Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Konjunktion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONJUNKTION
KONSENSU ALKONTRAKT
samt var och en av de grupper,
efter vilka verben ordnats.
Konjunktio’n (lat. conjun’gere,
sammanbinda), sammanbindning. — 1.
Inom språkvetenskapen ord som
förbinda och ange förhållandet
mellan satser och satsdelar. K.
indelas i samordnande (som förbinda
satser av samma slag), t. ex. och,
men, eller, och underordnande (som
förbinda satser av olika slag). De
sistnämnda kunna i sin tur vara —
förutom det allmänt underordnande
att — temporala (t. ex. då),
komparativa (såsom), deskriptiva (i det
att), konsekutiva (sd att), finala
(för att), kausala (emedan)
kon-cessiva (fastän), konditionala (om,
ifall), interrogativa (om, huruvida).
— 2. Inom astronomin sägas två
himlakroppar vara i K., då de ha
samma längd längs ekliptikan eller
samma geocentriska longitud.
Kon’junktiv, det av verbets tre modus
som utsäger något såsom tänkt eller
önskat, ex. Han vore lycklig, om .. .
Konjunktivit, se Bindhinnekatarr.
Konjunktur, förenande,
sammanträffande av omständigheter som vid en
tidpunkt eller under en period
bestämmer den internationella
ekonomiska utvecklingen eller den inom
ett begränsat område (land,
bransch). Med konjunkturvågor
avses antingen långsiktiga ekonomiska
förändringar (prisrörelser) eller
kortare s. k. konjunkturcykler, som
ansetts omfatta perioder om i regel 6
—11 år. Härtill kommer s. k.
säsongrörelser, som framkomma till
följd av årstidernas växlingar och
som påverka K. Ett flertal
statistiska serier (produktion, priser,
sysselsättning, sedelmängd osv.)
användas som mått på K.
Konjunkturernas växlingar ha varit
föremål för en mängd teorier, och
någon fullständig klarhet om deras
natur finns inte, även om den
ekonomiska vetenskapen under de
senaste decennierna kunnat lämna
stora bidrag till en analys av
K.-förloppet. K.-växlingarna är ett uttryck
för förändringar i
produktionskrafternas utnyttjande. Var orsaken
härtill primärt ligger torde i hög grad
variera från fall till fall. En
högkonjunktur karakteriseras av
uppdriven takt i den ekonomiska
aktiviteten (stor efterfrågan, ökad
produktion, ofta ökade priser och
löner) och avlöses förr eller senare
av en mer eller mindre starkt
minskad aktivitet (lågkonjunktur,
depression).
Konjunktu rindex, se Index.
Konjunkturinstitutet, 1937 inrättat
statligt institut för fortlöpande
konjunkturundersökningar. Brukar i
regel två gånger om året i sin serie
Meddelanden från
konjunkturinstitutet publicera s. k.
konjunkturrap-porter, dvs. en fortlöpande analys
av den svenska ekonomiska
utvecklingen m. m. Deltar numera även
regelbundet i utarbetandet av den
s. k. nationalbudgeten, 1714.
Konkarong’, ursprungligen kvinnlig
huvudbonad, senare skämtsam
benämning på ett stort följe, »en
hel K.».
Konka’v (lat. cav’us, håla), inbuktad,
insvängd. — Motsats: konvex.
Konkla’v (lat. concla’ve, avstängt
rum), de till påveval samlade
kardinalerna, 2865.
Konkludent’, faktum som berättigar
till en bestämd slutsats om något
annat faktum.
Konklusio’n (lat. conclu’dere, dra
slutledning), slutledning.
Konkordans’ (lat. concordan’tia,
överensstämmelse). 1. Register över alla
ställen i en skrift, särskilt bibeln,
där samma ord, uttryck eller
överensstämmande begrepp återkomma.
— 2. Konkordant lagring, i en
se-dimentär serie ett
lagringsförhål-lande vari det äldre lagret
regelbundet överlagras av det yngre. —
Motsats: diskordans. — 3. Inom
boktryckarkonsten måttenhet om 4
ci-cero eller 48 punkter.
Konkorda’t (lat. concorda’re,
överenskomma), avtal mellan påven och en
stat, 2112, 2865.
Konkordieboken (lat. Concor’dia pi’a,
den fromma endräkten), namn på
samlingen av lutherska kyrkans
bekännelseskrifter (utgiven 1580).
Konkordieformeln, den yngsta av
lutherska kyrkans bekännelseskrifter,
utarbetad 1577.
Konkrement’, stenliknande, fasta
bildningar, uppkomna genom sjukliga
processer i organismen, t. ex.
gallsten, njursten och urinsten.
Konkre’t (lat. concre’tus,
sammanvuxen), verklig, åskådlig, påtaglig.
— Motsats: abstrakt.
Konkretio’n, kroppslighet; påtaglighet;
åskådlighet. — Inom mineralogin
klot- eller linsformiga
mineralmassor inbäddade i bergarter eller
jordlager av annan beskaffenhet, t. ex.
svavelkis i kalksten, 1113.
Konkret konst, se Abstrakt konst.
Konkret musik, en 1950 lanserad term
för sådan musik, som av
kompositören arrangeras såsom ljudmontage
(således ej melodier och harmonier
i traditionell mening), inspelas på
band eller skiva och reproduceras
via högtalare (alltså utan någon
spelande musikers medverkan).
Konkubi’n (lat. concubi’na, av
con-cum’bere, ligga tillsammans),
bihustru; älskarinna, mätress, frilla;
kvinna som varaktigt sammanlever
med man utan att vara gift med
honom. — Konkubina’t, varaktig
sammanlevnad mellan man och
kvinna utan äktenskap.
Konkurrens (lat. concur’rere, löpa
eller drabba samman), tävlan. —
Inom nationalekonomin: tävlan
mellan utbjudare inom samma
marknad om kunder och
avsättningsområde. — Konkurrent’, medtävlare. —
Konkurre’ra, tävla, 2345.
Konkurrensklausul, förbindelse i
avtal om anställning, att arbetstagare
efter dennas upphörande ej skall
ägna sig åt verksamhet, som
konkurrerar med arbetsgivarens.
Konkurrenslagen, benämning för lagen
29 maj 1931 med vissa
bestämmelser mot illojal konkurrens. Jfr
Illojal konkurrens.
Konkurs’ (lat. concur’sus), lagligt
förfarande när en person kommer på
obestånd, varvid hans tillgångar
realiseras för att fördelas mellan
fordringsägarna. K. kan begäras hos
konkursdomare såväl av dessa som
av gäldenären. Efter det beslut om
K. fattats, äger gäldenären ej råda
över sin egendom, som under namn
av konkursbo skall handhavas av
en av borgenärerna utsedd
konkursförvaltare. Sedan bouppteckning
skett, har borgenär att skriftligen
inom viss tid uppge sin fordran hos
konkursdomaren (bevakning). Om
K. icke upphör genom förlikning
mellan gäldenären och borgenärerna
eller genom ackord, varvid dessa
frivilligt avstå från eller lämna
uppskov med viss del av fordringarna,
skall K. avslutas med att
slututdel-ningsförslag upprättas. Därvid skola
reglerna i 17 kap. handelsbalken om
förmånsrättsordning tillämpas.
Regler om K. i lag 13 maj 1921.
Konky’lier, tomma skal av blötdjur,
i synnerhet mussel- och snäckskal.
Konnekte’ra (lat. connec’tere),
sammanbinda, förena. — Konnekte’ring,
se Konnexion.
Konneta’bel (fr. connétable,
stallgreve), äldre titel på hög fransk
riks-ämbetsman.
Konnexio’n, samband, sammanhang.
— Konnexi’v, sammanbindande.
Konnässans (fr. connaissance av
con-naitre, känna till), bekantskap. —
Konnässör, kännare, förståsigpåare.
Konossement’, skeppningsdokument,
vari en fartygsbefälhavare
erkänner sig ha mottagit gods och
förbinder sig att befordra detta till
destinationsorten. Innehav av K.
kräves för att kunna förfoga över
godset.
von Konow [ko’nåv], Carl Johan (1773
—1855), finländsk militär. Deltog med
utmärkelse i kriget 1808—09 som
kompanichef vid Björneborgs
regemente. Besjungen av Runeberg i
Fänrik Ståls sägner.
Konoye, Funimaro (1891—1945),
japansk furste och statsman,
premiärminister 1937—39 och 1940—41.
Upprättade 1940 en autoritär regim,
upplöste alla partier och ingick
tre-maktspakt med Tyskland och
Italien, men försökte sedan förgäves
dämpa de utrikespolitiska
extremis-terna, som planlade angreppet på
USA och England. Blev ånyo
premiärminister efter Japans
kapitulation 1945. Begick självmord.
Konrad I (d. 918), hertig av
Franken, tysk konung 911. Bekämpade
utan framgång de mäktiga
hertigarna och utsåg sin främste
motståndare Henrik av Sachsen till
Konrad II (d. 1039), tysk konung 1024,
romersk kejsare 1027. 1034 blev han
även konung i Arelat.
Konrad III (1093—1152), tysk konung
1138. Återställde ordningen i
Tyskland och hävdade kungamakten mot
storvasallerna. Var den förste av
huset Hohenstaufen. Under hans tid
utbröt den långvariga striden
mellan welfer och hohenstaufer. K.
deltag i andra korståget 1147—49.
Konrad IV (1228—54), tysk konung
1237, son till kejsar Fredrik II. Efter
faderns död begav sig K. till
Italien, där han avled.
Konradi’n (1252—68), son till Konrad
IV, hertig av Schwaben, drog 1267
till Italien men besegrades vid
Tag-liacozzo av Karl av Anjou och
avrättades 1268.
Konradsberg, sinnessjukhus i
Stockholm, kallas numera Psykiatriska
sjukhuset.
Konsangvinite’t (lat. san’guis, blod),
blodsf rändskap.
Konsekratio’n (lat. consecra’re,
förklara helig, inviga), invigning,
helgande; nattvardselementens
invigning genom att prästen läser
nattvardens instiftelseord. —
Konsekre’-ra, helga, inviga.
KonsekutFv (lat. consequi, följa efter)
något som anger en följd; som
följer omedelbart efter.
Konsekutiva konjunktio’ner, bindeord
som uttrycka ett följ dförhållande
t. ex. att, så att.
Konsekvens’ (lat. con’sequi, följa),
följd, följdriktighet, logisk slutsats.
— Konsekve’nt, följdriktig.
Konselj’ (fr. conseil, rådplägning),
statschefens sammanträde med sina
ministrar i regeringsärenden, 3228 B.
Konseljpresident’, i vissa länder, t. ex.
Frankrike, regeringens främste man,
motsvarande vår statsminister.
Konsensualkontrakt, avtal, som icke
kräva viss form för att bli juridiskt
4447
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
