Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kommunskolan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNSKOLAN
KOMPRESSIONSFÖRHÅLLANDET
studenter. Det första grundades i
Paris omkring 1200.
Kommunskolan, av
Landskommunernas förbund och Stadsförbundet
upprättad skola i Sigtuna, avsedd
för utbildning av kommunala
förtroendemän.
Kommuta’tor (lat. commuta’re. byta
om), strömvändare, benämning på
den på en likströmsmaskins (osv.)
rotor anordnade, i lameller
uppdelade cylinder mot vilka kolborstarna
anligga och genom vilken ankarets
ström inledes eller uttages. Kallas
även kollektor.
Kommuta’tormotor, elektrisk motor,
som är försedd med kommutator.
Vanligast bland dessa äro
likströmsmotorer, enfasseriemotorer och
re-pulsionsmotorer. Med
trefaskommu-tatormotor förstås en motor av
asynkron typ, som är försedd med
kommutator på rotorn och två satser
förskjutbara borstar. Genom
inbördes förställning av dessa satser kan
man reglera synkronvarvtalet hos
motorn inom vida gränser, vanligen
i förhållandet 1:3.
Kommute’ra, omkasta strömriktningen
i en elektrisk ledning, speciellt i de
rotorledningar, som i en
kommutator äro anslutna till de lameller,
vilka just passera kolborstarna.
Kommute’ringspoler, vid
likströmsmaskiner en extra sats poler anbragta
över de platser på rotorn, där
strömmarna kommuteras. K:s
lind-ningar genomflytas av
huvudströmmen genom ankaret och alstra ett
fält, som upphäver
kommuterings-spänningen och därigenom
reducerar gnistbildningen vid belastning.
Komorow’ski, Tadeusz, polsk general,
se Bor.
Komos [kåm’ås], i det forntida
Grekland beteckning för flera olika slags
fester men isynnerhet använt om de
åt Dionysos helgade offerfester, som
årligen höllos i samband med
vinskörden. Ur de uppsluppna upptågen
vid dessa tillfällen utvecklade sig
det grekiska lustspelet, komedien.
Komosse, högmosse på gränsen mellan
Småland och Västergötland, ca 4 700
ha. Har spelat stor roll i debatten
om skogsförsumpningen och
frost-iändigheten samt vid studiet av våra
mossars vegetation och utveckling.
Inköpt av Svenska
Naturskyddsföreningen 1949 och avsatt som
naturreservat.
Komotau, se Chomutov.
Kompakt’ (lat. compactus), fast, tät,
sammanpackat.
Kompani’ (lat. com, samman, och
pa-nis, bröd, matlag), förband av
storleksordningen 150—200 man vid
infanteriet, pansartrupperna,
ingenjörtrupperna, signaltrupperna och
trängtrupperna. Motsvaras vid
kavalleriet av skvadron, vid artilleriet
och luftvärnet av batteri. K.
indelat; i plutoner.
Kompaniofficer, gemensamt namn på
kapten, ryttmästare, löjtnant och
fänrik.
Kompanjo’n, vanlig beteckning för
delägare, bolagsman, i ett
handelsbolag.
Kompara’bel (lat. compara’bilis),
jämförlig.
Komparatio’n (lat. compara’tio),
jämförelse, särskilt inom
språkvetenskapen för att uttrycka olika
grader av inbördes förhållanden hos
adjektiv och adverb, t. ex. positiv:
söt, komparativ: sötare och
super-lativ: sötast. — Även om jämförelse
mellan mått och vikter vid
justering.
Kom’parativ, jfr Komparation.
Komparativa (el. kom’-) konjunktio’-
ner, bindeord som uttrycka
jämförelse, t. ex. som, såsom, än, ju.
Kompass’ (lat. compass’us, omkrets),
instrument som vanligen med hjälp
av en eller flera magnetnålar
anger väderstrecken. Hit räknas även
de för samma ändamål byggda
gy-roinstrumenten (gyrokompassen),
2036 B, 2449, 2584 B.
Kompassväxter, meridianväxter, ha
bladskivorna ställda lodrätt och
riktade i norr och söder. De tillhöra
olika familjer och förekomma i
torra och heta trakter.
Bladställningen är en biologisk anpassning
till skydd mot alltför stark
bestrålning. Hit höra träden i Australiens
skugglösa skogar. En hos oss
förekommande K. är taggsallaten,
Lac-tu’ca scari’ola.
Kompatibel, förenlig.
Kompatrio’t, landsman.
Kompen’dium (lat. compendium,
besparing), kortfattad lärobok;
sammandrag.
Kompensatio’n (lat. compensa’re,
avväga), gottgörelse, vederlag. — Se
även Dyrtidskompensation.
Kompensatio’nsapparat, anordning för
uppmätning av elektriska potential
-skillnader, motstånd och strömmar.
Wheatstones brygga utgör en
förenklad form av K., avsedd enbart
till mätning av ohmska motstånd.
Kompensatio’nslindning, en i
polskorna till en likströmsmaskin ilagd, av
huvudströmmen genomf luten
lind-ning med uppgift att kompensera
den inverkan ankarreaktionen har
på fältfördelningen under polerna.
Genom K. ökas maskinens
överbe-lastningsförmåga och reduceras
gnistbildningen vid borstarna.
Kompensationspendel, urpendel vars
skaft är så sammansatt av
metaller med olika utvidgningskoefficient
(t. ex. mässing och stål), att
effektiva pendellängden håller sig
konstant, oberoende av
rumstemperaturen. Härigenom blir urets gång
tämligen konstant. — Motsvarande
anordning vid fickur kallas
kompen-sationsoro.
Kompensa’tor, små magneter eller
stycken av mjukt järn som
anbringas i närheten av en
fartygs-kompass för att någorlunda
kompensera deviationen, hur fartyget än
är orienterat i förhållande till
nord-sydriktningen.
Kompensera, ersätta, uppväga,
gott-göra. — Kompense’ring av en
kompass, upphävande av kompassens
de-viation genom anbringande av
magnetiska krafter som motverka
far-tygsmagnetismen.
Kompeten’s (lat. kompet’ere),
erforderliga kvalifikationer (för tjänst
e. dyl.); behörighet: duglighet till
något. — Kompeten’t, duglig,
behörig, vara kvalificerad för något.
— Motsats: inkompetent.
Kompetenskonflikt. 1. Stridiga åsikter
mellan olika myndigheter om deras
behörighet att handlägga ett ärende.
— 2. Fall då ett rättsförhållande kan
bedömas efter olika staters lagar.
Kompile’ra (lat. compila’re, plundra),
osjälvständigt sammanställa
uppgifter från andras skrifter. —
Kompilator, person som kompilerar. —
Kompilatio’n, dels en skrift
uppkommen genom kompilering, dels
själva förfaringssättet.
Komplement’ (lat. comple’re, fylla),
fyllnad, bilaga. — Komplementä’r,
utfyllande.
Komplementfärger, två av spektrets
färger som vid addition i t. ex. en
färgsnurra ge synintrycket vitt. Ex.
på K. bildar färgparet rött-blågrönt
eller kombinationen
klargult-ultra-marinblått, 1283.
Komplementvinklar, vinklar vilkas
summa utgör 90°.
Komplett’ (fr. complet, fylld),
fullständig, fulltalig. — Kompletteta,
utfylla, göra komplett. —
Komplet-te’ring, fullständigande.
Komplexa föreningar äro kemiska
föreningar mellan molekyler, som i
vattenlösning icke ge de däri ingående
komponenternas reaktioner. Vissa
metaller, t. ex. kobolt, bilda lätt hela
serier av komplexa föreningar.
Komplext tal, en summa av ett reellt
och ett imaginärt tal. Ett dylikt tal
har sålunda formen a + ib, där a och
b äro reella tal och i = V—1, 2280.
Kcmplice’ra (lat. complica’re,
hopvika, veckla ihop), försvåra, trassla
till.
Komplikatio’n, förveckling, tillstötande
försvårande omständighet. — Inom
medicinen är K. benämning på en
sjukdom, som uppstår i anslutning
till en redan befintlig
huvudsjukdom, t. ex. lungsäcksinflammation
vid lunginflammation.
Komplimang (fr. compliment), artigt
lovord, artigt yttrande, hövligt
yttrande, hövlighetsfras, lovord. —
Komplimente’ra, lovorda, lyckönska.
Komplott (fr. complot),
sammansvärjning särskilt i revolutionärt eller
brottsligt syfte.
Komponent’ (lat. compo’nere,
sammansätta), beståndsdel.
Kompo’sitakapitäl, kompositkapitäl, ett
i den romerska kejsartidens
arkitektur förekommande kapitäl, där
joniska och korintiska stilelement
förenas. Joniska voluter
kombineras med korintiska bladkransar.
Kompositio’n, sammansättning;
skapelse, produkt. 1. Konsthistorisk term
för ordnandet och grupperingen av
ett konstverks olika delar till en
konstnärlig helhet; även benämning
på ett fint uppfunnet motiv eller
rent abstrakt bilduppbyggnad. — 2.
Musikaliskt verk; skapandet av ett
musikaliskt verk, tonsättning.
Kompost’, upplag av växt- och
köksavfall, varav gödsel beredes genom
förmultning.
Kompott (fr. compote), i socker och
vatten kokta bär eller frukter.
Kompoundmaskin [kåmpao’nd] (eng.
compound, sammansätta). 1.
Ångmaskin vid vilken ångan successivt får
expandera i två eller flera
ångcy-lindrar. — 2. Elektrisk
likströmsgenerator eller -motor, som är försedd
med kompoundlindning. Detta är en
av ankarströmmen genomfluten
ex-tralindning omkring fältspolarna med
uppgift att vid generatorer förstärka
fältet vid belastning. Vid motorer
vanligen till förstärkning av
fältet, så att motorn får ökat
startmoment.
Kompoundplåt, järnplåt med tunt
lager av t. ex. rostfri plåt på ena
eller vardera sidan. —
Kompound-stål, stål med kärna eller rygg av
mindre ädelt material.
Kompoundstål, se Kompoundplåt.
Kompress’ (lat. compres’sus,
sammantryckt), förbandsartikel, bestående
av gasstycke eller linnelapp.
Kompressibilite’t, sammantryckbarhet.
Kompressio’n, sammantryckning (av
fasta kroppar, vätskor, gaser). I
allmänhet åtföljes K. av
värmeutveckling, som är särskilt utpräglad vid
gaser.
Kompressio ’nsf örband, tryckförband.
Kcmpressio’nsförhållandet för en
motor är förhållandet mellan den
största och den minsta volymen hos
gasmassan i en motor- el.
kompressorcylinder. Vid beräkning av K.
4444
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
