörsätter, svenska adelsätter,
som härstamma från kommendörer
av Svärds- och Nordstjärneorden,
upptagna på Riddarhuset 1778—1809.
Kommendöröarna, rysk ögrupp i n.
Stilla havet, mellan Kamtjatka och
Aleuterna. 1 400 km2. Ca 250 inv.
Kommensura’bel, mätbar med samma
mått, jämförlig. — Kommensurabla
storheter, storheter som kunna
mätas med samma mått, t. ex. krona
och öre, mil och meter. —
Motsats : inkommensurabla storheter,
dvs. storheter som ej äro
jämförbara med varandra.
Kommenta’1 (lat. commentarius eller
commentarium), utläggning,
förklarande anmärkningar. —
Kommentator, en person som förklarar
eller uttolkar. — Kommente’ra,
förklara, förse med anmärkningar.
Kommers’ (fr. commerce, lat.
com-mer’cium), handel. — Kommer’sa,
göra affärer, driva köpenskap.
Kommerseråd, byråchef och ledamot
i Kommerskollegium.
Kommersiella Meddelanden,
ekonomisk och statistisk månadstidskrift,
utgiven av Kommerskollegium
sedan 1914.
Kommerskollegium, centralt
ämbetsverk för handel, sjöfart, industri,
bergshantering, hantverk och slöjd.
Sorterar under
handelsdepartementet. Chef för K. är en
generaldirektör, ledamöter äro sju kommerseråd.
K. tillkom 1651. — 1714.
Komminister (lat. con, med, och
minister, tjänare), ordinarie präst
med tjänsteställning närmast under
kyrkoherden i vissa församlingar
och pastorat. — KomministratuT,
komministertj änst.
Kommiss [-is’ eller kåm’-] (lat.
com-mis’sum, anförtrott), ursprungligen
saker som tillverkades för kronans
räkning och lämnades i kommission
åt leverantörerna, t. ex.
kommiss-bröd. — Numera benämning på
grovt uniformstyg.
Kommissariat, en kommissaries
ämbete eller kansli.
Kommissa’rie, ombud, fullmäktig. —
Sammansättningsled i vissa
tjänstemannatitlar, t. ex. poliskommissarie.
Jfr Folkkommissarie.
Kommissio’n (medeltidslat. commissio,
uppdrag). 1. Statligt
förvaltningsorgan, vars verksamhet i motsats till
de centrala ämbetsverken i regel
är tidsbestämd, såsom skol-,
livsmedels- och
utlänningskommissio-nen. — 2. Inom juridiken: uppdrag
att för annans räkning men i eget
namn ingå avtal eller företaga
andra rättshandlingar. Regler om K.
vid köp och försäljning av lös
egendom i lag 18 april 1914.
Uppdragsgivaren kallas kommittent och den
som åtagit sig uppdraget
kom-missionär.
Kommissionär. 1. Tjänsteman i
ämbetsverk som bistår med
upprättande och ingivande av handlingar
m. m. — 2. Se Kommission, avd. 2
ovan.
Kommitté (lat. commit’tere,
anförtro), samling personer, som fått i
uppdrag att utreda ett ärende och
avge betänkande.
Kommittent, se Kommission, avd. 2.
Kommitterade till tryckfrihetens vård,
se Tryckfrihetskommittén.
Kommo’d (lat. com’modus, bekväm),
tvättställ i skåpform.
Kommu’n (lat. commu’nis,
gemensam), territoriell samhällsbildning
inom en stat med uppgift att mer
eller mindre självständigt handha
sina egna angelägenheter och
medverka i den statliga förvaltningen
samt med viss beskattningsrätt i
anslutning härtill. De lägsta
kommunala enheterna utgöras dels av
borgerliga primärkommuner:
landskommun, stad och köping, dels av den
kyrkliga primärkommunen:
församlingen. Högre enheter äro
sekundärkommuner, t. ex. tingslag och
landsting. Specialkommuner med mera
begränsad förvaltningsuppgift äro
municipalsamhällen,
kommunalför-förbund och fattigvårdssamhällen.
Genom en reform 1952 sammanslogs
en rad mindre kommuner till s. k.
storkommuner med i regel minst
2 000 inv. Antalet landskommuner
minskades därmed från ung. 2 300
till 820.
Kommunal flickskola, skolform
organiserad enligt stadga av år 1928.
De kommunala flickskolorna
omfatta dels en 7-årig lärokurs som
bygger på genomgång av 4
folk-skoleklasser, och dels en 6-årig,
byggande på genomgång av 6
folk-skoleklasser. Undervisningen delas
på en teoretisk och en praktisk
linje. Avgångsbetyg från den
teoretiska linjen medför s. k.
normalskole-kompetens.
Kommunalfullmäktige, församling som
utövar beslutanderätten i
landskom-muner. Antalet ledamöter, som
bestämmes efter folkmängd, är lägst
15, högst 40. Valperioden är 4 år.
Kommunalförbund, förening mellan
borgerliga kommuner om gemensam
förvaltning av vissa angelägenheter
(t. ex. brandförsvar, uppförande av
pensionärs- eller ålderdomshem och
dess förvaltning m. m.). Ledes av
förbundsdirektion med
beslutanderätt. Bildande av K. fordrar
medgivande av länsstyrelse.
Kommunallagar, gemensam benämning
på lagar som bestämma
kommunernas organisation, grunderna för
deras självbeskattning samt formerna
för deras allmänna verksamhet. K.
stiftas gemensamt av Konung och
riksdag.
Kommunalnämnd kallas den
verkställande förvaltande myndigheten i en
landskommun. Den består av 5—11
av kommunalfullmäktige valda
ledamöter, 2028.
Kommunal realskola, tidigare
kommunal mellanskola, 4-årig, av
kommun eller skoldistrikt underhållen
skola, tillkommen genom beslut av
1909 års riksdag. Från folkskolans
sjätte klass för den fram till
real-examen, 3072.
Kommunalskatt (allmän
kommunalskatt), direkt skatt som uttages för
kommunala behov. Består dels av
inkomstskatt, dels av
fastighetsskatt. Till skillnad från den statliga
inkomstskatten är K. proportionell,
692, 2028.
Kommunard’, medlem av
Pariskommunen 1871.
Kommunice’ra (lat. communica’re,
meddela; göra gemensam). 1. Delge
någon en inlaga e. dyl. för
yttrande. — 2. Deltaga i nattvardsgång.
Kommunicerande kärl, två eller flera
kärl, som nedtill stå i förbindelse
med varandra. Enklaste exemplet
på K. äro de två skänklarna i ett
U-rör. Fyllas dessa skänklar med
samma vätska, ställer denna sig lika
högt i båda (lagen om K.). Fyllas
de med vätskor av olika specifik
vikt, ställa sig vätskenivåerna på
höjder, som äro omvänt
proportionella mot specifika vikterna,
oberoende av skänklamas form.
Kommunikatio’n (lat. communica’tio,
meddelande), samfärdsel, trafik,
särskilt per järnväg, motorfordon,
telegraf eller telefonförbindelse.
Kommunikationsdepartementet,
stats-departement för ärenden rörande
järnvägar, spårvägar, post, telegraf
och telefon, vägar, kanaler, hamnar,
broar, lufttrafik, radio,
byggnads-väsen m. m. Bildades 1920.
Departementschefen benämnes i dagligt
tal kommunikationsminister.
Kommunikationsverken, gemensamt
namn för Postverket,
Telegrafverket, Statens järnvägar och Statens
v attenf alls verk.
Kommuniké, offentligt meddelande.
Kommunion (lat., commu’nio,
gemenskap), delaktighet, ofta brukat namn
på nattvarden.
Kommunis’m, egendomsgemenskap, en
samhällsform där hela samhället
äger de viktigaste
produktionsmedlen; en lära eller en rörelse som
strävar efter att förverkliga detta
ideal. Ordet kommunism brukades
länge i samma betydelse som
socialism, men har särskilt efter den
ryska bolsjevikrevolutionen 1917
kommit att användas om sådana
krafter som vill förstatliga
näringslivet genom revolutionära och
totalitära. medel, under det att
socialismen anses vilja nå samma eller
liknande mål på demokratisk eller
parlamentarisk väg. — Kommunist’,
anhängare av K., 2031 B, 3135.
Kommunistiska manifestet, författat
av Marx och Engels, publicerat 1848
som programskrift för det
dåvarande lilla tyska
kommunistförbundet. Viktigt som Marx’ första
sammanfattande utkast för hans syn på
historien och arbetarrörelsens
uppgift och som upptakt till den
marxistiskt präglade internationella
socialistiska rörelsen, 126, 2267.
Kommunistiska (tredje)
internationa-len (komin’tern), den under de
ryska kommunisternas ledning i
Moskva 1919 grundade sammanslutningen
av hela världens kommunistpartier.
Komintern styrdes centralistiskt
genom exekutivkommittén (ekki) i
Moskva alltefter Sovjetunionens
utrikespolitiska intressen,
underställdes senare den ryska hemliga
polisens kontroll och upplöstes formellt
1943 för att avlägsna ett
irritationsmoment mellan Sovjetunionen och
de allierade. Jfr Kominform.
Kommunite’t, studenthem, stiftelse för
beredande av fri bostad och kost åt
4443
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
