Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Konsert ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSERT
KONSTFACKSKOLAN
bindande, såsom vid köp eller hyra
av lös egendom. — Motsats:
formal-kontrakt, 240.
Konse’rt. 1. Offentligt framförande av
musikaliska verk. — 2. Musikalisk
konstform för i regel ett
soloinstrument och orkester; piano-, violin-,
trumpet-K. — Instrumental-K.
utbildades i början av 1700-talet
bl. a. ur concerto grosso-formen.
Konse’rtföreningen i Stockholm,
stiftad 1902 av bl. a. T. Aulin och W.
Stenhammar. Fick egen lokal
(Konserthuset) 1926. Dess orkester
består numera av ca 80 musiker.
Bland föreningens ordinarie
dirigenter märkes T. Aulin, G.
Schnée-voigt, A. Wiklund, V. Talich, F.
Busch och C. Garaguly. Sedan 1932
har en av D. Ählén grundad kör
under namnet K:s kör Musikaliska
sällskapet varit fast knuten till
föreningen. Musikalisk ledare sedan
1945 är J. Norrby, även K:s
direktör sedan 1939. — Radiotjänsts
symfoniorkester är sedan 1937 liktydig
med K:s orkester.
Konsert’huset i Stockholm, efter
ritningar av I. Tengbom färdigt 1926,
då det togs i bruk av
Konsertföreningen för de ordinarie konserterna
och för föreningens administration.
Konsertmästare, i en orkester den
förnämste av första-violinisterna, som
har att utföra tillfälliga solopartier
i diverse musikstycken och därtill
i stor utsträckning ansvarar för
stämmans val av stråkarter m. m.
Även övriga stråkstämmors ledare
brukar kallas k.
Konser’tuvertyr, fristående
konsertstycke för orkester, som icke utgör
inledning till ett efterföljande
skådespel, ehuru ofta med rent
litterära motiv, t. ex. Mendelssohns
Hebriderna.
Konservatis’m (lat. conserva’re,
bevara), den åskådning som vill bevara
det hävdvunna och bestående. —
Konservati’v, fasthållande vid det
bestående och hävdvunna,
samhällsbevarande, högersinnad, 2046, 2707.
Konserva’tor (lat. conserva’re),
person som yrkesmässigt bedriver
Konservering. — Konserve’ra, bevara;
vidmakthålla.
Konservato’rium, musikalisk akademi
eller högskola. Det äldsta K.
grundades i Italien vid mitten av
1500-talet. K. i Stockholm (från 1940
Kungliga musikhögskolan)
grundades samtidigt med Musikaliska
akademin 1771 och är det äldsta K.
utanför Italien.
Konserve’ring. — 1. Bevarande av döda
djur och växter för vidare studium.
Det kan ske antingen i torrt
tillstånd eller i vätskor. — 2.
Skyddande åtgärder för att bevara
konstverk, byggnader och historiskt
värdefulla föremål samt bota redan
uppkomna skador. I K. inbegripes
även ofta återställande av
föremålen i deras ursprungliga skick
genom avlägsnande av störande
tillsatser. — 3. Antiseptisk eller
asep-tisk behandling av födoämnen för
att förhindra jäsning och
förruttnelse, 2048 B. — 4. Den på 1600- och
1700-talen gängse seden att en präst
gifte sig med företrädarens änka,
»konservera änkan».
Konsidera’bel (lat. considera’re,
betrakta), ansenlig, beaktansvärd.
Konsideratio’n, betraktande, hänsyn.
Konsignatio’n (lat. consigna’re,
försegla), överlåtelse av varor, som av
mottagaren skola säljas på
avsändarens risk, ett slags
kommissions-uppdrag.
KonsiTium (lat. concil’ium, möte),
romersk-katolsk benämning på
kyrkomöte omfattande hela kyrkan.
De mest betydande äro de fyra
första ekumeniska K., lateran-K.,
av vilka det fjärde år 1215 fastslog
påvemaktens rätt till
världsherravälde och transsubstantiationen,
fyra reform-K., tridentinska K.
(1545—63), där bekännelsen
fastslogs samt Vatikan-K. (1869—70),
som antog läran om påvens
ofelbarhet.
Konsistens’ (lat. consis’tere, bestå),
beskaffenhet, fasthet.
Konsistensfett, smörj fett med en
smältpunkt av från 60—90° och
bestående av mineraloljor, som
emul-gerats med kalktvål och eventuellt
tillsatts med animaliskt fett, grafit
osv. Användes på sådana platser i
maskiner där vanlig olja skulle
rinna ut alltför hastigt.
Konsisto’rium (lat. consisto’rium,
församling eller församlingsställe). 1.
Förr benämning på de svenska
domkapitlen, kvarlever i
Hovkonsistorium. — 2. Större och Mindre
akademiska K., institutioner vid
universitet som handlägga ärenden
rörande universitetets styrelse.
Utgöras av rektor och prorektor samt
vissa professorer.
Konskriptio’n (lat. conscri’bere,
sam-manskriva), äldre form av
utskrivning av krigstjänstskyldigt manskap.
I vissa länder ännu liktydigt med
värnplikt.
Konsol [kånså’1 eller -sål’], ett från
en vägg utskjutande stöd (kragsten
eller bjälkända), avsett att uppbära
framspringande partier såsom
balkonger, burspråk, ■ fönsterkrön e.
dyl. I möbelkonsten bär K. hyllor
och bord, s. k. konsolbord.
Konsolide’ra, befästa, stödja,
sammanslå.
Konsoliderad balansräkning, se
Koncernbalans.
Konsoliderad skuld, lån eller kredit
med lång betalningsfrist. Vanligen
om offentlig skuld. — Motsats:
svävande skuld.
Konsonans’, samklang,
sammansmältning av flera toner till en
spän-ningsfri klangenhet. — Motsats:
dissonans.
Konsonan’t, lat., medljudande
språkljud, som i motsats till en vokal
(även kallad sonant, dvs. ljudande
eller självljudande) ej ensamt kan
bilda en stavelse eller stomme i en
sådan. En K. ljuder således alltid
tillsammans med en vokal (kon +
sonant), t. ex. k. i komma (direkt),
b i blomma (indirekt). — K. är
även tecken för motsvarande ljud.
Det svenska alfabetet har följande
K.-tecken: b, c, d, f, g, h, j, k, 1,
m, n, p, q, r, s, t, v (w), x, z.
Konsor’ter (lat. con’sors, plur.
con-sor’tes, deltagare), stallbröder,
likar, meningsfränder; —
Konsor’-tium, sammanslutning, bolag.
Konspiratio’n (lat. conspira’re,
sam-mansvärja), sammansvärjning. —
Konspire’ra, smida ränker. —
Konspiratör, ränksmidare.
Konst (medellågty., egentligen
kunnande, kunskap), beteckning på
olika arter av produktiv estetisk
verksamhet, såsom litteratur, musik,
teater. I inskränkt bemärkelse
endast s. k. bildande konst, dvs.
byggnads-, bildhuggar- och
målarkonst samt tecknings- och grafisk
konst.
Konstakademien, populärt namn på
Akademien för de fria konsterna
och den till denna hörande
Konsthögskolan, 3268.
Konstant’, oföränderlig. — I
matematisk bemärkelse: oföränderlig
storhet.
Konstanta’n, ett elektriskt
motstånds-material med ringa
temperaturkoef
ficient och bestående av ca 58 %
koppar, 41 % nickel och 1% mangan.
Specifikt motstånd ca 0,455 ohm
mm2/m. — Materialet kan till
skillnad från nikrom och kanthal lödas
utan svårighet.
Konstan’tia (1588—1631), österrikisk
prinsessa och polsk drottning,
Sigismund III:s andra gemål, med
vilken hon hade sonen Johan
Ka-simir.
Konstantin (1868—1923), konung av
Grekland. Efterträdde 1913 fadern,
Georg I, tvingades 1917 till
abdi-kation av ententen, återkallades
genom folkomröstning 1920 men
måste efter nederlaget mot Turkiet åter
abdikera 1922.
Konstantin den Store (280—337),
romersk kejsare 306, sedan Licinius
besegrats, kejsare även i östrom
323. Gjorde Konstantinopel
(Bysans) till rikets huvudstad. Ingrep
med kraft inom förvaltning och
rättskipning och skapade ett nytt
kejserligt garde. Av statsskäl
stödde han den segrande kristendomen
och lät döpa sig på dödsbädden,
2111, 2861.
Konstantino’pel, se Istanbul, 547 B,
562 B, 1805.
Konstanti’novska [-naf-], industristad
i Ukraina, s. Sovjetunionen, 60 km
n. om Stalino. 95 000 inv. 1939.
Stort zinkverk och glasbruk.
Konstantin Pavlovitj (1779—1831),
rysk storfurste, 2:e son till Paul I.
K. blev 1815 polska arméns
överbefälhavare och vicekonung i
Polen 1820. Avsade sig 1822 genom
en hemlig urkund sina anspråk på
kronan till förmån för sin yngre
broder Nikolaj (I). Den förvirring
som inträdde vid tronskiftet 1825
medförde dekabristupproret (se
Dekabrister).
Kon’stanz, stad i delstaten
Baden-Württemberg, s.v. Tyskland, vid
Bodensjön och Rhen, 46 100 inv. 1952.
Betydande trafikknut. Textil- och
järnindustri. Många historiska
byggnader. Här hölls 1414—18 det
mest betydande medeltida
kyrkomötet för att återställa kyrkans
enhet, varvid Hus och Hieronymus av
Prag dömdes och brändes som
kättare.
Konstapel (nylat. constabula’rius,
stallbroder). 1. Lägre
polistjänstemän, fångvaktare. — 2.
Underbefälsgrad vid artilleriet och
luftvärnet. Jfr Korpral.
Konstate’ra (lat. con’stat, det står
fast), fastställa, förvissa sig om,
lägga märke till.
Konstbevattning, irrigation, har till
uppgift att göra torrmark
odlingsbar eller att vid osäker nederbörd
tillföra odlad mark nödvändig
fuktighet. K. har varit av stor
betydelse särskilt i subtropiska trakter
och har där möjliggjort utnyttjande
av stora tidigare ofruktbara
områden.
Konstellatio’n, stjärnbild; även
planeternas ställning till solen och till
varandra. — I överförd bemärkelse
sammanställning, grupp av
samverkande faktorer eller personer.
Konsten i Sporten, Riksföreningen K,,
stiftad 1943 av E. Bertel-Nordström
m. fl., har till syfte att komponera
vackrare idrottspriser och -dräkter
än de som tidigare förekommit.
Numera obetydligt verksam.
Konsterne’ra (lat. consterna’re,
skrämma), förbrylla.
Konstfackskolan, sedan 1945 officiellt
namn på Tekniska skolan i
Stockholm, grundad 1844, som slöjd- och
ritskola för hantverkare, från 1866
kallad Slöjdskolan i Stockholm och
från 1878, då den omorganiserades,
4448
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
